Skip to Content

Wulfheodenas och Vendthjod har den här dagen i Gamla Uppsala tillsammans. Två kvinnliga Vendthjodmedlemmar är på väg till elden för att tillaga rotfrukterna och baka brödet som de ska bjuda besökarna på. Deras kläder har varit särskilt svåra att återskapa. Foto: Nya Tider

Bland blanka svärd, yxor och torkad fisk

Nyligen fick uppsalabor lära sig mer om Vendeltiden, den inte fullt så kända tidsperiod som föregick Vikingatiden. Vid de tre stora kungshögarna i Gamla Uppsala ligger Gamla Uppsalamuseum och på den stora gräsplätten utanför museet hade två vita tält rests i mitten av maj. Det var Vendthjod, sällskapet för vendeltid i Sverige, som slagit läger på den historiska platsen. Tillsammans med ett annat sällskap för vendeltid, det huvudsakligen engelska Wulfheodenas som levandegör Vendeltidens krigarkultur, intog de den 14 maj Gamla Uppsala.

Publicerad: 1 juni, 2016, 08:42

  • Svenska

Läs även

Innan alla besökarna börjat komma reser några av Vendthjods medlemmar med gemensamma krafter de två vita tälten och börjar lägga fram handsnidade träskedar, dryckjom i glas, grovt salt, torkad fisk, torkat kött och rotfrukter på borden. Deras huvudsakliga fokus i dag är lägerlivet, får Nya Tider veta av Tobias, som är en av sällskapets grundare. Han visar några bronsbleck han återskapat med gravfynd som förebild, några snidade träskedar och snidad kåsa i trä.
”Den har min pappa gjort", säger han om kåsan när Nya Tider frågar om han gjort den också och berättar därefter att han själv har sytt sina kläder för hand.
”Det gör vi alla”, säger han medan han lindar på sig benlindorna. ”Försöker vara så tidstypiska som möjligt.”

Att vara tidstypisk är kärnan i Vendthjods verksamhet eftersom deras syfte är att förmedla en så sann och verklighetstrogen bild av vendeltiden som möjligt. Vendeltiden varade från cirka år 550 till 800. Denna tid började alltså efter folkvandringstiden och avlöstes av vikingatiden. Enligt Tobias var föreningen Vendthjod mer inriktad på vikingatiden tidigare, men då just denna inriktning är ”så vanlig” började de intressera sig för den mindre kända vendeltiden istället. ”Det finns vackra fynd från den tiden”, säger han.

Vendthjod har funnits i två år i år och har omkring 60 medlemmar. Deras huvudsäte finns i Tierp, men de har ett gott samarbete med Gamla Uppsala. Här finns de berömda Kungshögarna från vendeltiden och i glasmontrarna på museet finns gravfynd och fornminnen utställda.

 

Vendel 2

I Vendthjods läger fick barnen lära sig slå pressbleck till hjälmar. Foto: Nya Tider

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Sophia Eklund

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Kommentarer inaktiverade.

Ulf Lundell – den siste arbetarklasshjälten

KULTURUlf Lundell, 71, är en av Sveriges mest omtyckta och produktiva artister. SVT har nyligen visat en dokumentärfilm om den svenske ikonens liv. I denna krönika reflekterar Karl Mikael Larson över Lundells avtryck på den svenska kulturen.

Volvos dramatiska överlevnad

BOKRECENSIONSaab lades ned, men Volvo överlevde. Detta är känt för alla som hängt med i nyheterna de senaste åren. Detta är svensk bilindustri i ett nötskal, en avgörande aspekt av svensk industriell nutidshistoria. Gemensamt för båda märkena var att man måste söka utländska samarbetspartners samt gå upp i kvalitet, bli ”premiummärken”. Långt om länge lyckades, som vi nu vet, Volvo med det. Men det krävdes en kinesisk entreprenör för att det hela skulle ros i hamn. Nya Tider har läst två böcker om Volvo.

Pat Buchanan skissar hoten mot vår civilisation

BOKRECENSIONI boken Suicide of a Superpower: Will America Survive to 2025? sveper Buchanan med en klarsynt överblick över USA:s utveckling, Europas avsteg från de traditionella värderingarna och den övriga världens förändringar framför allt i fråga om demografi. Att boken kom ut för några år sedan har bara låtit tiden stärka Buchanans teorier om en degradation av den europeiska civilisationen.

Hur såg julfirandet ut på 1800-talet?

JULHISTORIAJULHISTORIA: I dag förknippar kanske inte så många julen med firandet av det nyfödda Jesusbarnet som kom till jorden för att frälsa mänskligheten. Högtiden har blivit mer av en familjefest med god mat, julklappar och Kalle Anka. Det sekulära samhället har mer och mer trängt undan firandet både av Jesu födelse och de lite mer vidskepliga traditioner som var vanliga förr, och som ofta dateras till långt innan det kristna julfirandet var påtänkt. Julen var oerhört viktig förr och man lade stor vikt vid de olika förberedelserna inför julfirandet.

Vikingatidens gudar lever kvar

KULTURVår historia är på något sätt närvarande i bakgrunden för dagens samhälle, kulturen och människorna. För det mesta tänker nog inte gemene man så mycket på det i vardagen. Det är först då frågan ställs om vårt kulturarv, som vi kanske reflekterar över varifrån vi kommer och vad vi har med oss på resan.

Ny bok: förslag för att vända Sveriges tragiska utveckling

BOKRECENSIONReceptbok för svenskt nytänkande tar den tidigare kommunchefen och juristen Tommy Ulmnäs steget vidare, från de samhällsproblem han identifierat i tidigare böcker, till att presentera lösningar på dem. Boken är mer av ett politiskt manifest, än ett antal råd om hur den enskilde medborgaren kan agera. I korta kapitel går Ulmnäs igenom de områden han vill omvandla i grunden, från journalistikens villkor till skolan, med målet att svensken ska återfå sin självständighet.

Legendarisk tidskrift hyllas

KULTURHäpna! Detta, inklusive utropstecken, var namnet på en svensk science fiction-tidskrift. Den utgavs 1954-1965 och hann utkomma i mer än hundra nummer. Den präglade en hel generation svenska sf-läsare och författare. Nu har det utgetts en antologi som samlar noveller från tidskriften samt presenterar den ur olika synvinklar.

Runar Søgaards liv bakom rubrikerna

KULTURI sin självbiografi ger den tidigare predikanten sin version av inte bara äktenskapet med sångerskan Carola Häggkvist, utan berättar även om andra händelser som genom åren har skapat rubriker. Boken ger också en bild av hur det är att vara föremål för mediernas uppmärksamhet i decennier, ett rampljus som inte alltid varit av godo.

Gå till arkivet

Send this to a friend