Skip to Content

Hobokens tidiga blixtlås från någon gång mellan 1905 och 1913, varefter Sundbäcks innovation gjorde denna variant obsolet. Gideon Sunbäcks blixtlås var det första med hakar som griper in i varand­ra. Bilden till höger visar Sundbäcks blixtlåspatent av år 1917 som tillverkades av samma företag, Automatic Hook and Eye Company i Hoboken, New York. Foto: Hoboken Historical Museum
TEKNIK

Blixtlåset och svensken – Om Gideon Sundbäck och den amerikanska uppfinningen

PappersupplaganNya Tider v. 3

Blixtlåset uppfanns år 1851 av amerikanen Elias Howe, men det var den svenske uppfinnaren och ingenjören Gideon Sundbäck som utvecklade och förbättrade denna uppfinning. Det var tack vare honom som dagens blixtlås alls kom till.

Publicerad: 19 januari, 2020, 07:37

  • Svenska

Läs även

Blixtlåset, som i dag är en sådan självklarhet att man knappt funderar över det, har en lång historia.

Gideon Sundbäck, en svensk som flyttade till USA, utvecklade dagens blixtlås. Foto: Wikipedia

Denna amerikanska uppfinning har utvecklats på olika sätt genom åren, men dagens blixtlås utvecklades av svensken Gideon Sundbäck (1880-1954) som år 1913 fick patent på sin innovation.

Blixtlåsets tidiga historia

Sundbäck var inte den som först kom på idén, utan det var amerikanen och symaskinskonstruktören Elias Howe (1819-67) som år 1851 fick patent på en dragkedja han uppfunnit. Enligt Tekniska Museets årsbok Dædalus från år 1940 var Howes dragkedja utformad på följande sätt:

”tvenne skenor av tunt läder eller liknande material fastsydda i kanterna av tygband […]. På skenorna löpte små häktor av metall. Häktorna voro uppträdda på ett bomullsband. Då man drog i detta fördelades häktorna och bildade sammanbildningspunkter mellan skenorna.”

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Sophia Eklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Kapplöpningen om batteriåtervinning

VETENSKAP OCH TEKNIKMiljontals elbilar kommer snart att rulla på vägarna över hela världen, men världen är inte redo för de uttjänta batterierna. Ett antal startupföretag, företrädesvis nordamerikanska, vill knäcka denna miljardnöt.

”Ingrid och Maria” frikänns från hets mot folkgrupp

INRIKESDen 23 november friades de båda samhällskritiska journalisterna Ingrid Carlqvist och Maria Celander från hets mot folkgrupp. Åtalet gällde en debattartikel om risken med muslimer som arbetar på apotek, publicerad på deras hemsida i juli förra året. Till Nya Tider säger Carlqvist att hon egentligen inte befarade en fällande dom, men att frikännandet är oerhört viktigt för den svenska yttrandefriheten.

Miljöpartistisk EU-kandidat skallade och ströp elev – får villkorlig dom

INRIKESI maj förra året chockades elever på Samskolan i Saltsjöbaden då en lärare flög på en elev, skallade honom i ansiktet och enligt flera vittnen även tog stryptag på honom när han låg ner. Läraren, Pascal Mafall Fall, satt samtidigt i kommunfullmäktige för Miljöpartiet och var kandidat till EU-valet 2014. Nu har domen fallit. Politikern kommer undan med villkorlig dom därför att tingsrätten menar att han kan ha blivit provocerad av eleven och har fått motta ”hat och hot” efter händelsen – i båda fallen uppgifter som kommer endast från politikern själv.

Armenisk soldat: ”Knivhuggen i ryggen”

INTERVJUArthur Danielyan är ledare för den armeniska oppositionsrörelsen ”Adekvat”. Han anmälde sig som frivillig i Nagorno Karabach-kriget. I en intervju med Nya Tider talar han om den senaste tidens politiska turbulens i Armenien och vapenstilleståndet efter Azerbajdzjans anfall på de kristna invånarna i Nagorno-Karabach.

Presidentvalet i USA väcker minnen av valet 2018 – och ger farhågor inför framtiden

OPINION: KATERINA JANOUCHSkulle det verkligen vara så otroligt om delar av det amerikanska valet faktiskt var ett bedrägeri? Precis som det svenska valet 2018 kunde ha varit det. Veckans debattör Katerina Janouch menar att den som verkligen månar om demokratin borde inte ha något emot att man går till botten med de frågetecken som uppstått när Trump först haft överlägsen ledning i ett flertal delstater, men plötsligt, som på kommando, förlorat med hundratusentals röster.

USA-valet: Trump förlorade vita kärnväljare men fick fler hos minoriteterna

VALET I USADen enda etniska grupp i USA som föredrog Donald Trump framför Joe Biden var de vita. Samtidigt var det bland minoriteterna som han ökade sin röstandel jämfört med valet 2016. På grund av USA:s demografiska förändring riskerar Republikanerna på lite sikt att förlora makten permanent, men kan hålla senaten ett tag till.

Skatterna i budgetspelet – små men tydliga skillnader mellan partierna

EKONOMISkatteförslagen i regeringens och oppositionspartiernas budgetförslag är inte alltid så enkla att få grepp om. I denna artikel tittar vi därför på hur de olika förslagen påverkar skatteuttaget under det kommande året, om de vinner en majoritet i riksdagen. Den totala skillnaden mellan förslagen är inte mer än cirka 4 procent av det totala skatteuttaget i regeringens förslag, men vi väljer att granska de skillnader som faktiskt finns och hur de skulle fördelas, om de blev verklighet.

Runar Søgaards liv bakom rubrikerna

KULTURI sin självbiografi ger den tidigare predikanten sin version av inte bara äktenskapet med sångerskan Carola Häggkvist, utan berättar även om andra händelser som genom åren har skapat rubriker. Boken ger också en bild av hur det är att vara föremål för mediernas uppmärksamhet i decennier, ett rampljus som inte alltid varit av godo.

Gå till arkivet

Send this to a friend