Skip to Content

LNA-konvoj rullar västerut mot huvudstaden Tripoli, efter att fått marschorder från fältmarskalk Haftar den 4 april. Infällt syns deras specialstyrka i en av deras egna propagandabilder. Genomgående är LNA bättre utrustade än GNA. Synligaste exemplet på det är de många tämligen moderna pansarbilar (infälld bild) som LNA har. Detta beror delvis på att de utländska uppbackarna av LNA varit mer benägna att bryta mot FN:s vapenembargo mot Libyen samt att västmakterna, som också tillhör vapenleverantörerna, blundat för vapenleveranserna. Stillbild: France24, Infälld stillbild: LNA Information Division
UTRIKES

Blixtkrigsliknande offensiv i Libyen

Digital utgåva

Krigsherren Khalifa Haftar med maktbas i östra Libyen har beordrat sina styrkor att gå till offensiv västerut mot miliser lojala mot den FN-stödda enhetsregeringen i Tripoli, där delvis hårda strider har utkämpats främst söder om huvudstaden. De första dagarna såg blixtkrigsliknande framgångar för Haftar. Båda sidor stöds av utländska uppbackare och har satt in sina flygvapen mot varandra, vilket resulterat både i förluster på marken och i flygplan. Nya Tider sammanställer här första veckans strider av det nu uppblossande inbördeskriget.

Publicerad: 13 april, 2019, 18:15

  • Svenska

Läs även

Torsdagen den 4 april beordrade fältmarskalk Khalifa Haftar, överbefälhavaren för Libyska nationella armén (LNA), sina styrkor att avancera mot Tripoli. Operationen går under namnet Flood of Dignity (Flod av värdighet). Huvudstaden hålls av miliser lojala mot den FN-stödda Government of National Accord (GNA). Blixtoffensiven ledde till att LNA bara två dygn senare intagit flera städer och den internationella flygplatsen söder om Tripoli.

Fältmarskalk Khalifa Haftar, 75, är officerutbildad i Libyen, Egypten och Sovjetunionen. En libysk maktspelare i över fyra decennier. Haftar deltog i kuppen som förde Gaddafi till makten 1969 och var den som ledde de libyska styrkorna mot Israel i Oktober-/Jom kippurkriget 1973. Han ledde även Libyens krig (1978-1987) mot Tchad och tillfångatogs vid nederlaget 1987. Nya Tiders underrättelsekällor avslöjar för oss att han under fångenskapen kontaktades av CIA som erbjöd frigivning och amerikanskt medborgarskap mot att han kontaktade andra libyska generaler och skapade en grupp för att i framtiden störta Gaddafi. 1990 kunde han lämna Afrika för att bo och verka i USA. 1996 ledde Haftar en misslyckad kupp från bergen i östra Libyen. Han tvingades fly tillbaka till USA och bodde i delstaten Virginia fram till invasionen av Libyen 2011, där han spelade en avgörande roll. 2014 blev han befälhavare för ”Libyska armén”. Den mycket erfarne general Haftar betraktas som Libyens mest potente krigsherre efter att ha kämpat i Libyens samtliga krig samt med och mot nästan alla betydande fraktioner under inbördeskrigen sedan 2011.
Stillbild: iTele, maj 2016

 

Namn som bedrar

LNA heter egentligen Libyska arabiska armén, men kallas oftast Libyska nationella armén. Namnet bedrar dock, då den inte erkänns av den FN-stödda enhetsregeringen i Tripoli. Den grundades av den utlandstillsatta libyska regeringen efter det så kallade första libyska inbördeskriget (2011), eftersom Libyens tidigare nationella armé under dåvarande makthavare Muammar Gaddafi besegrades av väst- och gulfstödda sunniislamister och terrorister med hjälp av flygunderstöd från Nato och länder som Sverige.

Libyen kastades in i kaos och de utlandsstödda islamistmiliserna började strida inbördes. Det eskalerade 2014 då det libyska representanthuset i Tobruk, det lagstiftande organ som fältmarskalk Haftar och LNA är lojala mot, hävdade att de var den legitima regeringen i Libyen. Något de kunde göra för att de åtnjöt LNA:s och dess utländska uppbackares stöd. Det libyska representanthuset var internationellt erkänt fram till oktober 2015. Tidigt 2016 grundades den libyska enhetsregeringen GNA under premiärminister Fayez al-Sarraj. Detta skedde med stöd av FN och flera länder, däribland USA. Under 2017 och 2018 genomfördes flera misslyckade förhandlingar mellan de rivaliserande regeringarna i försök att bland annat få till val.

Den politiska utvecklingen och situationen i det krigshärjade landet är sedan 2011 mycket komplex, med inte sällan skiftande lojaliteter, men mycket förenklat så kämpar två huvudsidor mot varandra i det nu sedan 2014 pågående andra libyska inbördeskriget. Det är fältmarskalk Haftar och LNA med maktbas i östra Libyen, och kontroll över de södra delarna av landet, mot den FN-stödda libyska enhetsregeringen GNA med säte i Tripoli, och en mer begränsad maktbas i nordvästra Libyen.

Oheliga allianser och dubbla lojaliteter

Krigsherren Haftar och hans LNA med högkvarter i Benghazi i östra delen av Libyen är i praktiken den militära styrkan för det libyska representanthuset med säte i Tobruk, en hamnstad drygt 11 mil från gränsen till Egypten. Haftar har öppet stöd av grannlandet Egypten samt Frankrike och Ryssland. De stöds också av Förenade Arabemiraten och Saudiarabien, vilket bland annat kan ses av att konton i sociala media med känd koppling till gulfstaternas maktstrukturer varit mycket aktiva i april med att ge en positiv bild av Haftar och LNA. Några iakttagare har beskrivit denna mediakampanj från de två gulfstaterna som något helt nytt sett till hur storskalig och därmed samordnad den är.

GNA-milismän vaktar en vägspärr medan de väntar på de framryckande LNA-styrkorna. Utanför bild står polisbilar tillhörande inrikesdepartementet. GNA:s milismän är till skillnad från de nästan aldrig maskerade LNA-soldaterna utrusningsmässigt inte olika de utlandsstödda islamistterroristerna i Syrien. Många av GNA:s snabbinkallade milismän fick dock ta upp försvarspositioner i civila kläder (infälld bild).
Foto (t.v): Operation Volcano of Anger, Stillbild (t.h.): AFP

 

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

[email protected]

Om alla som besöker Nya Tider denna månad stödde verksamheten med 10 kronor skulle vi kunna ge ut en dagstidning. Swisha till 123 037 97 35.

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

  • Christer Ericsson

    “Krigsherren Haftar och hans LNA med säte i Tobruk i öst, en hamnstad drygt 11 mil från gränsen till Egypten samt Ryssland och Frankrike.”

    KORRIGERING:
    Haftar och LNA har sitt högkvarter strax öster om kuststaden Benghazi, som ligger i Libyens östra del och är landets näst största stad. Det är i Benghazi de också har sin främsta maktbas.
    Det är det libyska representanthuset, House of Representatives (HoR), som har sitt säte i hamnstaden Tobruk.

  • Nagajken

    Såklart att samtliga globaliststyrda västmakter inte vill ha ordning i Libyen, för det skulle hindra den lönsamma handeln med migranter till Europa och minska islamiseringstakten av Europa. Dessutom är ett splittrat och konfliktfyllt Libyen en lönsam marknad för vapen, vilka betalas med olja från de grupper, som har kontroll över Libyens oljefälten. Alltså “business as usual”.

Turkiet skickar IS-terrorister till Europa

UTRIKESTurkiet har bekräftat att de påbörjat de utannonserade deportationerna av IS-terrorister som suttit i turkiskt förvar. En amerikansk medborgare har redan deporterats och senare i veckan kommer sju tyska medborgare att deporteras. Det är oklart hur många av de cirka 1 500 IS-terroristerna som kommer att skickas till Sverige.

Succé i spanska valet för nationalistiska Vox – blir tredje största parti

UTRIKESDet nationalistiska högerpartiet Vox får omkring 15 procent av rösterna och fördubblar antalet mandat i parlamentet. I västerländsk systemmedia var besvikelsen stor när resultatet stod klart. ”Visst är det så att högerextrema Vox är den stora vinnaren” konstaterade en upprörd Johanna Frändén i Aftonbladets sändning.

Alternativ för Tyskland mer än fördubblades i Thüringen

UTRIKESDen 27 oktober fick delstaten Thüringen, på gränsen till Tjeckien, välja sitt lokala parlament. Flest röster fick vänsterpartiet Linke, 31 procent. Alternativ för Tyskland mer än fördubblade sitt röstetal från 10 procent till 23 procent och blir näst störst i delstatsparlamentet. För såväl kristdemokratiska CDU som socialdemokratiska SPD blev valet en katastrof. Båda förlorade ungefär en tredjedel av sina väljare. Nu pågår koalitionsförhandlingar.

Svenska dagen viktig finländsk högtidsdag som Svenska Akademien negligerar

UTRIKESDen 6 november högtidlighålls som svenska språkets högtidsdag i Finland och är i övrigt en viktig flaggdag. Men Svenska Akademien i Stockholm förefaller likgiltiga – istället är de engagerade i projektet intensivsvenska för nyanlända från tredje världen.

IS uppmanar muslimer att anlägga skogsbränder

UTRIKESDen islamistiska terrororganisationen Islamiska Staten uppmanar muslimer i västvärlden att anlägga skogsbränder för att på så vis skapa stora ekonomiska och ekologiska förluster. Samtidigt ser vi en ökad mängd skogsbränder i Sverige, något som i massmedierna sammankopplas med klimatförändringar, men som MSB menar oftast är anlagda bränder.

Debatt: Assange i rätten

UTRIKESDen 21 oktober hölls en domstolsförhandling i Westminster Magistrates Court inför en senare huvudförhandling för att få Julian Assange utlämnad till USA. Craig Murray, tidigare brittisk ambassadör i Uzbekistan och nu människorättskämpe, skriver om den farsartade domstolsförhandling han närvarade på när hans vän Julian Assange utsattes för den starka statens maktuppvisning. Artikeln är en översättning av den ursprungliga artikeln ”Assange in Court”.

Ny armenisk höger vill se ny världsordning

UTRIKESEfter ännu en färgrevolution och ännu en statskupp – nu organiserar sig en ny höger i Armenien. Deras mål är att slänga ut utländska aktivister och lobby­ister såsom George Soros nätverk, samt att ingå i ett geopolitiskt block som spänner över Ryssland och EU och som kan utmana den neokonservativa och vänsterliberala världsordningen.

Kärnvapenkrig mellan Indien och Pakistan skulle skapa en nukleär vinter i flera år – även i Sverige

UTRIKESMånga ser konflikten mellan kärnvapennationerna Indien och Pakistan som en regional konflikt som bara drabbar indier och pakistanier, men i grund och botten är det en global konflikt. Skulle konflikten eskalera till ett fullskaligt krig och de båda länderna skulle använda cirka en femtedel av sina kärnvapen mot varandra, skapas en global nukleär vinter som även drabbar Sverige väldigt hårt med missväxt, livsmedelsbrist, köld och mörker. Alla världens ledare håller andan när konflikten mellan Indien och Pakistan eskalerar.

Gå till arkivet

Send this to a friend