De utlösande händelserna går tillbaka till den 8 januari 2023. En vecka efter installationen av Luiz Inácio Lula da Silva, som valdes i oktober 2022 med 50,9 procent av rösterna mot 49,1 procent för Bolsonaro, invaderade tusentals demonstranter kongressen, Planaltopalatset och STF och ifrågasatte valresultatet. Dessa handlingar, som jämförs med upploppen vid Kapitolium 2021, ledde till att STF, under ledning av Alexandre de Moraes, utredde ett möjligt ”kuppförsök”.
Moraes var aktuell häromåret för ett offentligt gräl med Elon Musk gällande att censurera konton på X. Sedan omkring 2020 har Moraes fått stor uppmärksamhet i Brasilien och utomlands för att ha beordrat flera gripanden, husrannsakningsordrar och censur av konton på sociala medier för individer och grupper som är inblandade eller misstänks vara inblandade i planering av kupper och spridning av falska nyheter, utöver rikstäckande blockeringar av allmänt använda plattformar som inte har följt hans rättsliga krav, som Telegram och X. Han har varit en mycket kontroversiell figur sedan dess och fått både anhängare och motståndare. Kritiker säger att hans åtgärder är auktoritära, kränkande, antikonstitutionella och partipolitiska, medan andra anser att de är lagliga, om än stränga, och har varit nödvändiga för att upprätthålla landets demokratiska styre, förhindra statskupper och ökad extremism. Bland Moraes anhängare finns Brasiliens nuvarande vänsterpresident Luiz Inácio Lula da Silva, och bland hans kritiker finns, föga överraskande, Jair Bolsonaro och hans supportrar.
Anklagelserna i detalj
Utredningen riktar sig mot Bolsonaro och flera personer nära honom, inklusive Walter Braga Netto (tidigare försvarsminister), Augusto Heleno (tidigare säkerhetsrådgivare), Anderson Torres (tidigare justitieminister), Paulo Sérgio Nogueira (tidigare armébefälhavare) och Rodolfo Ramagem (tidigare chef för den brasilianska underrättelsetjänsten). Den bygger framför allt på vittnesmål från Mauro Cid, Bolsonaros tidigare medhjälpare, som sägs ha lämnat information i utbyte mot en strafflindring.
Anklagelserna talar om en ”kriminell organisation” som syftat till att ”avskaffa rättsstatsprincipen”. Möten med militären, kritiska uttalanden mot STF och valsystemet, liksom påstådda uppmaningar till mobilisering anförs som komprometterande bevis. Försvaret ifrågasätter dock styrkan i bevisningen och kallar det ett politiskt motiverat åtal.
Moraes-rapporten, som är central i fallet, beskriver Bolsonaro som ledare för en komplott för att störta den brasilianska demokratiska ordningen. Den nämner möten och uttalanden som bevis för en konspiration. Försvaret menar att rapporten inte har den opartiskhet som förväntas av en oberoende rapport och ser det som ett utomrättsligt domslut snarare än en enkel presentation av fakta.
Försvarets svar
De åtalades advokater har därför gått till motattack. Celso Vilardi, som representerar Bolsonaro, säger att inga konkreta fakta bevisar ett kuppförsök, med hänvisning till det fredliga maktskiftet 2023. Han ifrågasätter tillförlitligheten i Mauro Cids vittnesmål och kritiserar den begränsade tillgången till handlingarna i ärendet. Försvarare av de medåtalade, som Walter Braga Netto eller Augusto Heleno, pekar på bristen på specifik bevisning som pekar mot deras klienter och hävdar att åtalet bygger på antaganden. Om så är fallet innebär det en avvikelse från brasiliansk straffrätt.
Domstolens roll
Trots dessa argument höll domstolen i stort sett med Moraes, och domaren Luiz Fux var den ende som uttryckte vissa reservationer. Försvarets invändningar – brist på individuell bevisning, motsägelser i Cids vittnesmål, processuella oegentligheter – verkar inte ha beaktats av domstolen. Vissa observatörer noterar att besluten saknar en detaljerad motivering, vilket krävs enligt artikel 93 IX i den brasilianska konstitutionen som säger att alla rättsliga beslut ska vara vederbörligen motiverade, vilket går långt utöver en enkel uppräkning av motiv eller vaga anklagelser.
Vad gäller för motsägelserna i Mauro Cids vittnesmål eller förklaringar till oegentligheter i processen, såsom begränsad tillgång till handlingarna i målet för försvaret? Dessa frågor är fortfarande obesvarade, och Bolsonaros supportrar misstänker att det handlar om ”lawfare” på ett liknande sätt som Donald Trump hävdar att han utsatts för, medan vänstersupportrar anser att rättegången är nödvändig för att ”försvara demokratin”.
