”Bilda försvarsallians med Finland!”

Nya Tider träffar Roger Richtoff på Sverigedemokraternas riksdagskansli en varm sommardag då de flesta riksdagsledamöter är på semester. Richtoff har dock många järn i elden, att han formellt uppnått pensionsåldern är varken något som märks eller som han bryr sig om. Under veckan som gått har han suttit med sin lokalavdelning i Strängnäs och arbetet med lokala frågor.

Som riksdagsledamot stadgar han upp det lokala arbetet, något som var särskilt viktigt när SD var nya i kommunen.

– När vi steg in på vårt första möte i Strängnäs kommunfullmäktige efter valet 2010 var det dödstyst. De andra politikerna tittade bara bort. En ledande politiker raljerade över att SD nu fanns representerade i fullmäktige. ”Det har ju hänt förut och de blev inte långlivade”.

Politikern syftade på en ung kille på 19-20 år som blivit invald för SD tidigare och som inte stod ut med de andra politikernas mobbing, berättar Richtoff. Han hoppade av.

– Jag förstår honom. Hur ska vi kunna lära barnen respektera andras uppfattningar, när politikerna beter sig så här? frågar sig Richtoff.

Richtoff satte hårt mot hårt från första dagen.

– Du ska ha klart för dig en sak, att såna som du aldrig kan skrämma såna som mig eller min kollega, förklarade han direkt för de politiker som försökte trakassera honom. Det gav resultat.

I dag, fem år senare, är det en helt annan stämning i kommunfullmäktige. Mobbingen har upphört. SD tas på allvar på ett helt annat sätt, ibland är det till och med hjärtlig stämning. ”Hej Roger!”, möts Richtoff med på mötena och får till och med en kram.

Nu har han dock kommit till Riksdagen igen, dit han pendlar regelbundet, även om det formellt är semester. Hans uppdrag är främst att representera partiet i Försvarsutskottet.

SD portade – var de enda som hade rätt

Det har gått så fort med raseringen av försvaret, suckar Richtoff. Han berättar att SD hela tiden sagt att man inte kan låta dagsaktuella aspekter på Ryssland styra.

– De andra partierna har tävlat om att lägga ned och nu vill de plötsligt ha ett starkt försvar, säger han.

Det tar tid att bygga upp försvaret, berättar Richtoff, mycket måste byggas upp från grunden. Alliansen bara lade ned hela förra mandatperioden. Socialdemokraterna applåderade när dåvarande statsminister Fredrik Reinfeldt (M) kallade försvaret ett särintresse.

Nu har visserligen försvarsminister Peter Hultqvist (S) slutat att skära ned, men med Vänstern och Miljöpartiet i regeringen är det inte lätt, menar Richtoff. Man har bara planat ut takten i nedläggningen, det räcker inte för att vända trenden.

Vilken trovärdighet har Folkpartiet, som varit de mest drivande i avvecklingen av vårt försvar, när de nu ber om förtroende att återuppbygga det?

– Det är en oduglig regering och oppositionen för en politik som de inte vill ska gå igenom.

När regeringspartierna S, V och MP den 17 april i år offentliggjorde Försvarsöverenskommelsen med M, C och KD framställde man det som en rejäl satsning. Försvarsmaktens budget på strax över 45 miljarder kronor skulle nu få i snitt två miljarder kronor mer årligen 2016-2020.

Det var visserligen ett trendbrott, men bara hälften av vad Försvarsmakten hade begärt för att kunna uppfylla den omställning till yrkesförsvar som man sedan tidigare är ålagda. Det finns dessutom fortfarande beslut om att avrusta som håller på att genomföras, berättar Richtoff.

– Med dessa anslag kommer man inte att kunna uppnå ens 2014 års mål före år 2020, menar han.

Även Folkpartiet är kritiskt och hoppade av diskussionerna om en överenskommelse.

– På många håll kommer det i själva verket innebära neddragningar i försvarsförmågan, eftersom den redan i dag är underfinansierad, sade FP-ledaren Jan Björklund till Göteborgs-Posten den 17 april.

Richtoff är inte imponerad.

– Vilket förtroende kan man ha för FP som tagit bort hela vår livförsäkring? Hur kan vi lita på dem som raserat försvaret när de säger att det nu ska återuppbyggas?

Det fanns ett parti som konsekvent hållit en rak kurs, och det är Sverigedemokraterna, menar Richtoff. ”Ja, vi vet att SD är det enda parti som vill satsa på starkare försvar”, sade de då.
Ändå är SD det enda parti som inte bjöds in till samtal om en överenskommelse om försvaret.

– Trots att SD sagt detta hela tiden, trots att vi var de enda som gjorde den korrekta analysen, var vi inte inbjudna till diskussionerna kring Försvarsöverenskommelsen. De som raserade får förnyat förtroende.

Vidare poängterar Richtoff att i vissa utskott bör man ha en viss bakgrund. Utan kompetens och erfarenhet har man svårt att förstå vad det är representanterna från Försvarsmakten står där och säger. Man kanske inte ens förstår konsekvenserna av sina egna beslut.

– Det funkar inte att försöka rädda sig genom att tillsätta utredningar bara för att man själv saknar kompetens, säger Richtoff.

SD vill fylla upp med värnpliktiga

Rekryteringen är ett stort problem för Försvarsmakten. Det går mycket trögt att få in manskap, helt enkelt. I egenskap av riksdagsledamot i Försvarsutskottet är Richtoff ofta ute på förband och tittar på verksamheten. Nyligen besökte han F 21 i Luleå.

– Vi frågade, och absolut, största problemet för dem är personalförsörjning.

Richtoff är inne på att man borde öppna ett rekryteringskontor i Luleå. Nu tvingas unga jobbsökande åka ända till Stockholm, där det närmaste rekryteringskontoret finns. På F  21 finns lokaler, allt är förberett.

– De behöver bara ett klarttecken. Jag skulle säga: Gör det!

För att fylla på med manskap vill SD återinföra värnplikt med i ett första skede 8 000 till 10 000 rekryter. Det skulle starta upp hela systemet. Det tar tid att utarbeta kursplaner, få fram officerare och så vidare, men allt eftersom skulle man kunna öka.

Även kvinnor borde göra värnplikt, anser Richtoff. Det finns många tjänster inom totalförsvaret där både män och kvinnor kan göra stor nytta, beroende på sina färdigheter och förutsättningar. Självklart handlar det inte om att sänka kraven för befattningar bara för att passa en viss kategori rekryter, förtydligar han.

– Det viktiga är att alla mönstrar, så att man får överblick. Utan mönstring ingen koll, säger han.

Det är också bra för integrationen, menar Richtoff.

– Jag har träffat invandrare som aldrig känt sig så välkomna bland svenskar som i värnpliktsmiljö.

För att det ska vara någon idé måste det dock finnas resurser även till att öva.

– Har man inte råd att öva, hur meningsfullt är det då?

Han berättar att när han var ute på slutövning som bataljonschef så kunde hela övningen vara på uppåt 10 000 man och pågå i tre veckor.

Försvarsallians med Finland

Det bästa för Sverige borde vara att utöka samarbetet med Finland till att omfatta en riktig försvarsallians, menar Richtoff. Han har följt utvecklingen, där samarbetet bit för bit utvidgats. I april kom Sverige och Finland överens om att utöka samarbetet från fredstida operationer till att även gälla vid kriser.

– Det finns ett starkt intresse från Finland, säger Richtoff som själv träffat många ansvariga från andra sidan Östersjön.

Det skulle bland annat innebära att svenskt jaktflyg skulle kunna använda Finlands Bas-90-system och det skulle skapas ett djup att falla tillbaka på, om nödvändigt. En sådan försvarsallians skulle vara en hård nöt att knäcka, enligt Richtoff.

– Men då förstår man också att Sverige måste rusta, det är inte så att Finland ska försvara Sverige.

Han anger att ett försvarsanslag på två procent av BNP vore rimligt, vilket också är vad Nato rekommenderar sina medlemsstater.

Att försvarsviljan ökat även bland de politiker som tidigare gjort allt för att rasera försvaret beror på spänningen mellan Nato och Ryssland, speciellt kring Ukraina.

– Ryssland har visat att man är beredda att använda militär, säger Richtoff.

Han och Sverigedemokraterna tycker att det är bra att Sverige ”satt ned foten mot Ryssland”. Att andra partier anklagar SD för att agera efter Rysslands intressen reagerar han skarpt emot. Anledningen till att SD inte stödde förslaget som innehöll kritik av Ryssland var att det låg inbakat i ett paket med många andra frågor som SD inte kunde acceptera.

– Vi ville lyfta ut den här frågan. Då hade vi röstat för. Det som Ryssland gjort mot Krim är oacceptabelt, man kan inte med våld lägga beslag på ett annat land. Vad kunde befolkningen göra när ryssarna kom med vapen?

Richtoff jämför med om Ryssland skulle ockupera Gotland. På vår fråga om han på samma sätt skulle fördöma USA:s uppvigling av oroligheterna i Kiev och den efterföljande statskuppen svarar Richtoff:

– Ja, det ska också fördömas, men det är inte riktigt samma sak. Det går inte att jämföra. Men visst är det ett problem att Nato placerar ut trupp vid Rysslands gränser och att spänningen därmed ökar.

Tillbaka till civilförsvaret

Det är inte bara militären som är viktig vid kris, menar Richtoff.

– Vad händer om elen försvinner i tre dagar? Det gör den inte, säger de. MSB övar inte dessa scenarion tillräckligt. Titta på skogsbranden i Västmanland, det var en total överraskning för dem. Varför det?

Richtoff är inte nöjd med dagens system med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

– MSB:s uppdrag är att samordna insatser vid kris. Men vad betyder att samordna? Vem har ansvaret? Vidare ska de samla kompetens, men hur ska de kunna göra det när de själva inte besitter någon kompetens?

Han visar att även Riksrevisionen är kritisk mot MSB på dessa punkter, där mycket framstår som luddigt. Det måste också övas mycket mer, så att alla vet vad de har för ansvar och resurser vid skarpt läge, understryker han.

Richtoff berättar vidare att det tidigare fanns ett system utvecklat som gjorde att landet kunde fortsätta att fungera även vid kris.

– Om elen går kan du i dag inte få ut pengar ur bankomaten, pumparna går inte vid macken, så du kan inte tanka bilen. Allt stannar.

Han berättar att förr var mackarna utrustade med egna aggregat som gjorde att militären kunde tanka. Nu finns det knappt någon sådan mack kvar i landet. Det finns inte heller några beredskapslager med olja.

När Richtoff var officer i Militärområdesstaben i Strängnäs hade de ett elaggregat i berget under sig. Det provstartades varje vecka och var så kraftfullt att det kunde försörja halva Strängnäs. Men det är också borta nu.

Överlag vill Richtoff effektivisera och slå ihop de många statliga verken och myndigheterna. Han berättar att när Fortifikationsverket tog över alla Försvarsmaktens anläggningar så fick de avkastningskrav på sig. Nu hyr militären in sig på övningsfält och kaserner. Det är till och med så att flera myndigheter förvaltar samma ytor, till exempel Fortifikationsverket och Statens fastighetsverk.

– Det skapar enorma belastningar administrativt. Lägg ihop! Slå ihop!

Lågintensivt inbördeskrig

Roger Richtoff skrädde inte orden när han den 15 juni, innan Riksdagen gick på sommarledighet, kritiserade den situation som regeringspartierna försatt landet i. Om det brukar vara lugnt i Försvarsutskottet, där Försvarsmakten föredrar sina ärenden, så är det tvärtom full fart i Riksdagens kammare.

”Herr talman! Har vårt splittrade samhälle och neddragningen av välfärden någon påverkan över huvud taget på inställningen till att försvara Sverige? Nu har vi snart gått upp till att vara nummer två i våldtäktsstatistiken. Jag pekar inte ut vem det är. Det är skottlossningar varje dag, i stort sett. Det är bränder i utanförskapsområden där ambulansförarna inte vågar köra in, och inte heller polisen. Har det någon säkerhetspolitisk betydelse? Ja, vi tycker det.”

– Det är ett lågintensivt inbördeskrig vi befinner oss i, titta bara på Malmö, förtydligar Richtoff.

– Förr kunde man röra sig hur man ville även kvällstid. I dag får man chansa. Det är skottlossningar, granater exploderar.

Han beskriver Sverige som ett land som inte gör något åt terrorister. Där en samordnare mot våldsbejakande extremism, Mona Sahlin, föraktar sin egen kultur och säger ”vad har vi? Vi har midsommarafton och sådana töntiga saker”. Där en dåvarande statsminister, Fredrik Reinfeldt, kallar Sveriges försvar ”ett särintresse”.

Från riksdagens talarstol sammanfattade han sina tankar så här:

”Herr talman! Ibland ser man inte skogen för alla träd. Är det inte i själva verket så att det största säkerhetspolitiska hotet i någon mening sitter framför oss här i kammaren – i form av en i vissa stycken handlingsförlamad regering och en opposition som inte vill att dess politik ska genomföras?”

Under vår intervju och senare vandring genom Riksdagens korridor möter vi bara några enstaka riksdagspolitiker och tjänstemän. Nu är dock sommaruppehållet snart över, från mitten av september kommer det att vara full fart igen och då kommer även Roger Richtoff att äntra Riksdagens talarstol igen.