Skip to Content

Linnés trädgård i Uppsala har återställts efter Linnés plan från 1745. Här gjorde Carl von Linné vetenskapliga iakttagelser och undervisade studenter. Varje blomma och ört var noga utvald och allt tjänade ett pedagogiskt ändamål. Här fanns växter från hela världen, men också exotiska djur som apor, papegojor och strutsar. Linnéträdgården har öppet fram till slutet av september. Foto: Nya Tider

Carl von Linné

Det finns en man från 1700-talet som särskilt förknippas med växter, växternas namn, djur och natur – Carl von Linné. En svensk vi har all anledning att känna oss stolta över. I dag är han känd över hela världen för sitt system att gruppera växter och även djur, men vägen dit var inte lätt och endast tack vare välvilliga mecenater kunde han ägna sig åt sin passion. Kärleken till naturen hade han utvecklat redan som liten och hans far lät honom sköta en helt egen liten trädgård från fem års ålder.

Publicerad: 3 september, 2016, 18:36

  • Svenska

Läs även

Carl von Linné är en av alla driftiga och strävsamma svenskar som gjort vårt land känt och aktat över hela världen, tillsammans med snillen som Anders Celsius och Alfred Nobel. Linné kom dock inte från någon förmögen bakgrund och han fick utveckla sitt mästerverk Systema Naturae på nätterna efter att han kommit hem från arbetet.

Trots internationellt erkännande dröjde det innan hans verk trycktes i Sverige. Det var inte heller kärleken till växterna som fick honom att ta doktorsexamen och bli anställd som läkare, utan hans högst jordiska kärlek till en välbeställd mans dotter som ville se bevis på att Carl kunde försörja en familj. Så småningom blev det dock både giftermål och medverkan vid bildandet av Vetenskapsakademin.

Egen trädgård vid fem års ålder

I en liten stuga i Småland, en blåsig och regnig vårnatt år 1707, föddes en liten pojke som fick namnet Carl Linnaeus. Hans far, Nils Linnaeus, var präst. Carls mor, Christina, var prästdotter och paret flyttade till prästgården i Stenbrohult, där hon växt upp, när Carl var två år. Nils Linnaeus blev då kyrkoherde. Prästgården hade ett mycket vackert läge intill sjön Möckeln och där kunde Nils ägna sig åt sitt stora fritidsintresse. Nämligen att odla blommor och sköta en trädgård. På den här tiden var det inte så vanligt med prydnadsväxter i trädgårdar. Det var bara i de finare herrgårdarna man kunde se trädgårdar med blommor och buskar.

Carls far odlade inte bara prydnadsväxter. Många växter hade läkande egenskaper. Han var känd i trakten för sin kunskap om hur örter kunde användas för att bota sjukdomar.

Carls intresse för växter började redan när han var i fyraårsåldern. Han var frågvis och fadern tog sig tid och förklarade. Lille Carl lyssnade också intresserat när fadern berättade för folk vad de olika växterna hade för egenskaper. Redan när han var fem år fick han en egen trädgård, som han var noga med att vattna och sköta om. Med en förstående far som delade med sig av sin kärlek till naturen till lille Carl och ett eget brinnande intresse för växter, kunde han här i egen takt utveckla sin begåvning.

Hans föräldrar såg gärna att han skulle utbilda sig till präst som sin far. Men unge Carl upplevde under sin skoltid i Växjö att han var mer intresserad av botanik och medicin. Han brukade ta med sig de andra skolpojkarna ut i naturen och förklara för dem vad de olika växterna kunde användas till. Precis som hans far hade gjort. Han visste exakt vilka örter som skulle användas för att skrämma bort demoner och vilken växt som lämpade sig bäst att använda vid tandvärk. Han fick namnet ”Botanicus” av de andra eleverna. En av hans lärare i Lärdomsskolan var Johan Rothman. Han var även läkare och uppmuntrade unge Carl att studera både botanik och medicin.
– För en läkare är det viktigt att kunna mycket om växter, sade Rothman. Blomkunskap är läkarkunskap!

Medicus och botanicus – intet annat

Under en sjukdomsperiod som han tillbringade hemma i prästgården fick Carl en anteckningsbok av sin far. Den använde han flitigt till att skriva ned och rita sådant som han såg och undersökte i naturen. Det blev så mycket att det till slut blev en liten handskriven bok 1725. Örtabok, kallade han den. Där hade han samlat sina kunskaper om växter som var nyttiga och som kunde bota sjukdomar. Då var han 18 år.

När Carl var 20 år gammal flyttade han till Lund för att studera vid universitetet och bli läkare. Han ”ville bli medicus och botanicus, samt intet annat”, sade han.

Hösten därefter bytte han universitet och flyttade till Uppsala. Där fanns det ett stort bibliotek och en vacker botanisk trädgård. Han hyrde ett billigt rum i Uppsala, gick på föreläsningar och läste böcker på biblioteket. Han vistades ofta i den botaniska trädgården. När han en dag satt där och undersökte och ritade av några tidiga vårblommor, fick han sällskap av en äldre man, som visade sig vara den berömde botanikern och runforskaren Olof Celsius, farbror till Anders Celsius som Celsiusskalan är uppkallad efter.

Denne blev intresserad av Carls stora blomkunskap och erbjöd honom att komma och bo hos honom. Där fick han tillgång till alla böckerna i Celsius bibliotek, vilket var ovärderligt för den unge Carl. Olof Celsius presenterade Carl för den lärde och berömde Olof Rudbeck d.y. Denne anställde Carl som informator åt sina pojkar, vilket innebar att han fick bo och äta gratis. Dessutom fick han lön, femtio daler silvermynt om året.

De åren lärde han sig mycket. Rudbeck var mycket lärd och hade den bästa litteraturen som fanns i både botanik och zoologi. När Rudbeck ansåg att den unge Linnaeus hade tillräcklig kunskap lät han honom hålla botaniska demonstrationer. Det var ovanligt att en sådan ung person tilläts göra detta, och det var många som kom till den första visningen. Det var en vacker vårdag och studenterna lyssnade ivrigt när Carl berättade om blommornas namn och deras nytta. De äldre lärarna blev förvånade över hans stora kunskaper.

Under denna tid arbetade Carl på dagarna och satt långt in på nätterna för att utveckla sina egna idéer. Nu började hans system i hur växterna skulle kunna ordnas att växa fram. Det skulle bestämmas av hur blommorna såg ut inuti, efter deras ståndare och pistiller. Varje växt skulle ha två latinska namn. Det första var ett släktnamn. Det andra var ett artnamn, som skulle skilja den ena sorten från den andra i samma släkt. I dag finns det ingen som har satt större prägel på den biologiska systematiken än vad han har gjort.

Upptäcktsresa till ”de Lappske fjäll”

Hemma hos Rudbeck föddes även ett intresse för att resa till Lappland. Rudbeck hade själv företagit sig en sådan resa och nu ville Carl göra en upptäcktsresa till ”de Lappske fjäll”. För att finansiera en sådan färd, skrev Carl till Vetenskapssocieteten och insisterade på att växt-, djur- och stenriket i Lappland borde undersökas.

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Sekretessbelagd skola är ett hot mot demokratin

KRÖNIKA

Vänsterextremist döms för vandalisering av Karl XII-tavla – anställd av Filip och Fredrik för SVT-produktion

REPORTAGEI december 2019 greps Terry Lövkvist, 30, på bar gärning på Nationalmuseum, när han tryckte ett vänsterextremt klistermärke från AFA på en av de mest ikoniska tavlorna i svensk konsthistoria: ”Karl XII:s likfärd”. Lövkvist var berusad och hade även kniv på sig. Nu döms han för skadegörelse och brott mot kniv­lagen

Nordamerika drabbat av ovanlig kyla – Elnätet kollapsade, nästan 10 miljoner strömlösa

USANordamerika drabbas återigen av en snö- och isstorm som kom att påverka samtliga länder och 30 delstater i USA. Köldrekord sattes på löpande band och den södra delstaten Texas fick uppleva -19 grader Celsius. Det var så kallt att vädersatelliter förblindades av kylan. Minst 70 personer har dött bara i USA som en följd av extremvädret. Nästan 10 miljoner nordamerikaner blev strömlösa när elen inte räckte till för det plötsliga behovet av uppvärmning.

Sveriges största järnbruk

INRIKESBruksdriften på Lövsta i norra Uppland lades ned 1926, men under familjen De Geers tid hade det här järnbruket varit det största och mest förnäma i Sverige. Det började som ett bondebruk på 1500-talet innan det blev ett kronobruk.

Amorteringskrav väcker heta känslor i bankvärlden

ANALYSAmorteringskraven på bolån, som infördes 2016, pausades under förra året som ett försök att stimulera konsumtionen i spåren av coronapandemin. Finansinspektionen (FI) avser att återgå till det tidigare amorteringskravet i höst. Beskedet har fått bland andra Skandias vd att gå i taket, då man inser att det innebär en press nedåt på benägenheten att låna mer. Bankerna tjänar pengar på att människor lånar mer och betalar ränta under lång tid. Därför vill man inte ha amorteringar.

Public Pravdas general-repetition inför valet 2022

OPINION: KATERINA JANOUCHStatsradion ”avslöjar” och svartmålar en sluten grupp som diskuterar regeringens arbete och dessutom ibland lyckas få sina synpunkter publicerade i medier utanför det egna landet – låter det som ett fritt land? Men här är det Sveriges Radio som gjort ett inslag med namnet ”Dold Facebookgrupp försöker påverka svenska intressen utomlands” där bland andra Jan Lötvall, professor i klinisk allergologi, kritiserar Sveriges hantering av coronapandemin. Veckans debattör Katerina Janouch menar att Public Service nu på allvar blivit Public Pravda efter sovjetisk förebild.

Ny rapport: Politikerna kör över folkviljan i mer än varannan folkomröstning

REPORTAGEFör tio år sedan genomfördes ändringar i kommunallagen som syftade till att öka möjligheten för medborgarna att få till stånd folkomröstningar på kommunal nivå. Förslaget kom ursprungligen från 2010 års stora grundlagsutredning, som menade att politikerna alltför många gånger kunde strunta i folkviljan. Nu visar en rapport från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), att det förstärkta folk­initiativet blivit en flopp. I de 31 folkomröstningar som medborgarna tvingat fram under den senaste tioårsperioden, har politikerna beslutat att köra över valresultatet i en majoritet av fallen.

Låtsasdemokratin

CHEFREDAKTÖREN HAR ORDETJag har skrivit det flera gånger, men det förtjänar att upprepas: Våra styrande bryr sig knappt ens längre om att låtsas tro på demokrati, öppenhet och folkligt deltagande. Det illustreras av flera av våra artiklar i detta nummer. Ordet demokrati tar de bara till när någon kritiserar deras maktfullkomlighet, för då är kritiken ”ett hot mot demokratin”.

Gå till arkivet

Send this to a friend