Skip to Content

Carl Linnæus skriver mycket om koppar och kopparframställning i anteckningarna han förde under sin Bergslagenresa. Koppar användes, bland annat, till husgeråd och bilden visar kopparpannor i Hedemora. Foto: Wikimedia Commons
HISTORIA

Blomsterkungen bland bruk och gruvor: Carl Linnæus resa i Bergslagen

Digital utgåva

Carl Linnæus, sedermera känd som Carl von Linné, förknippas främst med botanik, men det var inte bara växter som han klassificerade utan även mineraler. Under sin resa i Bergslagen 1734 studerade och analyserade han olika stenar och mineraler samt besökte flera bruk och gruvor. Denna resa blev betydande för hans verk Systema Naturae i vilken han skriver om de djur, växter och mineraler som man kände till på den tiden samt avhandlingen Pluto svecius och Beskrifning öfwer stenriket.

Publicerad: 5 juni, 2018, 23:56

  • Svenska

Läs även

”Ugnen brinner 10 à 12 dagar stadigt, swalnar 14 dagar. Ugnen kan stå omurad hela åhret.” Detta är vad tjugosexårige Carl Linnæus berättar i en av reseanteckningarna i Bergslagsresan (Iter ad Fodinas), som är daterad tredje januari år 1734, om stålbruket vid Davidshyttan i närheten av Hedemora, som inrättades 1641. Det var på detta bruk som de stångjärn, som var en mycket viktig svensk exportvara på 1700-talet, tillverkades, men det var också den första etappen på Linnæus resa i Bergslagen.

Bergslagen omfattar, ungefär, området mellan Falun i norr och Arboga i söder. Denna del av Sverige har varit den främsta platsen för bergshantering, gruvdrift samt brytning och smältning av olika mineraler sedan omkring 800–1000-talet e.Kr.

Enligt Linnæus självbiografi Vita Caroli Linnæi hade han redan innan han gav sig ut på denna resa undervisat i mineralogi i Falun, men då hans vän, teologen och naturvetenskapsmannen Johan Browallius (1707–1755), ville ”af honom lära proberkonst, Mineralogie, botanique m.m.” fick han börja ”läsa proberkonsten”. Proberkonst går ut på att man analyserar metallurgi, mineraler och malmer samt salter och Linnæus gav sig, enligt självbiografin, ut på den här resan för ”att få ett System efter Stenarnas natur, som aldrig bettre [bättre] kunde läras än vid Bergslagerna”. De iakttagelser han gjorde under denna resa kom väl till pass när han återkom till Uppsala för att undervisa i proberkonst, men även för hans arbete på det betydelsefulla verket Systema Naturae.

Helvetet på Jorden fanns i Falun

Carl Linnæus skriver mycket om koppar och kopparframställning i anteckningarna han förde under sin Bergslagenresa. Koppar användes, bland annat, till husgeråd och bilden visar kopparpannor i Hedemora. Foto: Wikimedia Commons

Bäckar som blivit röda av koppar, bränd, steril mark och en luft fylld av koppar- och svavelrök. Att komma till koppargruvan i Falun den 26 januari var för Linnæus som att kliva in i en annan värld, närmare bestämt helvetet. Så här skildrar han själv hur det var inne i koppargruvan: ”Sot och mörker omgaf dem på alla sidor, stenar, grus, corrosiv vitriol dropp, rök, os, hetta, damb [dimma] war allestädes. Ras fruchtades utan minsta spernace [hopp] af säkerhet någon minut, som då alle samans [allesammans] memento citius [på mindre än ett ögonblick] kunne hopkrama. […] Ack hur snart war icke här i mörkret att gå uti någor sänkning! Ack hur snart kunne icke ett steg på stegen fela, hur snart kunne icke en ertstor sten nedfalla, och i ett moment den olycklige meniskan här nedlägga, annihilera.” Vitriol är den gamla benämningen på sulfathydrat, det vill säga salter som bildats av svavelsyra, ser ut som kristaller. Med ”corrosiv [korrosiv]” menade han att den var frätande.

Linnæus avslöjar även i denna anteckning hur den osäkra, farofyllda situationen i gruvan fick honom att inte önska något annat ”än att åter få stå på jorden.”

Koppargruvan i Falun var på den här tiden Europas största koppargruva och idag kan man finna den på UNESCO:s lista över världsarv tillsammans med, bland annat, Hälsingegårdarna och Drottningholms slott. Här bröts koppar så tidigt som omkring år 850 e.Kr. och mineralen användes på Linnæus tid till kyrkklockor, mynt och tak till slott, men även till tillverkningen av husgerådsprodukter som grytor och kastruller. Sedan 1992 bryts ingen koppar här längre då gruvdriften upphörde det året.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Sophia Eklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Mysteriet i Mörtnäs

HISTORIAFredagen den fjärde mars 1932 hittades Adolf Fritiof Zetterberg och hans maka, Hilma Ulrika Zetterberg, samt fruns syster, Anna Kristina Hedström, ihjälslagna i Mörtnäsvillan i Värmdö kommun. Det råder än idag oklarheter om vad motivet till Mörtnäsmorden kan ha varit, olika uppgifter motsäger varandra och när utredningen återupptogs 1951 ändrades dessutom redogörelser påtagligt. Detta olösta trippelmord är därför ett av det mest gåtfulla i svensk kriminalhistoria.

Psalmer, dikter och Lina Sandell

HISTORIALina Sandell skrev sina första dikter efter en svår sjukdom. Dessa blev de första av väldigt många verk. Hon kom nämligen att skriva resten av sitt liv och blev även redaktör. Kanske framför allt hennes psalmer är än idag kända och älskade.

Reuterholms fall

HISTORIAHösten 1794 hade den Armfeltska affären avslutats och domarna fallit. Dock kom Gustaf Adolf Reuterholm att bli denna affärs stora förlorare och hans sista tid vid makten var följaktligen inte lätt. Bakom kulisserna bidade dessutom Gustaf IV Adolf sin tid.

Karl XV som konstnär och samlare

HISTORIAEn del kungligheter i Sverige har varit konstnärligt intresserade och några har till och med tecknat och målat. En av de mer kända av Sveriges kungliga konstnärer är Karl XV som både samlade på konst och var en mycket hängiven målare med landskapsmotiv som specialitet.

Den mystiske mannen från Bocksten

HISTORIAPå Varbergs fästning kan man se kvarlevorna efter en man som dött och blivit pålspetsad under medeltiden. Kvarlevorna hittades i Bockstens mosse på midsommaraftonen 1936 och därför har den döde fått namnet Bockstensmannen. Han är internationellt känd och fortfarande ett mysterium trots många undersökningar. Den 22 juni i år öppnade en ny utställning om honom på Varbergs fästning.

Skymning för Reuterholm

HISTORIAÅr 1794 pågick rättegångsförhandlingarna mot de gustavianer som varit delaktiga i den Armfeltska konspirationen. Dessa rättegångsförhandlingar väckte starkt missnöje bland folket och kom att bli början på nedgången för Gustaf Adolf Reuterholm.

Den mångsidiga Hildegard

HISTORIADe som ägnar sig åt örter, kryddväxter och odling har säkert stött på Hildegard av Bingen. Denna mångfacetterade kvinna som levde på 1100-talet är lätt att bli intresserad av. Men örterna utgjorde bara en liten del av hennes omfattande verksamhet. Hennes världsbild grundades i övertygelsen att Gud och skapelsen samverkade i allt, från odling till politik.

Reuterholm mot Armfelt

HISTORIAGustaf Mauritz Armfelt hade lämnat Sverige i juli 1792, men trots det kunde inte Gustaf Adolf Reuterholm känna sig helt lugn och säker. Efter en tid upptäckte han att Armfelt och Magdalena Rudenschöld planerade att, med stöd från Ryssland, avsätta Sveriges förmyndarregering. Detta blev början på en lång process mot rojalisterna.

Gå till arkivet

Send this to a friend