Skip to Content

Dagar på Drottningholm, av prinsessan Christina fru Magnusson i samarbete med Ralf Turander (fotograf) och Carl Otto Werkelid (kulturskribent). 222 sidor, 2016. Drottningholm slott. Foto: Holger.Ellgaard
RECENSION

Dagar på Drottningholm

Digital utgåva

Prinsessan Christina har gett ut en bok om Drottningholm genom seklerna, som enligt recensenten är en pärla om svenska kulturskatter berättad på ett levande och personligt sätt.

Publicerad: 30 maj, 2017, 20:56

  • Svenska

Läs även

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Fakta: Drottningholms slott

Namnet kommer från tiden när Johan III (1537-1592), sonen till Gustav Vasa i hans äktenskap med Margareta Leijonhufvud, äktade Katarina Jagellonica (1526-1583) dotter till den polske kungen Sigismund I och Bona Sforza från den mäktiga italienska uradeln. Bröllopet stod i Vilnius den 4 oktober 1562. En fläkt av renässansen nådde inte bara Åbo slott (Johan III var hertig av Finland) utan även Stockholm; ett renässansslott med tinnar och torn, ett så kallat kyrkslott skulle byggas. Johan III:s holländske byggmästare Willem Boy fick i uppdrag att uppföra ett stenhus, där den gamla kungsgården Torvesund låg. År 1581 gav han kungsgården namnet Drottningholm till Katarina Jagellonicas ära.

En våldsam brand drabbade slottet dagen före nyårsafton 1661. När riksänkedrottnigen Hedvig Eleonora tillsammans med arkitekten Nicodemus Tessin den äldre skulle återuppbygga slottet gick arbeten ganska snabbt. I dag vet man att mycket av Johan III:s Drottningholm blev kvar, däribland bottenvåningens tjocka 1500-talsmurar, kraftiga kryssvalv och murverk mot sjösidan.

Drottningholm slotts historia är således även Sveriges historia – från Vasatiden till Bernadotteätten.
Sophie Kielbowska

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Hollywood predikar, men bestraffas av publiken

KULTUR2010-talet har sett en stor mängd amerikanska filmer där huvudsyftet inte verkar ha varit underhållning, utan övertydliga försök att uppfostra publiken i de ”progressiva” värderingar som nu ska vara vägledande i Västvärlden. Den goda nyheten är att sådana filmer ofta bestraffas av sviktande publiksiffror och därmed låga intäkter.

Smeden Leif: ”Viktigt att man för historiska kunskaper vidare”

KULTURLeif Sollier har arbetat som smed i större delen av sitt liv. Han ser det inte bara som ett jobb, utan är stolt över den kunskap han besitter som har förts vidare från generation till generation sedan urminnes tider. Han säger att det är viktigt att kunna sin historia, och att vi är utsatta som folk i denna digitala tidsålder eftersom mycket kunskap riskerar att gå förlorad om allt skulle braka samman. Särskilt intresserad är Leif av vikingatiden, och har bland annat byggt och smitt en detaljrik replik av ett vikingaskepp. Nya Tider besökte Leif i sitt hem strax utanför Stockholm.

Fornnordiska sagor – hisnande äventyr och burlesk humor

INTERVJULars Ulwencreutz har lett arbetet med att sammanställa och även översätta många av de fornnordiska sagorna till modern svenska – flera har aldrig publicerats på svenska tidigare. Resultatet blev ett imponerande verk i tre band, den första kompletta samlingen av dessa berättelser om hjältar och kungar, skatter och härnadståg. För Nya Tider berättar Lars att utan vår historia är vi ingenting, vi behöver vår kultur och vår historia. Och det är en fascinerande saga.

Spengler i sidobelysning

KULTURVi känner alla till Oswald Spenglers storverk, Västerlandets undergång (1918-1922). En tegelsten som skisserar den historiska utvecklingen i hela världen utifrån vissa synvinklar, såsom att kulturerna utvecklas och fulländas separat. Någon övergripande ”civilisationens frammarsch” anses inte finnas. Och vår del av världen, Västvärlden eller den faustiska kulturen, tecknas såsom att den uppstått på medeltiden, blomstrat under barocken och nu går mot sitt slut. Visionen kan kritiseras på många punkter men Spengler har förvisso stilen att framställa allt detta medryckande. Och då kan man fråga sig: vilka tänkare påverkade honom i den vision han hade?

Hemmet på frammarsch

KULTUR OCH TRADITIONTänk att hemmet har blivit en så viktig plats i dessa coronatider. Vill man göra nytta för sina medmänniskor ska man stanna hemma. Det är länge sedan hemmet betydde så här mycket som det gör just nu. När man inte kan eller får bjuda hem släktingar och vänner drabbas de flesta människor av någon slags uppvaknande och börjar se på sitt hem med nya ögon.

Finns det numera en svensk intelligentia?

ANALYSFörr fanns en bildad klass, men Sverige gjorde sig medvetet av med den. Vad utgör då den ”intelligentia” vi har i dag, den som Karl-Olov Arnstberg nämner i sin debattartikel i Nya Tider v. 23/2020? Sophie Kielbowska redogör för hur det gick till när Sverige förlorade sin bildning och vad som blev resultatet.

Mellan dikt och fakta om u-båtskränkningar

DEBATTFörra året utkom boken Operation Notvarp, och debattören Curt Linderholm menar att den förvånar på grund av sina fantasier kring den stora ubåtsjakten i Hårsfjärden, Stockholms skärgård 1982. Författaren Mikael Nyman har, för att stadga upp sin tes, hänvisat till verkliga platser i Stockholms skärgård, verkliga sjunkbombsfällningar och minsprängningar samt då inblandade svenska amiraler och politiker. Linderholm pekar dock på att många påståenden och antydningar som görs i boken om vilken den kränkande makten var, för länge sedan motbevisats.

På jakt efter den nordiska folksjälen

KULTURMyrkur, eller Amalie Bruun som den 35-åriga danska kvinnliga artisten ifråga heter, började sin karriär med att skapa atmosfärisk black metal-musik, som blev uppmärksammad, och som även överlag fick bra kritik. Det gjorde i sin tur att hon kunde uppträda på stora och erkända festivaler som Roskildefestivalen i Danmark, Wacken Open Air i Danmark, och även på en av världens största ”multi”-festivaler, South by Southwest, i USA.

Gå till arkivet

Send this to a friend