En särskilt viktig del i arbetet med att frigöra sig från Västs strukturer är att kunna hantera mellanstatlig handel i lokala valutor. Man agerar också för att knyta samman olika lokala digitala valutor i en gemensam avvecklingstjänst. Om och när man lyckas fullfölja en sådan funktion, kommer hela världen att påverkas. Man vet inte vart det tar vägen men man kan vara säker på att det händer saker som påverkar relationer mellan stater över hela världen i BRICS. Det finns dock en tydlig ambition i det indiska ordförandeskapet att få till stånd en fastare ordning för att kunna lansera en BRICS-gemensam möjlighet att betala digitalt inom samverkansområdet.
Indiens ordförandeskap för BRICS under 2026 sätter Indien i centrum under en mycket känslig och viktig brytpunkt i den multilaterala världsordningen, där vi är på god väg att närma oss en bipolär ordning där två stora krafter agerar i olika riktningar. Det kommer att krävas både styrka och finess för att navigera rätt i den utvecklingsprocessen.
För att kunna kanalisera olika intressen i det internationella samspelet, inte minst som ordförandeland i BRICS 2026, har Indien agerat kraftfullt för att bygga allt djupare relationer med samtliga medlemsländer i organisationen. Inte minst visar Indiens premiärminister Narendra Modi sitt starka intresse för samverkan och utveckling på den afrikanska kontinenten, när han under de sista månaderna 2025 reste runt och besökte såväl medlemsländer i BRICS som andra länder med intresse för en bredare samverkansbas.
Narendra Modis Afrikaturné uppfattades internationellt som ett uttryck för en allt starkare koppling med länderna i det globala syd. Indiens tydliga markering av att man är en central aktör i BRICS-samarbetet har uppfattats som ett internationellt statement om att Indien är en självständig nation med ett starkt intresse för mänsklig utveckling som prioriterar förtroende, utveckling och ömsesidig respekt. Det är också en signal om Indiens beslutsamhet om att stå för sin övertygelse, trots politiskt och ekonomiskt tryck från USA.
Indiens ordförandeskap i BRICS innebär också att man blir värd för BRICS toppmöte sensommaren 2026. Att i det geopolitiska läge världen befinner sig i, agera som Indien gjort och stå värd för den expanderande geopolitiska kraft som BRICS utgör, visar att det finns en styrka i det indiska ordförandeskapet och en vilja att ta på sig ledarskapet i det globala syd, som ligger bortom påtryckningsförsök och tulltariffer.
En ny världsordning växer fram
Eftersom vi under ett antal decennier har vant oss vid att det är USA och västvärlden som satt ramarna för hur världsekonomin och samspelet mellan olika intressen skall kanaliseras, riskerar vi att nu se den nya utvecklingen som en fara. Vad det egentligen handlar om är att framtida problem måste väga samman flera olika intresseinriktningar inom en rad olika områden, inte minst på det finansiella området, men också på områden som demokrati och internationell samverkan.
Man kan se Västs sanktionspolitik mot Ryssland som en av de faktorer som drivit fram en vändpunkt i världspolitiken. Den multilaterala ordningen har delvis vänts till ett slags kaos på grund av stormaktsrivaliteter. Multilateralismens, i grunden positiva, anda utmanas av växande intressekonflikter, där BRICS har kommit att bli ett försök till att hantera gentemot Väst motstridiga intressen i olika avseenden.
Man kan se USA:s – som det uppfattas tämligen bryska och ibland arroganta – hållning till denna utveckling som en bekräftelse på att det är en nödvändig omstrukturering i det internationella umgänget mellan världens länder, där fler hellre är med och sätter agendan än att passivt följa en given linje. Många länder har de senaste decennierna höjt levnadsstandarden för sina respektive befolkningar och man kan förstå att det finns en, berättigad, förväntan att närma sig en situation där man betraktas som jämbördiga med västländerna i fråga om levnadsstandard och utveckling i allmänhet. Samtidigt har man helt olika kulturella preferenser, som man inte vill byta ut mot det som man ofta uppfattar som liberal dekadens i många västländer.
När västländer med USA och, inte minst, EU i spetsen inte är beredda att anpassa sin politik till dessa nya förutsättningar, är det en helt naturlig utveckling att det byggs en motkraft, vilket vi nu alltså börjar se i den snabbt expanderande utvecklingen av BRICS-samarbetet. På bara några år har man gått från fem medlemmar till elva, och ytterligare minst ett tjugotal står på kö för att vinna inträde i det nya sammanhanget. Än viktigare är nog trots allt att samarbetet mellan dessa länder blir allt bredare men också djupare på flera områden.
BRICS har som organisation betraktats med en närmast nedlåtande attityd från västländerna alltsedan den ursprungliga gruppen lanserades 2007. Det kan nu finnas goda skäl till att ta en närmare titt på vad denna samverkan kan komma att få för betydelse i det internationella samspelet under kommande år.
Flera internationella bedömare har på senare tid lyft frågan om multilateralismens tillbakagång, till förmån för en bi-eller multipolär ordning, där två eller flera grupper av länder samverkar utifrån olika intressen. Det blir en utmaning för det befintliga systemet att hantera en sådan utveckling, därför att man då måste väga samman olika mål och inriktningar på den globala arenan. Att BRICS kommer att bli en reell kraft att räkna med i detta sammanhang behöver man inte tvivla på. Organisationen har kommit tillräckligt långt i sin utveckling för att övriga världen, och då främst den västdominerade ordningen, inte längre kan ignorera dess intressen.
En central fråga i detta sammanhang är den finansiella styrka som länderna kan visa upp i förhållande till USA och den amerikanska valutan, USD. Totalt representerar BRICS-länderna idag cirka 54 procent av jordens befolkning och närmare 34 procent av den globala ekonomin.
De geopolitiska förutsättningarna för Indiens ordförandeskap i BRICS har definierats som både en utmaning och en möjlighet för Indien, att styra BRICS mot en stärkt global position och ett öppet erkännande från västländerna, under sitt ordförandeskap i år.
Prioriteringar för Indiens presidentskap
Indien har satt som motto för sitt ordförandeskap i BRICS 2026, att ”Bygga motståndskraft och innovation för samarbete och hållbarhet”. Den idé om ”mänskligheten först”, som Indien drivit inom G20-gruppen, i kontrast till USA:s ”America first”, ser ut att bli tongivande under året. Man har också aviserat åtgärder för att motverka enskilda länders försök att ”vapenisera handel, teknik och kritiska mineraler”. Grunden till detta känner vi igen från ständiga rapporter om tullfrågor och försörjningstrygghet för olika industrisektorer över hela världen, de senaste åren. I detta sammanhang har Indien markerat att man avser att fortsätta att agera för en reformering av de befintliga internationella institutioner som idag styr det globala samspelet mellan länder. Detta i kontrast till USA, som i stället valt att lämna de organisationer man inte sympatiserar med.
Under Brasiliens ordförandeskap i BRICS förra året lades en relativt stor vikt vid arbetet med klimatförändringar och finansieringen av åtgärder för att minska klimatpåverkan i olika länder. Indien har aviserat att man kommer att prioritera ”klimaträttvisa, rättvis energiomställning samt att stärka klimatfinansieringen för det globala syd”, där ordet rättvisa ska utläsas som att man inte kommer att acceptera att klimatåtgärder urholkar ländernas konkurrenskraft eller levnadsstandard. Indien har också ansökt om att få arrangera klimattoppmötet COP33 år 2028, där man har för avsikt att försöka styra om arbetet med klimatfrågan så att det inte bara är specifika utsläppsmål som prioriteras. I stället vill man agera för en utvecklingscentrerad klimatpolitik, som utgår från varje lands faktiska förutsättningar. Det borde, inom parentes sagt, vara en intressant väg för Sverige att anamma, eftersom vi, objektivt sett, redan har en nettonollsituation för utsläpp av växthusgaser i Sverige.
Så här i början av Indiens ordförandeskap har det ändå utkristalliserats viktiga frågor som det finns all anledning att vara uppmärksam på framöver.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
