Förmågan att betala är helt avgörande för att samhället skall fungera. Frågan om kontanternas ställning har återigen lyfts fram på högsta nivå, efter det att Anna Kinberg Batras betalningsutredning duckade för frågan i sin slutrapport 2023 och förespråkade en ny utredning i stället. En sådan genomfördes under 2024 under ledning av SD:s Dennis Dioukarev, som lyfter fram behovet att tvinga fram möjligheten att använda kontanter för vissa basinköp (mat, läkemedel och vissa offentliga tjänster).
När denna kontantutredning presenterades i december förra året var det dock tydligt att man valde att inte heller nu ta det radikala greppet att kräva att statens fysiska kronor alltid skall kunna användas, trots en omfattande kritik mot att vi är på väg in i en helt kontantlös marknad. Det skall dock påpekas att utredaren var bakbunden av direktiven för utredningen, som var utformade för att ge exakt det resultat som utredningen kom fram till.
Riksbanken ansvarar för betalningssystemet
Riksbanken har i uppdrag av riksdagen att ansvara för att betalningssystemet i Sverige fungerar i alla situationer, vilket är ett av de huvuduppdrag som Riksbanken har genom reglering i Riksbankslagen.
Sverige är unikt i Europa, men kanske också i världen, genom att vi har gått extremt långt på vägen mot att inte längre ha några kontanter. Vi måste alltmer förlita oss på att elektroniska betalningsfunktioner i olika former fungerar oklanderligt i alla lägen.
Skulle kontanter helt försvinna från den svenska betalningsmarknaden, är risken mycket stor för att det i en krissituation uppstår allvarliga konfrontationer, plundringar och andra brott som snabbt skulle generera ett omfattande kaos i större delen av samhället. Riksbankens betalningsrapport är därför viktig att studera och ta till sig, för alla som vill ta ansvar för att samhället skall fungera i alla olika lägen.

Riksbanken senaste betalningsrapport publicerades den 10 mars i år. I inledningen skriver man:
Staten är ytterst ansvarig för att betalningar i Sverige är säkra, effektiva och tillgängliga. Därför behöver staten agera genom att sätta ramar för marknaden och vidta åtgärder som löser omedelbara problem. Strävan efter säkerhet, effektivitet och tillgänglighet på betalningsmarknaden kan ibland gå hand i hand, men det kan också uppstå konflikter mellan dessa mål. Under många år har effektiviteten varit prioriterat, i dag är säkerhet och tillgänglighet minst lika viktigt.
Trots att man resonerar kring de problem som kan uppstå om det inte går att betala, går inte heller Riksbanken hela vägen och tar strid för att de kontanter man ger ut alltid skall kunna användas.
Man bör därför läsa Riksbankens rapport med perspektivet att försöka förstå konsekvenserna av en eventuell total avveckling av kontanter i Sverige. På många håll begränsas redan de som vill betala med kontanter av en egentligen helt ologisk möjlighet för näringsidkare att kunna vägra ta emot kontanter, som Riksbankslagen deklarerar är ”giltiga betalningsmedel” i Sverige.
Det finns dock några ljusglimtar i de data som Riksbankens rapport redovisar, även om det är relativt små förändringar och man inte i texten kommenterar just dessa. Trots att kontanterna som andel av BNP fortsätter att minska, svarar närmare 50 procent av de som besvarat Riksbankens enkät att de använt kontanter för något köp under den senaste 30-dagarsperioden 2023. Det är ungefär 15 procentenheter fler än i motsvarande enkät 2022. Ungefär 10 procent av de svarande uppger att de gjorde sitt senaste köp med kontanter, vilket är 2 procentenheter fler än året innan.
Avtalslagen kan tillämpas på Riksbankslagen
En viktig anledning till att det varit möjligt för bankerna att agera för att försöka avveckla kontanthanteringen är att det i svensk lagstiftning finns regler om dispositivitet. Det betyder att avtal i förhållanden mellan jämbördiga parter, endera fysiska personer eller juridiska personer, kan kringgå lagregler i vissa sammanhang. Exempel på en dispositiv lag är Köplagen (KöpL), där parterna anses jämbördiga, medan Konsumentköplagens (KKL) regler är tvingande till konsumentens fördel, som anses vara en svagare part.
Effekten av detta är att det som fastställs som ”giltiga betalningsmedel” i Riksbankslagen, inte alls är giltiga betalningsmedel om en affärsinnehavare ensidigt bestämmer att han inte vill ta emot kontanter. Det anses vara en överenskommelse mellan företaget och en kund som går in i en butik där ett litet anslag om ”kontantfri butik” eller ”vi tar inte kontanter” på entrédörren till en butik, restaurang eller annan affärslokal.
Reglerna om disposivitet finns i Avtalslagen och förutsättningen för att en överenskommelse skall anses ha ingåtts är alltså att avtalsparterna kan anses vara ”jämbördiga”. Det är mycket tveksamt om det skulle kunna anses föreligga en sådan jämbördighet i något annat sammanhang när åtgärden är 100 procent ensidig från en butiksägare gentemot en enskild kund. Ändå är det så man valt att tolka denna lagstiftning, i den så viktiga frågan om kontanter verkligen skall anses vara giltiga betalningsmedel.
Riksbankslagen §12
12 § Kontanter och beredskapspengar är lagliga betalningsmedel.
Konsumentverkets information om hur reglerna om disposiviteten och kontantbetalningar ser ut närmar sig ren desinformation. Man skriver så här på sin hemsida om möjligheten att betala med kontanter:
”Att betala med kontanter blir allt ovanligare i Sverige. På många ställen går det inte heller längre att betala kontant. Butiker får själva bestämma vilka betalsätt de vill erbjuda.”
I praktiken godkänns alltså ett ensidigt beslut av den starkare parten. Konsumentverket har rätt i den meningen att avtalslagen i förhållande till Riksbankslagen har tolkats så. Effekten blir att om en person behöver en viss vara, till exempel ett par nya byxor, kan det med denna tolkning bli omöjligt att köpa dessa om man bara har kontanter.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.