Skip to Content

Författaren Katerina Janouch ställde inte ut sina böcker på Bokmässan i år, då hon menar att mässan har kommit att bli ett flaggskepp för strypt yttrandefrihet. Foto: Wikipedia
OPINION: KATERINA JANOUCH

Bokmässan – en döende koloss

PappersupplaganNya Tider v. 41

Nej, jag åkte inte till Bokmässan i Göteborg i år. Jag är absolut inte ”portad” på mässan, som någon försökt göra gällande, och jag hade kunnat delta om jag hade velat. Men lusten att besöka landets största litterära event har de senaste åren krympt i takt med att Bokmässan blivit alltmer av ett politiskt ställningstagande för det vänsterliberala etablissemanget. Framför allt för att mässan blivit ett sorgligt flaggskepp för strypt svensk yttrandefrihet, och därmed grovt polariserande i ett samhälle som redan är splittrat och som bara går sönder alltmer. Det skriver veckans debattör Katerina Janouch.

Publicerad: 8 oktober, 2019, 15:16

  • Svenska

Läs även

Visst känns det märkligt att årets bokfest ägde rum som vanligt utan att jag var där. Det är klart att det är sorgligt att avstå, och jag kan sakna tiden då mässan inte var lika tydlig politiskt med att det var vänstern som ägde tolkningsföreträdet till svensk samtid. Det fanns en tid då vi slapp tänka på politiken i varje steg vi tog, det var enkelt att låta bli att diskutera samhällsutvecklingen för den skrämde oss inte på samma sätt som den gör i dag.

I över tjugofem års tid har jag älskat att närvara där i Göteborg, signera mina böcker, äta räkmackor på Got­hia Towers, dricka vin i plastglas och mingla i montrarna. Jag har trivts i den stressiga trängseln, bland bokslukare och fans, glada bibliotekarier och nyfikna redaktörer. Jag saknar att möta dem som älskar mina böcker, mina läsare, Annika från Kungälv och Johanna från Borås, Mats från Stenungsund och Göran från Linköping. Jag saknar samtalen och passionen för det skrivna ordet.

Trots att jag själv inte deltog på Bokmässan har jag dock åtskilliga gamla kollegor som fortfarande spelar med i den vänsterliberala charaden som Bokmässan är, och dessa har hört av sig och berättat om hur de uppfattat mässan med lite andra glasögon än de politiskt korrekta.

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Katerina Janouch

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

  • Anna Catherine af Trampe

    Författaren påbörjar sin krönika med att säga: “Nej, jag åkte inte till Bokmässan i Göteborg i år. Jag är absolut inte
    ”portad” på mässan, som någon försökt göra gällande, och jag hade kunnat
    delta om jag hade velat.”

    Den fråga som inställer sig när jag läser den ovan citerade meningen är:

    Hur kommer det sig att en författare/skribent som har utmanat åsiktskorridoren i så hög grad, i synnerhet i fråga om den av etablissemanget omfamnade islamiska kulturberikningen, inte är portad från landets “största litterära event”?

    • samuelafugglas

      Konstig fråga, man köper sig en biljett!!!

  • Dacke

    Håller till fullo med Katerina Janouch om att dagens Bokmässa blivit en trist tillställning, där likasinnade träffas, för att hålla med varandra om det mesta.
    Numer är det inte många författare som klarar det politiska filter som är ett krav för att ställa ut på mässan. Tror det är hög tid för en “alternativ” bokmässa och då i Stockholm? Naturligtvis bör inte den “etablerade” kultursvansen ha något inflytande om vem som ställer ut på Stockholmsmässan, då vi har ett stort överskott av den varan?

  • BirgittaSvenne

    Katerina jag tycker så mycket om dig och dina böcker, tack !

  • Kasper K

    I mina ögon borde en bokmässa vara en mötesplats för just mångfald av åsikter och yttrandefrihet utan inskränkningar inom lagens råmärke. Så är det sannolikt också på andra håll i den s k fria världen men således inte helt förvånande längre i den alltmer hårdföra demokraturen Sverige. Landet där media numer granskar folket och politiker bussar polisen på de få journalister som fortfarande gör sitt jobb.
    Det är när man ställs inför fakta som dessa man förstår hur oerhört skör demokratin är, något man för inte alltför länge sedan tog som en självklarhet. Och hur skrämmande fort och effektivt det nu går käpprakt åt fel håll.
    Men hoppet är det sista som överger människan och mitt står till de fria medierna och övriga i den sverigevänliga folkrörelsen som kämpar i motvinden mot denna kusliga utveckling.
    Varmt tack Nya Tider, Katerina Janouch med flera.

  • Ro.ad

    Katarina!
    Det är ingen stor förlust för Bokmässan att du Du uteblir. Behovet av reaktionära nationalister är mycket begränsat

Jan Myrdal gick alltid sin egen väg

CHEFREDAKTÖREN HAR ORDETÄntligen slipper vänsteretablissemanget Jan Myrdal, denne kontroversielle skriftställare som de formellt bugade sig för, men samtidigt i själ och hjärta avskydde eftersom han stod upp för de principer som de för länge sedan svikit.

Spegel spegel på väggen där, säg vem som vackrast i världen är

KRÖNIKA

Kejsarens nya kläder

KRÖNIKAEU-byråkrater i Bryssel har lovat att dela ut miljarder euro till sina medlemsländer, vilka har drabbats av följderna av coronaepidemin. Detta under förutsättning att länderna uppfyller vissa av EU redan i förväg fastställda villkor. Villkoren för att få ta del av EU:s utlovade miljardpaket är redan klubbade, men EU:s kassakista är fortfarande tom, för EU har inga egna pengar att dela ut.

Lilla hjärtat – IVO skjuter på fel myndighet

KRÖNIKA

USA:s maktmedia har bestämt sig för Biden – men det hjälper inte

OPINION: STIG BERGLUNDJoe Biden är inte ”President Elect”, oavsett vad den tjattrande klassen påstår. I USA administreras nationella val av counties – ungefär som kommunerna – medan valresultaten sammanställs och fastställs av respektive delstats kongress. Medierna utser inga segrare, vilket Al Gore fick lära sig. År 2000 var han till och med President Elect på riktigt i 36 dagar, tills han förlorade kampen om tre valdistrikt i Florida till George W. Bush. Så kan det gå. Det skriver analytikern Stig Berglund i veckans debattartikel, där han redogör för det juridiska läget efter presidentvalet i USA.

Peter Wolodarski, chefredaktör på DN, skällde ut SVT, och nu fick mycket riktigt inte Vávra Suk vara med i debatten. Stillbild: SVT

Den djupa staten är inte osårbar

CHEFREDAKTÖREN HAR ORDETPresidentvalet i USA har hamnat i fokus för kampen mellan folket och de ickevalda eliterna. Det avslöjar hur demokratins motståndare ser sig själva och hur långt de är beredda att gå för att klamra sig kvar vid makten. Men det visar också att de är långt ifrån osårbara.

Godhetskapitalet

OPINION: KARL-OLOV ARNSTBERGOrdet kapital har fått en allt bredare betydelse, bland annat i begreppen våldskapital och kulturellt kapital. Sverige har dock i egenskap av inbillad humanitär stormakt börjat bygga något av ett godhetskapital. Veckans debattör, professor Karl-Olov Arnstberg, analyserar detta flyktiga begrepp och hur illa ansträngningarna att profilera Sverige som ett moraliskt föredöme rimmar med verkligheten.

USA – ett splittrat samhälle

CHEFREDAKTÖREN HAR ORDETFörenta staterna har aldrig varit så splittrat som idag. Det är splittrat längs politiska linjer på ett sätt som påminner blott alltför mycket om Sverige, där skiljelinjerna ofta går mellan sverigevänner och alla de som inte är det.

Gå till arkivet

Send this to a friend