Skip to Content

Vilken miljöpåverkan har en elbil under hela sin livslängd? Foto: Pixabay/Blomst
KRÖNIKA

Batterifordon ett villospår

Digital utgåva

Tung expert dömer ut batterier för eldrift.

Publicerad: 23 september, 2020, 19:10

  • Svenska

Läs även

Batteridrivna elfordon får svårt att slå igenom, enligt professor Gautam Kalghatgi vid Oxford-universitetet. Deras energifattiga batterier är tunga och dyra och innehåller sällsynta metaller, ofta utvunna under svåra förhållanden.

Därför kommer bensin- och dieselfordon att dominera världens vägtrafik länge, skriver Kalghatgi på flera nätsajter. Som doktor i maskinteknik och energiexpert har han erfarenhet dels från flera tekniska universitet, inklusive KTH i Stockholm, dels från oljeindustrin.

Det senare läggs honom till last av många som larmar om påstått klimathot från människans förbränning av kolhaltiga bränslen. Men just akademisk forskning i kombination med arbete i energibranschen ger kunskaper och erfarenheter för att bedöma fordons- och transportteknik.

Kalghatgi menar att batterifordon, hela vägen från utveckling via tillverkning och användning till och med skrotning, kräver mer resurser än förbränningsdrivna fordon. Deras akilleshäl är just batterierna med lågt energiinnehåll och dyra och sällsynta metaller.

Så länge bara en mindre andel av alla fordon på vägarna är batteridrivna bryr sig myndigheterna inte särskilt om deras miljöpåverkan, särskilt som den främst sker i fjärran länder utanför västvärlden, skriver Kalghatgi.

Men om de blir fler, blir råvarornas miljöpåverkan på fattigare länder uppenbar och svår att försvara även i välståndsländer. Dessutom kommer statsfinansiella skäl att tvinga västländer att skrota sina subventioner och i stället beskatta dem som kompensation för minskande skatteintäkter från förbränningsfordon.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Kompletterande fakta

Atmosfärens temperatur beror dels på hur mycket solvärme som når jordytan, dels på atmosfärens massa och det tryck den utsätts för av jordens gravitation. Solvärmen begränsas av dygnets mörka tider, låg solvinkel närmare polerna samt skymmande moln och stoft.

Stoft kommer från vulkanisk aktivitet, bränder och människans förbränning av kolhaltigt material. Moln bildas av kondenserad vattenånga från hav och vatten. Vattenånga kondenseras på mikropartiklar i atmosfären, bland annat från kosmisk strålning.

Cykliskt växlande solmagnetism och solvind styr kosmisk instrålning. Aktiv sol med mer solvind minskar denna instrålning med mindre moln och nederbörd som följd. Passiv sol med mindre solvind släpper in mer kosmisk strålning med mer moln och nederbörd.

Nu är solen åter lika passiv som under Lilla istiden. Det förebådar kallare klimat. Inget att glädjas åt – men väl att planera för. Mänskligheten är nu bättre rustad än inför Lilla istiden (cirka 1300-1870).

Tege Tornvall

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Kommer 30-talet tillbaka?

OPINION: KATERINA JANOUCH”Det var så här det började på 30-talet”. Du har säkert hört frasen, den har ältats till leda av det politiskt korrekta etablissemangets röster så snart debatten kommit att handla om migrationskritik och minsta ifrågasättande av okontrollerad, kravlös invandringspolitik. Veckans debattör Katerina Janouch menar att vi idag kan se en skugga av 30-talet ta form igen, men på ett helt annat sätt än det hittills har använts i media.

Skyll dig själv om du blir vaccinskadad?

CHEFREDAKTÖREN HAR ORDETDet är svårt att förstå Australiens premiärminister på annat sätt. Han pratar om att alla gett sitt ”informerade samtycke” och därmed accepterat riskerna. Men stämmer det verkligen att alla är informerade, när svenska hälsomyndigheter skriver att ”det är inte farligt att ta vaccin”?

Varningar för översvämning togs inte på allvar

KRÖNIKASvåra översvämningar i östra Europa år 2002 fick EU att skapa systemet EFAS för att i framtiden förutse och varna för hotande översvämningar. Systemet hjälpte Bosnien, Kroatien och Serbien att lindra följderna av översvämningar år 2014.

När avloppslögnen blir sanning

KRÖNIKANär en lögn upprepas tillräckligt ofta blir den sanning. Det vanligaste argumentet från avloppsinspektörer är: ”Trots att det endast är 10 procent av befolkningen som har enskilt avlopp, så svarar de för lika stora föroreningar som resten av befolkningen.”

Kvinnofriden i världens modernaste land

OPINION: KARL H SANDIN

Är det verkligen ”för vårt bästa” att vi inte får veta hårda fakta?

LEDAREI massmedia, på Facebook, ja även från myndigheter ser man försök att sopa fakta under mattan, stoppa diskussion och svartmåla budbärare av obekväma uppgifter. Detta gäller inte längre bara invandring, utan flera andra områden.

Världen behöver mer koldioxid

KRÖNIKAKoldioxid är växternas livsnödvändiga näring och ger genom fotosyntes atmosfären dess lika livsnödvändiga syre. Varma hav gasar ut, och kalla hav absorberar koldioxid. Mer värme och koldioxid gynnar växtlighet och grödor. Sedan Lilla istiden gasar varmare hav ut mer koldioxid. Trots detta handlar debatten i media om att man måste minska utsläppen.

Olympiska kommitténs märkliga prioriteringar

De Olympiska spelen var tänkta att främja fred i världen genom sport, så att rivalitet mellan länder kanaliserades på ett fredligt sätt. Denna tanke undermineras nu genom beslutet att förbjuda de ryska atleterna att tävla under sin nations flagga. I tider av ökade spänningar hotas de Olympiska spelens själva grundval, just när de behövs som mest.

Gå till arkivet

Send this to a friend