Skip to Content

Vilken miljöpåverkan har en elbil under hela sin livslängd? Foto: Pixabay/Blomst
KRÖNIKA

Batterifordon ett villospår

Digital utgåva

Tung expert dömer ut batterier för eldrift.

Publicerad: 23 september, 2020, 19:10

  • Svenska

Läs även

Batteridrivna elfordon får svårt att slå igenom, enligt professor Gautam Kalghatgi vid Oxford-universitetet. Deras energifattiga batterier är tunga och dyra och innehåller sällsynta metaller, ofta utvunna under svåra förhållanden.

Därför kommer bensin- och dieselfordon att dominera världens vägtrafik länge, skriver Kalghatgi på flera nätsajter. Som doktor i maskinteknik och energiexpert har han erfarenhet dels från flera tekniska universitet, inklusive KTH i Stockholm, dels från oljeindustrin.

Det senare läggs honom till last av många som larmar om påstått klimathot från människans förbränning av kolhaltiga bränslen. Men just akademisk forskning i kombination med arbete i energibranschen ger kunskaper och erfarenheter för att bedöma fordons- och transportteknik.

Kalghatgi menar att batterifordon, hela vägen från utveckling via tillverkning och användning till och med skrotning, kräver mer resurser än förbränningsdrivna fordon. Deras akilleshäl är just batterierna med lågt energiinnehåll och dyra och sällsynta metaller.

Så länge bara en mindre andel av alla fordon på vägarna är batteridrivna bryr sig myndigheterna inte särskilt om deras miljöpåverkan, särskilt som den främst sker i fjärran länder utanför västvärlden, skriver Kalghatgi.

Men om de blir fler, blir råvarornas miljöpåverkan på fattigare länder uppenbar och svår att försvara även i välståndsländer. Dessutom kommer statsfinansiella skäl att tvinga västländer att skrota sina subventioner och i stället beskatta dem som kompensation för minskande skatteintäkter från förbränningsfordon.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Kompletterande fakta

Atmosfärens temperatur beror dels på hur mycket solvärme som når jordytan, dels på atmosfärens massa och det tryck den utsätts för av jordens gravitation. Solvärmen begränsas av dygnets mörka tider, låg solvinkel närmare polerna samt skymmande moln och stoft.

Stoft kommer från vulkanisk aktivitet, bränder och människans förbränning av kolhaltigt material. Moln bildas av kondenserad vattenånga från hav och vatten. Vattenånga kondenseras på mikropartiklar i atmosfären, bland annat från kosmisk strålning.

Cykliskt växlande solmagnetism och solvind styr kosmisk instrålning. Aktiv sol med mer solvind minskar denna instrålning med mindre moln och nederbörd som följd. Passiv sol med mindre solvind släpper in mer kosmisk strålning med mer moln och nederbörd.

Nu är solen åter lika passiv som under Lilla istiden. Det förebådar kallare klimat. Inget att glädjas åt – men väl att planera för. Mänskligheten är nu bättre rustad än inför Lilla istiden (cirka 1300-1870).

Tege Tornvall

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Silicon Valley-oligarkerna sätter agendan

OPINION: KARL-OLOV ARNSTBERGYttrandefriheten finns inskriven i grundlagen, men vad spelar det för roll när IT-jättar kan stänga av vem som helst med hänvisning till att de är privata företag och gör som de vill? Speciellt blir det märkligt i Förenta staterna, ett land som gjort sig känt för att tillåta även de knäppaste yttranden och anser sig gå i bräschen för frihet och den enskildes rätt, samtidigt som man härbärgerar högkvarteren för denna censurmaffia. Professor Karl-Olov Arnstberg visar att allt fler uppmärksammat denna fara mot demokratin och efterlyser nya garantier för yttrandefrihet i vår tid.

Ordningen återställd?

CHEFREDAKTÖREN HAR ORDETBiden öppnar gränserna och en mångkulturell feminist blir vicepresident. Etablissemanget har lyckats kväsa frihetsupproret och återanträtt marschen mot en globalistisk värld utan nationer eller folkslag. Men repression skapar motstånd, och hundratals miljoner människor i västvärlden har nu sett att det är möjligt att besegra etablissemanget.

Ovetande miljöekonom

KRÖNIKA”Sanningen är helt enkelt att vi inte vet.” Så sammanfattar den amerikanska miljöekonomen Koko Warner hur påstådd global uppvärmning kan påverka hur människor bor och lever.

Ett brott är begånget mot det svenska folket

DEBATTMassinvandringen från Mellanöstern, Afrika och Centralasien har skett mot det svenska folkets vilja. Genom att mörklägga, desinformera och vinkla har politiker och medier vilselett det svenska folket på ett sätt som bara kan beskrivas som en komplott. Veckans debattör, entreprenören Arne Weinz, menar att det är dags att börja föra en diskussion om hur de som bär ansvaret för vårt samhälles ödeläggelse ska straffas.

Den djupa statens hämnd

CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET

Klimatdebatten

KRÖNIKAVi har nu hört dem i flera år, dessa högljudda människor som säger att vi bara har några år på oss innan klimatet löper amok och leder till en katastrof för mänskligheten.

EU:s stödpaket

KRÖNIKAEU:s så kallade stödpaket på sjuhundrafemtiotusen miljarder euro för att finansiera förlusterna efter Covid-19 epidemin antogs i somras av Europaunionens samtliga ledare, även av vår egen statsminister Stefan Löfven. Men som vi alla vet har EU inga egna pengar att så frikostigt punga ut med som det verkar i EU:s annonser. Därför måste hela, eller åtminstone större delen av, den enorma summan lånas på den internationella marknaden och resten troligtvis, kort och gott, genom att trycka flera sedlar och därmed riskera en rejäl nedskrivning av värdet för euron.

Bulletin – när etablissemanget vill leka alternativmedia

OPINION: MAGNUS STENLUNDDen nystartade nättidningen Bulletin för fram kritik mot etablerade medier om att dessa stoppar samhällsdebatten med genmälen som ”islamofob” och ”högerextrem”, men nämner själva till exempel nästan aldrig känsligare frågor som Sverigedemokraterna. Man vill tävla om samma läsarkrets som alternativmedia, samtidigt som man vill framställa sig som finare än riktiga alternativmedier. Författaren och programledaren Magnus Stenlund granskar Bulletins rapportering om att Youtube släckt ned Swebbtv:s kanal.

Gå till arkivet

Send this to a friend