Skip to Content

Det är fantastiskt roligt att anlägga en örtagård, och se hur den efterhand växer fram. Där kan man använda sin kreativitet och med enkla medel skapa sig ett litet ”paradis” på jorden. Här en örtagård i början av anläggningsstadiet i slutet av april. Bild höger: Mästerroten är en gammal kulturväxt som förr åtnjöt ett mycket gott anseende som läkeväxt.
HÄLSA

Dags att anlägga en örtagård!

PappersupplaganNya Tider v. 17

Lättskötta, väldoftande, rogivande och vackra. Så skulle man kunna sammanfatta våra örtagårdars egenskaper. En miljö som nutidsmänniskan är i stort behov av. Att anlägga en örtagård är enkelt och behöver inte kosta särskilt mycket, och förutom alla nyttiga örter vi kan skörda, skänker den oss både glädje och harmoni.

Publicerad: 26 april, 2020, 20:09

  • Svenska

Läs även

Det är en härlig tid vi går till mötes. Det känns som ett mirakel varje vår, när alla våra örter sakta men säkert tittar fram i våra örtagårdar. Snart kommer den ljuvliga, välbekanta doften av kryddväxter och örter att överväldiga oss, och med förundran står vi där igen och undrar hur det kunde gå till. Höstens vissnande löv får ge plats åt de nya envisa skotten av myntor, oregano och citronmeliss.

Mynta är lämpliga att odla i krukor, då de lätt sprider sig ohämmat.

Har man ännu ingen örtagård är det dags att anlägga en. Antingen i trädgården, på en kolonilott eller på balkongen. Örter är anspråkslösa och lättodlade, så är man inte så van att odla, får man en skjuts i självförtroendet när man ser hur det växer och breder ut sig. Om man har en trädgård och har möjlighet, är det en fördel att ha sin örtagård så nära inpå huset man kan.

Dels är det bekvämt att kunna klippa av en kvist libbsticka och lägga i kastrullen när man kokar potatis eller vill garnera efterrätten med några blad av citronmeliss. Men vi har dessutom möjlighet att till fullo njuta av alla dofter, och av alla humlor och fjärilar som flockas runt örterna. Och det mår vi bra av.

Valet av örter är naturligtvis en smaksak. De flesta uppskattar myntor, citronmeliss och salvia. Rosmarin, basilika och mejram är ett självklart val för många. Oregano och timjan är också populära då de är väldigt användbara som kryddor. För vissa är det naturligt att ha koriander, medan det för andra är helt otänkbart. Det är alltså en smaksak vad man väljer, och vilka behov man har. Är det ett ”örtapotek” man vill ha satsar man naturligtvis på läkeväxterna.

Myntor finns det flera olika sorter av, så där kan man kosta på sig att vara finsmakare. Chokladmynta, ingefärsmynta, jordgubbsmynta, citrusmynta med flera. En del örter har gjort sig lite extra kända för sin angenäma doft. Lavendel är en sådan ört. Många fängslas av kombinationen av väldoft och de vackra blålila blommorna.

Ananassalvia med sina ananas-doftande och eleganta blad, gör sig fint i en kruka i örtagården. Gör sig bra i sallader och efterrätter. Skördar man den regelbundet får man en tät och vacker planta.

När man bestämt sig för vilka örter man vill odla och vilka man kanske vill ha lite extra mycket av, vet man ungefär hur stort land man ska gräva upp. Det bästa läget är en solig, vindskyddad plats, då de allra flesta örter är sol- och värmeälskare. De flesta kryddväxter trivs bäst i mager och väldränerad jord.

Vissa örter är lätta att fröså, oregano och timjan exempelvis, men även isop som är en mycket trevlig ört att ha i örtagården. Vill man ha en liten häck runt sin örtagård passar isop fint. Många upplever dock att det är enklare att köpa små färdiga plantor och plantera.

En örtagård kan i princip se ut hur som helst. Allt ifrån helt symmetrisk till fantasifulla arrangemang. Effektfullt är också att odla vissa örter i krukor. Myntor passar då bra, då man samtidigt begränsar utrymmet för dem. De sprider gärna ut sig ohämmat annars.

Att göra små gångar är en stor fördel då det förenklar skötseln av plantorna och dessutom är det estetiskt tilltalande. De flesta örter är väldigt lätta och anspråkslösa när det gäller näring och bevattning. Undantag är dock basilika, dill, koriander och persilja.

Planerar man att skapa en örtagård i mindre skala på sin balkong, går det alldeles utmärkt. Kryddväxter föredrar söderläge, men klarar sig även i öst och väst. Ställ dem så vindskyddat som möjligt. Använd gärna olika storlekar på krukor för effektens skull, och när det är dags för sommarblommor blir det fint att plantera ihop dem med kryddväxterna.

I en örtagård upplever man ofta att tiden står stilla. Stress och oro får liksom inget utrymme, man dröjer sig kvar i nuet. Och i vår tid där snabba förändringar är ett kännetecken, där man räknas som antik om man har en mobil som är äldre än fem år, känns det både befriande och tryggt att veta att dessa örter har människor odlat, använt och fascinerats av i tusentals år. De såg likadana ut då som nu. Till Norden förde munkar och nunnor med sig både örter och kunskap under medeltiden. Örter som användes både som läkeväxter och kryddor.

Rosenrot är en trevlig växt att ha i sin örtagård. Vill man använda sig av roten, och själv bereda sitt rotenrotextrakt, behöver man ha tålamod några år, då den behöver växa till sig. Här har en pepparmynta tagit sig friheten att breda ut sig.

Under perioder när farsot har härjat, har örter alltid haft en hög status. Lavendel användes till exempel under de återkommande farsoterna under 1500- och 1700-talen för att förebygga smitta. Man fäste lavendelblommor runt midjan i tron att det skulle skydda mot pesten.

Örter och vinäger ingick i den så kal­la­de fyrtjuvsvinägern. En blandning fyra tjuvar i Frankrike smorde in sig i när de rånade döda pestoffer under pesten i början av 1700-talet. De klarade sig förvånansvärt bra, och receptet sägs vara bevarat. Innehållet skulle enligt detta vara följande: Stark vitvinsvinäger, malört, älgört, enbär, mejram, salvia, kryddnejlikor, ålandsrot, angelika, rosmarin, kransborre och kamfer.

Ingredienserna skulle blandas och låta dra 15 dagar och sedan silas, pressas och hällas upp på flaska. Innan de närmade sig pestsjuka skulle blandningen gnidas in på händer, öron och tinningar.

I dag kanske vi inte gnider in oss med örter för att skydda oss mot farsoter, men alla våra örter är oerhört närings­rika och flera av dem har hälsobefrämjande egenskaper av olika slag som vi borde ta vara på mer än vad vi gör. Skörda dem kontinuerligt. Om det är de gröna bladen vi vill använda skördas de med fördel strax innan örten går i blom. Då är smaken som bäst. Torkar man dem efter hand, kan man njuta av dem året runt. De kräver väldigt lite utrymme, men ger oss så mycket.

Glöm bara inte naturens egen örtagård. Nu är det dags att frossa i kirskål, nässlor och maskrosor. Näringsrika vårkurer som heter duga!

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Antikroppar mot Covid-19 skyddar i minst ett år även mot delta – klart bättre än vaccin

COVID-19Enligt en svensk studie som undersökt långtidsimmunitet mot Covid-19 ger de antikroppar som kroppen producerat ett skydd mot både originalviruset och flera av mutationerna, inklusive delta-varianten. Resultaten från studien visar att de naturliga antikropparna ger ett fortsatt gott skydd minst ett år efter infektion. Det är bättre än vaccin, där man förväntar sig att det ska behövas en ny spruta en gång per år. Nu höjs allt fler röster för att hälsomyndigheterna ska börja erkänna och acceptera immunitet från genomgången sjukdom.

Facebook uppmanar politiska oliktänkare att söka hjälp

INTERNETDen sociala mediejätten Facebook har lanserat en ny funktion, där användare varnas om att de kan ha utsatts för ”extremistiskt innehåll” på plattformen. Användarna uppmanas nu att ”få stöd av experter” och att ”höra vad personer som har flytt våldsamma grupper har att säga”.

SSU-politikern som petats efter öl med SD:are: ”Samtalsklimatet i Sverige mår mycket dåligt”

INRIKESDen petade SSU-politikern Alexander Paulsson från Karlstad säger till Nya Tider att man måste kunna sätta sig ner med en politisk motståndare och föra ett civiliserat samtal. Förra veckan skrev vi om att hans nominering till SSU:s förbundsstyrelse dragits tillbaka sedan han setts samtala med en företrädare för Sverigedemokraternas ungdomsförbund över en öl. Men han skulle ”definitivt” kunna göra om det, säger han idag.

En glömd mästare, Carl Fredric von Bredas konstnärskap

KULTURDavid Klöcker Ehrenstrahl, Alexander Roslin och Lorens Pasch den yngre är några av de hovmålare som varit verksamma i Sverige och än idag är kända för sina verk. Detsamma gäller dock inte riktigt Carl Fredric von Breda, trots att han mer eller mindre förde det romantiska porträttmåleriet till Sverige, efter att ha levt och verkat i Storbritannien.

Statens investeringar i trafikinfrastruktur överskred budgeten med 58 miljarder på 4 år

ANALYSI en ny granskningsrapport från Riksrevisionen redovisas en skrämmande bild av bristande ekonomisk kontroll av Trafikverkets större investeringsprojekt. Granskningen visar att man i planeringsfasen av ett projekt har systematiska kostnadsökningar med i genomsnitt 39 procent. Kostnadsökningarna uppgår till hela 58 miljarder kronor för mellan 2014 och 2018. Budgeten för statens infrastrukturinvesteringar var 87 miljarder kronor för samma period. Trafikverket får kritik för bristande kalkyler och information om kostnadsökningarna, och regeringen för att inte ompröva beslut.

Woke är för syltryggar

OPINION: JAN TULLBERGDen amerikanska termen ”Woke” dominerar allt mer i både samhället och näringslivet. Men det handlar inte om någon insikt eller ett uppvaknande, utan om att bli ”frälst”. Man lyder instruktionerna, godhetssignalerar genom att kritisera alla som inte är med i sekten, och får en klapp på axeln för att man är lydig. Woke är helt enkelt för syltryggar, menar veckans debattör, docent Jan Tullberg.

Bonnier köper Skånska Dagbladet

INRIKESBonnierimperiet fortsätter sin expansion i medievärlden, trots att man tidigare kritiserats för att i det närmaste ha monopol på den svenska tidningsmarknaden. Senaste i raden av uppköp har nu skett i Skåne, där Bonnier köper upp Skånska Dagbladet och Norra Skåne tillsammans med Gota media. Bonnier äger sedan tidigare Helsingborgs Dagblad och Sydsvenskan.

Muslimer i Österrike anmäler ”islamkarta”

ÖSTERRIKEDen muslimska ungdomsorganisationen MJÖ ska lämna in en stämningsansökan mot den ”Karta över politisk islam” som togs fram av universitetet i Wien och Dokumentationscentrum för politisk islam och publicerades den 27 maj. Kartan visar namn och adresser på över 600 moskéer och föreningar i Österrike, samt vilka utländska kopplingar de eventuellt har.

Gå till arkivet

Send this to a friend