Rapporten ingår i ett uppdrag Konjunkturinstitutet fått av regeringen att analysera migrationens nettoeffekter. Andra inlagor kommer från andra myndigheter, som Socialstyrelsen, Statens skolverk och Kommerskollegium. Slutrapportering ska ske den 4 juni 2025.
Migrationens effekter på brottsligheten
Det finns ett flertal faktorer som enligt forskare skulle kunna bidra till en effekt av migration på brottsligheten. Dels finns det faktorer som kan leda till en direkt effekt på brottsligheten genom att migranter själva begår fler eller färre brott än befolkningen i övrigt. Dels kan migration få en indirekt effekt på brottsligheten genom att påverka den övriga befolkningens delaktighet i brott.
Inom båda grupperna av faktorer hävdar man att det finns det sådana som innebär att migrationen skulle förväntas öka brottsnivåer och sådana som i stället innebär en förväntan om minskad brottslighet till följd av migration. För att skatta migrationens nettoeffekt på brottsligheten behövs kunskap om både de direkta och indirekta effekterna, eftersom de kan ta ut varandra i varierande utsträckning. Det är exempelvis möjligt att migrationen leder till en ökad brottslighet genom direkta effekter men samtidigt en minskad brottslighet i övriga delar av befolkningen.
Med detta menas till exempel att en etnisk svensk, med några marijuanaplantor i garderoben som han säljer till sin bekantskapskrets, tvingas sluta med det när kriminella klaner tar över marknaden i stor skala om han inte vill råka illa ut.
Studierna riktar fokus på tre analysnivåer
Frågan om migrationens betydelse för brottsligheten har huvudsakligen undersökts på tre olika analysnivåer: nationell nivå, områdesnivå och gruppnivå.
- Studier på nationell nivå beskriver antingen hur migrationen samvarierar med brottsutvecklingen i samhället med hjälp av enkla jämförelser av tidsserier över brottsutvecklingen respektive andelen migranter i befolkningen, eller genom att jämföra brottsnivåer mellan länder med högre respektive lägre nivåer av invandring.
- Studier på områdesnivå analyserar kopplingen mellan migration och brott genom att fokusera på variationer i brottsnivån mellan olika geografiska enheter inom samma land, till exempel kommuner eller län.
- Studier på gruppnivå jämför nivåer av delaktighet i brott mellan inrikes- och utrikesfödda personer med utgångspunkt i olika datakällor.
Studier på nationell nivå
Analyser som redovisar enkla tidsseriejämförelser av brottsutvecklingen och utvecklingen av andelen migranter i befolkningen hävdar att det inte finns något enkelt samband mellan migration och brottsutveckling på nationell nivå. Den övergripande brottsutvecklingen styrs av många olika faktorer, och effekterna av migration är små i jämförelse med den samlade effekten av dessa övriga faktorer, som påverkar brottsligheten hos både utrikesfödda och den större inrikesfödda befolkningen.
Studier som undersöker om brottsnivåer är högre eller lägre i länder som tar emot fler eller färre migranter visar att höginkomstländer har högre nivåer av registrerade egendomsbrott än låginkomstländer, och lägre nivåer av dödligt våld. Frågan är dock om detta gäller för just Sverige, med sin höga nivå av dödligt våld.
Studierna sägs också visa att dessa skillnader beror på faktorer kopplade till ländernas ekonomiska och demografiska utveckling och inte på invandringsnivåer. Det väcker frågan om man baserat sig på Jerzy Sarneckis forskning i sitt svar till Konjunkturinstitutet?
Man hävdar vidare att det saknas ett samband mellan olika länders brottsnivåer och invandringsutvecklingen när man tar hänsyn till skillnader i ländernas demografiska utveckling och BNP per capita. Samtidigt har höginkomstländerna högre nivåer av invandring, eftersom de är de mest attraktiva destinationerna för den internationella migrationen.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
