Skip to Content

Hobokens tidiga blixtlås från någon gång mellan 1905 och 1913, varefter Sundbäcks innovation gjorde denna variant obsolet. Gideon Sunbäcks blixtlås var det första med hakar som griper in i varand­ra. Bilden till höger visar Sundbäcks blixtlåspatent av år 1917 som tillverkades av samma företag, Automatic Hook and Eye Company i Hoboken, New York. Foto: Hoboken Historical Museum
TEKNIK

Blixtlåset och svensken – Om Gideon Sundbäck och den amerikanska uppfinningen

PappersupplaganNya Tider v. 3

Blixtlåset uppfanns år 1851 av amerikanen Elias Howe, men det var den svenske uppfinnaren och ingenjören Gideon Sundbäck som utvecklade och förbättrade denna uppfinning. Det var tack vare honom som dagens blixtlås alls kom till.

Publicerad: 19 januari, 2020, 07:37

  • Svenska

Läs även

Blixtlåset, som i dag är en sådan självklarhet att man knappt funderar över det, har en lång historia.

Gideon Sundbäck, en svensk som flyttade till USA, utvecklade dagens blixtlås. Foto: Wikipedia

Denna amerikanska uppfinning har utvecklats på olika sätt genom åren, men dagens blixtlås utvecklades av svensken Gideon Sundbäck (1880-1954) som år 1913 fick patent på sin innovation.

Blixtlåsets tidiga historia

Sundbäck var inte den som först kom på idén, utan det var amerikanen och symaskinskonstruktören Elias Howe (1819-67) som år 1851 fick patent på en dragkedja han uppfunnit. Enligt Tekniska Museets årsbok Dædalus från år 1940 var Howes dragkedja utformad på följande sätt:

”tvenne skenor av tunt läder eller liknande material fastsydda i kanterna av tygband […]. På skenorna löpte små häktor av metall. Häktorna voro uppträdda på ett bomullsband. Då man drog i detta fördelades häktorna och bildade sammanbildningspunkter mellan skenorna.”

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Sophia Eklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Kritisk forskarrapport: Dubbla signaler skapar oreda i migrationspolitiken

INRIKESDubbla signaler som skapar oreda i migrationspolitiken. Det är det beska omdömet som det svenska, politiska etablissemanget får i en färsk rapport från Delmi, Delegationen för migrationsstudier, som släpptes den 4 februari. Rapporten handlar om att ett fåtal av de asylsökande som fått avslag i praktiken återvandrar, men tar även upp de olika undantag som ger vissa grupper som fått nej ändå möjlighet att stanna i Sverige. Författaren menar att det just nu i huvudsak är Miljöpartiet som bidrar till de senaste årens dubbla signaler och oreda.

Kommuner som knäckts av asylinvandringen vädjar till staten om hjälp

INRIKESMånga kommuner drabbas fortfarande hårt av det omfattande asyl- och anhöriginflöde som bedrivits på riksnivå, inte minst i form av skenande kostnader för försörjningsstöd. Kommunerna har slagit larm flera gånger, och ett utvalt antal bjöds nyligen in till ett samtal om situationen med civilminister Lena Micko (S). Till Nya Tider säger dock civilministerns pressekreterare att mötet ska ses som ”inhämtande” och kan inte presentera några konkreta lösningar. Filipstads socialdemokratiska ordförande för kommunstyrelsen berättar för Nya Tider att hon vill klassificera hela kommunen som utsatt område, för att motverka ytterligare inflyttning av asylsökande.

Vad Karlssons nya tankesmedja kan säga om SD:s framtid

OPINION: ANTON STIGERMARKSverigedemokraternas chefsideolog Mattias Karlsson har tagit initiativ till en ny konservativ tankesmedja. Ett förtroenderåd har presenterats i vilket ingår en ideologiskt heterogen skara medarbetare. I denna debattartikel resonerar skribenten Anton Stigermark om vad lanseringen kan säga om SD:s övergripande strategi samt vad den kan innebära för konservatismen.

Förre kommuntoppen friad från islamisters anklagelser

INRIKESDe båda muslimska aktivisterna Maimuna Abdullahi och Fatima Doubakil anmälde Göteborgs dåvarande ordförande för kommunstyrelsen Ann-Sofie Hermansson (S) för förtal. Skälet var att Hermansson utmålat de båda som extremister. Den 11 februari avhandlades målet i Göteborgs tingsrätt och Hermansson friades. Domstolen fann bland annat att det fanns skälig grund för påståendet att de båda anmälarna försvarat terrorister.

Folkstorm mot SAS efter skandinavfientlig propagandafilm

INRIKESDet finns ingenting som är skandinaviskt och allt som är bra med Skandinavien kommer utifrån. Det var budskapet i SAS nya reklamfilm. Många reagerade med ilska och flygbolaget såg sig tvungna att ta ner filmen. Bolagets hantering av PR-katastrofen får nu kritik från alla läger.

Vad händer med klimatet?

MILJÖDEBATTFinns det någon besinningsfull medelväg i klimatfrågan? Det kan definitivt vara svårt för en lekman att bilda sig en balanserad uppfattning om klimatproblematiken. I somras släpptes dock en bok, skriven av en djupt involverad klimatforskare, som kan vara en bra introduktion till en intresserad allmänhet: Vad händer med klimatet? En klimatforskares syn på jordens klimat, skriven av Lennart Bengtsson, Karneval Förlag.

Röros Martnan – när unionsflaggan vajar över Röros

KULTURGenom en kunglig förordning bestämdes år 1853 att varje år, den tredje tisdagen i februari månad, skulle en marknad (martnan) hållas i den norska staden Röros i Sör Trondelag. Kung Oskar I, den andre i den nya franska Bernadotte-dynastin, ville knyta Norge och Sverige närmare varandra. Det rörde sig framför allt om handelsvägar och handelsförbindelser mellan två kopparstäder: Falun och Röros.

Nu erkänner till och med Löfven att integrationen misslyckats

KRÖNIKA

Gå till arkivet

Send this to a friend