Skip to Content

Marknad med kulturfokus. Förutom brända mandlar, kantareller, korvar och allt annat som hör en marknad till är bokhandlar, museer och andra kultur­institutioner öppna till långt in på natten. Många passar på att lyssna till en dikt, ta del av en bokpresentation eller lära sig mer om Sveriges och Uppsala­traktens rika historia.

Brända mandlar, båtgravar och fäktning

Varje år sedan 1989 arrangeras under den andra lördagen i september Kulturnatten i Uppsala. Detta evenemang lockar varje år hundratusentals besökare som går och botaniserar bland smycken, kantareller, bär eller choklad som säljs vid olika bord och stånd i staden under hela denna dag eller går till någon av bokhandlarna för att lyssna på allt från poesiuppläsning till jazz till långt in på natten. I år kan även historieintresserade besökare få lära sig mer om svensk vendel- och vikingatid på museum Gustavianum.

Publicerad: 30 september, 2016, 22:30

  • Svenska

Läs även

Dagen är varm och solig och redan innan klockan slagit tolv är gatorna fulla av folk, i synnerhet på Fyristorg där den söta doften av brända mandlar, som för övrigt är den kanske vanligaste doften på Uppsalas kulturnätter, är mycket påtaglig. Här säljs kantareller, blåbär, hemmagjord saft och blommor vid flera olika bord och stånd.
Hit har även Augusta Janssons karamellfabrik begett sig för att sälja sin egentillverkade choklad och karameller.

Kulturnatten i Uppsala är Sveriges största kulturnatt.

En av kvinnorna i det ståndet berättar för Nya Tider att de varit med på Kulturnatten i fem år nu och tipsar därefter om butiken som de har öppnat i staden. Just deras stånd tycks vara ett av de mest välbesökta på Fyristorg, kön fylls på hela tiden. Även museum Gustavianum, som ligger cent­ralt i Uppsala mitt emot Uppsala domkyrka, lockar besökare i dag då visningar med temat ”världens samlingar” hålls där under dagen.

Gravfynd på kulturnatten

I ett av utställningsrummen på Gustavianum står en stor trälåda full med djurben och i de olika glasmontrarna finns svärd och hjälmar, betsel och stigbyglar samt keramikkärl och stekpannor att beskåda. Dessa föremål är fynd som gjorts i så kallade båtgravar i Valsgärde, norr om Gamla Uppsala, som har daterats till vendeltiden (ca 550-800) och vikingatiden (ca 800-1050).

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Sophia Eklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Arkitekturen – nästa stora kulturstrid i Sverige?

REPORTAGEModernister och vänsterpolitiker menar att försök till demokratisk styrning över offentlig arkitektur är att jämföra med Nazityskland. Och de klassiska stilar som europeiska arkitekter har förfinat under tre tusen år för med sig otäcka värden. Men när allt fler förespråkare av de klassiska skolorna nu höjer sina röster så står modernisterna inte längre oemotsagda. Bland andra Sverigedemokraterna driver aktivt på med egna förslag på klassiska byggnader. ”Prisbilden är alltid högst där det inte är modernistiskt, många tycker att äldre arkitektur är väldigt vacker”, förklarar Peter Wallmark, gruppledare för SD i Stockholm.

Ett nytt skattesystem – AfS-förslag får stöd från Finanspolitiska rådet

ANALYSDiskussionen om ett nytt skattesystem, som skall förenkla och effektivisera skatterna, har pågått under ett antal år i Sverige. Det nuvarande systemet infördes på 1990-talet för att göra skatterna mer rättvisa, men efter mer än 500 ändringar sedan införandet har det vuxit ut till en hydra som ingen har kontroll över. Behovet av en rejäl reform finns alltså. När Alternativ för Sverige 2018 lanserade ”platt skatt” som idé, var det inte många som reagerade, men nu har Finanspolitiska rådet tagit upp idén.

Fornnordiska sagor – hisnande äventyr och burlesk humor

INTERVJULars Ulwencreutz har lett arbetet med att sammanställa och även översätta många av de fornnordiska sagorna till modern svenska – flera har aldrig publicerats på svenska tidigare. Resultatet blev ett imponerande verk i tre band, den första kompletta samlingen av dessa berättelser om hjältar och kungar, skatter och härnadståg. För Nya Tider berättar Lars att utan vår historia är vi ingenting, vi behöver vår kultur och vår historia. Och det är en fascinerande saga.

Biståndsmyndigheten Sida slipper Botkyrka-flytt

INRIKESDet blir ingen flytt av biståndsmyndigheten Sida från välbärgade Östermalm i Stockholms innerstad till mångkulturella Botkyrka söder om Stockholm. Det uppger bland annat Fastighetstidningen. Skälet sägs officiellt vara brist på ändamålsenliga lokaler, men Nya Tider kan även avslöja att en annan orsak sannolikt är viktigare, nämligen att en enkät från början av 2019 visade att myndigheten riskerade att förlora var fjärde anställd om flytten blev av.

Utan kulturarbetare är högern chanslös

OPINION: KARL MIKAEL LARSONSvenska staten strör hundratals miljoner över kulturbranschen. Flera gånger varje år. Bara för att rätt kultur ska produceras, publiceras och iscensättas. Ingen bransch är lika politiserad. Veckans debattör Karl Mikael Larson (fd Fredrik) synar kulturbranschen.

Spengler i sidobelysning

KULTURVi känner alla till Oswald Spenglers storverk, Västerlandets undergång (1918-1922). En tegelsten som skisserar den historiska utvecklingen i hela världen utifrån vissa synvinklar, såsom att kulturerna utvecklas och fulländas separat. Någon övergripande ”civilisationens frammarsch” anses inte finnas. Och vår del av världen, Västvärlden eller den faustiska kulturen, tecknas såsom att den uppstått på medeltiden, blomstrat under barocken och nu går mot sitt slut. Visionen kan kritiseras på många punkter men Spengler har förvisso stilen att framställa allt detta medryckande. Och då kan man fråga sig: vilka tänkare påverkade honom i den vision han hade?

Hemmet på frammarsch

KULTUR OCH TRADITIONTänk att hemmet har blivit en så viktig plats i dessa coronatider. Vill man göra nytta för sina medmänniskor ska man stanna hemma. Det är länge sedan hemmet betydde så här mycket som det gör just nu. När man inte kan eller får bjuda hem släktingar och vänner drabbas de flesta människor av någon slags uppvaknande och börjar se på sitt hem med nya ögon.

Finns det numera en svensk intelligentia?

ANALYSFörr fanns en bildad klass, men Sverige gjorde sig medvetet av med den. Vad utgör då den ”intelligentia” vi har i dag, den som Karl-Olov Arnstberg nämner i sin debattartikel i Nya Tider v. 23/2020? Sophie Kielbowska redogör för hur det gick till när Sverige förlorade sin bildning och vad som blev resultatet.

Gå till arkivet

Send this to a friend