Skip to Content

Dagar på Drottningholm, av prinsessan Christina fru Magnusson i samarbete med Ralf Turander (fotograf) och Carl Otto Werkelid (kulturskribent). 222 sidor, 2016. Drottningholm slott. Foto: Holger.Ellgaard
RECENSION

Dagar på Drottningholm

Digital utgåva

Prinsessan Christina har gett ut en bok om Drottningholm genom seklerna, som enligt recensenten är en pärla om svenska kulturskatter berättad på ett levande och personligt sätt.

Publicerad: 30 maj, 2017, 20:56

  • Svenska

Läs även

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Fakta: Drottningholms slott

Namnet kommer från tiden när Johan III (1537-1592), sonen till Gustav Vasa i hans äktenskap med Margareta Leijonhufvud, äktade Katarina Jagellonica (1526-1583) dotter till den polske kungen Sigismund I och Bona Sforza från den mäktiga italienska uradeln. Bröllopet stod i Vilnius den 4 oktober 1562. En fläkt av renässansen nådde inte bara Åbo slott (Johan III var hertig av Finland) utan även Stockholm; ett renässansslott med tinnar och torn, ett så kallat kyrkslott skulle byggas. Johan III:s holländske byggmästare Willem Boy fick i uppdrag att uppföra ett stenhus, där den gamla kungsgården Torvesund låg. År 1581 gav han kungsgården namnet Drottningholm till Katarina Jagellonicas ära.

En våldsam brand drabbade slottet dagen före nyårsafton 1661. När riksänkedrottnigen Hedvig Eleonora tillsammans med arkitekten Nicodemus Tessin den äldre skulle återuppbygga slottet gick arbeten ganska snabbt. I dag vet man att mycket av Johan III:s Drottningholm blev kvar, däribland bottenvåningens tjocka 1500-talsmurar, kraftiga kryssvalv och murverk mot sjösidan.

Drottningholm slotts historia är således även Sveriges historia – från Vasatiden till Bernadotteätten.
Sophie Kielbowska

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Stenåldersbyn i Ljungaviken, ett Pompeji på Lister

ARKEOLOGIUnder våren och sommaren 2020 pågick arkeologiska undersökningar i Ljungaviken i Sölvesborgs kommun i Blekinge. Man hittade flera stenåldersboplatser som förmodades vara upp till 8 400 år gamla. Dessa boplatser visade sig vara ovanligt välbevarade, och flera viktiga upptäckter gjordes. Bland annat kunde man konstatera att platsen användes som en form av vinterboende.

Ulf Lundell – den siste arbetarklasshjälten

KULTURUlf Lundell, 71, är en av Sveriges mest omtyckta och produktiva artister. SVT har nyligen visat en dokumentärfilm om den svenske ikonens liv. I denna krönika reflekterar Karl Mikael Larson över Lundells avtryck på den svenska kulturen.

Volvos dramatiska överlevnad

BOKRECENSIONSaab lades ned, men Volvo överlevde. Detta är känt för alla som hängt med i nyheterna de senaste åren. Detta är svensk bilindustri i ett nötskal, en avgörande aspekt av svensk industriell nutidshistoria. Gemensamt för båda märkena var att man måste söka utländska samarbetspartners samt gå upp i kvalitet, bli ”premiummärken”. Långt om länge lyckades, som vi nu vet, Volvo med det. Men det krävdes en kinesisk entreprenör för att det hela skulle ros i hamn. Nya Tider har läst två böcker om Volvo.

Pat Buchanan skissar hoten mot vår civilisation

BOKRECENSIONI boken Suicide of a Superpower: Will America Survive to 2025? sveper Buchanan med en klarsynt överblick över USA:s utveckling, Europas avsteg från de traditionella värderingarna och den övriga världens förändringar framför allt i fråga om demografi. Att boken kom ut för några år sedan har bara låtit tiden stärka Buchanans teorier om en degradation av den europeiska civilisationen.

Hur såg julfirandet ut på 1800-talet?

JULHISTORIAJULHISTORIA: I dag förknippar kanske inte så många julen med firandet av det nyfödda Jesusbarnet som kom till jorden för att frälsa mänskligheten. Högtiden har blivit mer av en familjefest med god mat, julklappar och Kalle Anka. Det sekulära samhället har mer och mer trängt undan firandet både av Jesu födelse och de lite mer vidskepliga traditioner som var vanliga förr, och som ofta dateras till långt innan det kristna julfirandet var påtänkt. Julen var oerhört viktig förr och man lade stor vikt vid de olika förberedelserna inför julfirandet.

Vikingatidens gudar lever kvar

KULTURVår historia är på något sätt närvarande i bakgrunden för dagens samhälle, kulturen och människorna. För det mesta tänker nog inte gemene man så mycket på det i vardagen. Det är först då frågan ställs om vårt kulturarv, som vi kanske reflekterar över varifrån vi kommer och vad vi har med oss på resan.

Ny bok: förslag för att vända Sveriges tragiska utveckling

BOKRECENSIONReceptbok för svenskt nytänkande tar den tidigare kommunchefen och juristen Tommy Ulmnäs steget vidare, från de samhällsproblem han identifierat i tidigare böcker, till att presentera lösningar på dem. Boken är mer av ett politiskt manifest, än ett antal råd om hur den enskilde medborgaren kan agera. I korta kapitel går Ulmnäs igenom de områden han vill omvandla i grunden, från journalistikens villkor till skolan, med målet att svensken ska återfå sin självständighet.

Legendarisk tidskrift hyllas

KULTURHäpna! Detta, inklusive utropstecken, var namnet på en svensk science fiction-tidskrift. Den utgavs 1954-1965 och hann utkomma i mer än hundra nummer. Den präglade en hel generation svenska sf-läsare och författare. Nu har det utgetts en antologi som samlar noveller från tidskriften samt presenterar den ur olika synvinklar.

Gå till arkivet

Send this to a friend