Skip to Content

Vart tar Brexit vägen? Ett nytt avtal skrevs under den 17 oktober, men avfärdades direkt av demokrater och brexitörerna. Osäkerheterna är stora, men den 31 oktober vet vi – kanske. Foto: Pixabay
ANALYS

Brexit närmar sig – frågan är hur?

PappersupplaganNya Tider v. 43

Brexit, eller Storbritanniens utträde ur EU, har varit en följetong i både media och i and­ra sammanhang under flera år. Efter förlängd tidsfrist är utträdesdagen satt till den 31 oktober 2019. Många har trott på ett avtalslöst Brexit, men den 17 oktober skrevs ett nytt utträdes­avtal mellan EU och Storbritannien. Sista ordet är dock inte sagt, både demokrater och Nigel Farages Brexitparti säger sig vilja stoppa det nya avtalet, redan samma dag det skrevs under.

Publicerad: 23 oktober, 2019, 12:43

  • Svenska

Läs även

Det brittiska parlamentet beslutade 2017 att landet skall lämna EU, med eller utan avtal, efter en folkomröstning. Den senaste tidsfristen för att teckna ett avtal om utträde går ut den 31 oktober i år. Förhandlingarna mellan EU och Storbritannien tog ny fart i början av oktober och ett avtal skrevs på av EU och den brittiska regeringen den 17 oktober. Det nya avtalet avfärdades dock direkt av oppositionen och Brexitörerna, Nigel Farages nya parti.

EU:s största prob­lem med Brexit är förlorade pengar. Brexit kommer att medföra en mycket stor nettoförlust för EU, totalt cirka 8,2 miljarder Euro, det vill säga cirka 90 miljarder kronor.

Finns det inte ett avtal som godkänts av både EU och det brittiska parlamentet senast den 31 oktober, pekar det mesta på att det blir ett avtalslöst Brexit. Men det kan mycket väl bli en parlamentarisk kris och nyval i Storbritannien och då är det plötsligt mer osäkert vad som händer.

Vem förlorar på Brexit?

Först av allt, Brexit utan avtal kan bli en dyr affär för både EU och Storbritannien. Det blir dyrt för Sverige också, om EU-kommissionens förslag till ny budget släpps igenom.

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Olle Felten

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

  • samuelafugglas

    Fortfarande är det ytterst få som fattar varför England vill slippa ur de socialistiska garnen i Bryssel. Inte ens en långtradare med 39 lik kan få folk att vakna.
    https://en.wikipedia.org/wiki/Rivers_of_Blood_speech

  • Hej Olle Felten.

    Visa exempel på hur en clean brake Brexit kan bli dyr för Storbritannien?

    Dagen efter kommer inte bara tysk industri tvinga sina representanter att krypa för att slippa 10% i tullar på deras export.

    Storbritannien kan därefter diktera villkoren utan att betala 500miljarder och utan att släppa in EUs subventionerade fiskeflottor i brittiska fiskevatten.

    Storbritannien betalar ca 250 miljarder (omräknat till SEK) vart år och får riktade bidrag på ca 75, till det är handelsunderskottet på flera hundra miljarder vart år.

    Storbritannien får snabbt nya handelsavtal med den snabbt växande omvärlden då landet inte är protektionistiskt som den Europeiska unionen och till det inte måste få allt godkänt av nu 28 därefter 27länder.

    Gränsen mellan Irland och Storbritannien på den irländska ön är och har alltid varit bevakad om än inte lika som den mellan exempelvis Spanien och Frankrike:

    Hur är det med EUs yttre gränser? Vitryssland Polen,, Ryssland Polen Finland och Baltikum, bara för att nämna några.

    Snacket om att Wales Nordirland och Skottland kommer bryta sig löss faller platt, EU vill knappast ta över de stora ekonomiska överföringar som nu går från England.

    Blir det clean brake Brexit så faller EU inom kort tid, annars inom 10 år.

    Unionen har gjort tvärt om mot vad dess ledare slog fast i mars 2000 i Lissabonstrategin.

    De skulle göra EU till världens mest dynamiska region till 2010 genom reformering av lagar och regelverk, de gjorde det motsatta vilket Brexit är ett resultat av.

    Storbritannien kommer med enkelhet kunna konkurrera ut EU just på den punkten. (vilket Merkel inte kunde hindra från sina läppar efter mötet med Macron här om veckan)

    Eller hur?

Merkel och Macron vill ge bidrag till coronadrabbade ekonomier

UTRIKESTysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president Emmanuel Macron, representanter för EU:s största länder (sedan England lämnat) framträdde var för sig den 18 maj med föreslaget att EU skall bevilja ett paket på 500 miljarder euro i bidrag till coronadrabbade sektorer och regioner i EU. Motståndare till planerna är framför allt Österrikes förbundskansler Sebastian Kurz samt Nederländerna, Sverige och Danmark, som föreslår lån istället för bidrag.

Ryssland, Frankrike och Tyskland, en vecka i maj 2020

UTRIKESDe svenska medierna förmedlar selektiv information för djupt troende medborgare som ser omvärlden genom decenniers medial och pedagogisk fostran. Tragiskt nog kommer mycket av väsentlig och betydande information aldrig till allmänhetens kännedom.

Flygel-ledaren Andreas Kalbitz utesluten

UTRIKESLedaren för Alternativ för Tysklands partigrupp i lantdagen (delstatsparlamentet) i delstaten Brandenburg, Andreas Kalbitz, uteslöts den 15 maj ur partiet. Kalbitz är en av ledarna för den så kallade ”Flygeln”, en nationaletnisk gruppering som partiet den 20 mars beordrade skulle upplösa sig själv. Kalbitz har meddelat att han inte avser att starta något nytt parti, utan tänker överklaga partiets beslut på rättsliga vägar. Han har två möjligheter: Dels kan han klaga till den interna partidomstolen, dels till allmän statlig domstol.

Demonstrationerna i Tyskland fortsätter – jämförs med de gula västarna

UTRIKESProtesterna i Tyskland mot de coronarelaterade inskränkningarna av mänskliga fri- och rättigheter avtar inte i styrka, tvärtom. Den 16 maj hölls återigen stora demonstrationer runtom i landet, bland annat i sydtyska Stuttgart. Tidskriften Compact-Magazin jämför den heterogena församlingen av människor med de franska gula västarna.

Ungern säger nej till vänsterliberal genus-konvention från Europarådet

UTRIKESDen 5 maj röstade Ungerns parlament nej till en konvention från Europarådet som officiellt handlade om kvinnovåld, men där en majoritet i parlamentet istället såg det som en smygväg för massinvandring och uppluckrandet av värderingar kring familj och kön.

Tyska författningsdomstolen kör över EU

UTRIKESDen 5 maj beslutade den tyska författningsdomstolen att landets centralbank om tre månader skall upphöra med stödköpen av statsobligationer som ingår i Europeiska centralbankens stimulanspaket. ECB måste inom denna tid visa att åtgärderna är proportionella till de mål man avsett att uppnå för att stödköpen skall kunna fortsätta. EU-anhängare menar att EU-domstolen nu måste agera för att visa vem som bestämmer.

Miljontals skyddsmasker kom med nyinrättade järnvägsbron Eurasia

UTRIKESSedan medeltiden har handelsfolk försökt ordna snabbare och billigare transporter från Kina. Först nu kan man transportera containrar till lands under 14 dagar från olika provinser i Kina till Västeuropa. Under våren inrättades ytterligare direktlinjer mellan Kina och Europa. Huvudaktörerna är DHL, DB Cargo och DB Schenker och kinesiska posten. Förutom coronakrisen finns även strategiska geopolitiska orsaker.

Hackare tog över superdatorer som användes för coronaforskning

UTRIKESEtt flertal superdatorer i Storbritannien, Tyskland och Schweiz som just nu används för forskning på coronaviruset angreps av okända hackare i början av förra veckan. En följd av detta blev att samtliga datorsystem har tvingats stänga ner och coronaforskningen som genomfördes av superdatorerna kan ha lidit skada av angreppen.

Gå till arkivet

Send this to a friend