Fartyget Venta Maersk som tillhör det danska megarederiet Maersk, nådde fram till Sankt Petersburg i torsdags, 27 september, med sin frakt av ryskfångad fisk och sydkoreanska elektronikvaror. I slutet av augusti lämnade fartyget Vladivostok längst i östra Ryssland och anlöpte först Busan i Sydkorea innan det tog vägen genom Beringssund och fortsatte norr om kontinenten på sin färd västerut. Hon anlöpte även Bremerhafen innan hon seglade slutetappen till Sankt Petersburg.
Venta Maersk är byggd för att tåla extrema väderförhållanden, men åtföljdes hela tiden av ryska atomisbrytare. Venta Maersk, som är ett mellanstort containerfartyg, är 200 meter långt och 35,2 meter brett med kapacitet att frakta 3 600 tjugofots-containrar, är alltså det första containerfartyg som seglats genom Nordostpassagen. Enligt uppgifter har hon isklass 1A och skall normalt vara verksam i Östersjön och Nordsjön som feederfartyg.
Rederiet Maersk understryker att seglatsen var avsedd som en provfärd och att de inte räknar med att kunna använda Nordostpassagen som ett kommersiellt alternativ till de traditionella rutterna mellan Asien och Europa, åtminstone inte inom överskådlig tid. Färdrutten genom Nordostpassagen norr om Sibirien har möjliggjorts tack vare att isen i Arktis har smält kraftigt under en följd av år, möjligen relaterat till den globala uppvärmningen av jorden. Nordostpassagen är ännu endast farbar under ungefär tre månader om året, men det kan ändra sig med tiden, vilket är något som såväl Maersk som andra rederier spekulerat om inför framtiden. Det krävs tillstånd och operativt stöd från ryska myndigheter för att segla i ishavet längs Nordostpassagen, då det kan var förenat med stora risker. Från rysk sida finns dock stora förhoppningar om att sträckan via Nordostpassagen skall kunna bli en medtävlare till Suezkanalen, vilket kraftigt kan reducera transporttiden mellan Asien och Europa. Isen kring Nordpolen har krympt under de senaste årtiondena, vilket vetenskapsmän menar är orsakat av mänsklig påverkan av jordens klimat. Enstaka grader högre medeltemperatur under sommarhalvåret höjer takten på istäckets avsmältning medan tillfrysningen senareläggs något inför vinterhalvåren. Vintrarna kommer alltså inte att upphöra eller bli mindre kalla, utan det är främst frågan om en kortare period av tillfrysning och snabbare upptining av istäckena sommartid, som öppnar för de nya möjligheterna att segla norr om Ryssland. Enligt ryska myndigheter så kommer Nordostpassagen redan under nästa årtionde att kunna vara farbar året runt, men med ständig isbrytarassistans. Det är inte omöjligt att tillräckligt många rederier vill betala för den servicen eftersom förkortad transporttid på upp till två tredjedelar intresserar dem stort.
Historiska bedrifter
Mellan Hamburg och Tokyo är sträckan 13 000 kilometer via Nordostpassagen men 21 000 kilometer via Suezkanalen och Indiska Oceanen, och innan Suezkanalen blev klar 1867 var sträckan än längre runt Afrikas kontinent. Därför var intresset för att finna och använda Nordostpassagen länge en viktig målsättning för sjömakterna, redan på 1400-talet började portugiserna undersöka Norra ishavet. Det aktiva sökandet efter att finna och utforska Nordostpassagen befrämjades av stora kostsamma handelskrig och vetenskapens utveckling under 1700-talet. Kända namn som Bering, Barentsz och Amundsen är bara några av dem som utforskade möjligheterna genom århundradenas lopp. 1878 – 80 lyckades äntligen Erik Adolf Nordenskiöld med Vegaexpeditionen att färdas hela vägen genom Nordostpassagen. Det beskrivs också att Sovjetunionen bedrev någon begränsad sommarsjöfart under 1930-talet, men att det först på 1990-talet åter började ske sjötransporter på delsträckor av Nordostpassagen och det rörde sig givetvis om olje- och naturgastransporter. Den 7 september 2009 lyckades, med atomisbrytarassistans, två högt isklassade fraktfartyg från Beluga Shipping, ett tyskägt rederi, att tränga fram genom hela Nordostpassagen och sedan 2013 har trafik gått varje sommar genom Nordostpassagen. Förra året, under juli och augusti, kunde för första gången ett ryskt tankfartyg segla hela vägen från Norge till Sydkorea utan isbrytarassistans, vilket tog endast en tredjedel av tiden jämfört med att ha använt den vanliga rutten över Medelhavet, Suezkanalen och Indiska oceanen. I december 2017 lyckades den splitternya tankern Eduard Toll från Teekay Tankers Ltd att utföra resan från Sydkorea till Frankrike via Nordostpassagen. Fartyget arbetade sig igenom upp till etthundraåttio centimeter tjocka isformationer, helt utan isbrytarassistans och anlände före tidtabellen till den sibiriska hamnen i Sabetta den 14 december för lastning av gas. Eduard Toll, namngiven efter en rysk polarorskare, är den fjärde av flera beställda isbrytande tankfartyg för naturgas som Teekay nu skaffar. Dessa specialbyggda nya tankers (internationell specifikation Yamalmax ice class ARC7), avsedda för just ishaven revolutionerar fraktmöjligheterna i dessa annars så ogästvänliga trakter på jorden. Rederierna kan hädanefter lasta olja och gas året runt i de expanderande hamnarna Novyj Port Jamburg och Sabetta på Samojedhalvön (även kallad Jamal) för att skeppa produkterna kortaste vägen till Kina, Japan, Sydkorea bland annat.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
