Skip to Content

Det är fantastiskt roligt att anlägga en örtagård, och se hur den efterhand växer fram. Där kan man använda sin kreativitet och med enkla medel skapa sig ett litet ”paradis” på jorden. Här en örtagård i början av anläggningsstadiet i slutet av april. Bild höger: Mästerroten är en gammal kulturväxt som förr åtnjöt ett mycket gott anseende som läkeväxt.
HÄLSA

Dags att anlägga en örtagård!

PappersupplaganNya Tider v. 17

Lättskötta, väldoftande, rogivande och vackra. Så skulle man kunna sammanfatta våra örtagårdars egenskaper. En miljö som nutidsmänniskan är i stort behov av. Att anlägga en örtagård är enkelt och behöver inte kosta särskilt mycket, och förutom alla nyttiga örter vi kan skörda, skänker den oss både glädje och harmoni.

Publicerad: 26 april, 2020, 20:09

  • Svenska

Läs även

Det är en härlig tid vi går till mötes. Det känns som ett mirakel varje vår, när alla våra örter sakta men säkert tittar fram i våra örtagårdar. Snart kommer den ljuvliga, välbekanta doften av kryddväxter och örter att överväldiga oss, och med förundran står vi där igen och undrar hur det kunde gå till. Höstens vissnande löv får ge plats åt de nya envisa skotten av myntor, oregano och citronmeliss.

Mynta är lämpliga att odla i krukor, då de lätt sprider sig ohämmat.

Har man ännu ingen örtagård är det dags att anlägga en. Antingen i trädgården, på en kolonilott eller på balkongen. Örter är anspråkslösa och lättodlade, så är man inte så van att odla, får man en skjuts i självförtroendet när man ser hur det växer och breder ut sig. Om man har en trädgård och har möjlighet, är det en fördel att ha sin örtagård så nära inpå huset man kan.

Dels är det bekvämt att kunna klippa av en kvist libbsticka och lägga i kastrullen när man kokar potatis eller vill garnera efterrätten med några blad av citronmeliss. Men vi har dessutom möjlighet att till fullo njuta av alla dofter, och av alla humlor och fjärilar som flockas runt örterna. Och det mår vi bra av.

Valet av örter är naturligtvis en smaksak. De flesta uppskattar myntor, citronmeliss och salvia. Rosmarin, basilika och mejram är ett självklart val för många. Oregano och timjan är också populära då de är väldigt användbara som kryddor. För vissa är det naturligt att ha koriander, medan det för andra är helt otänkbart. Det är alltså en smaksak vad man väljer, och vilka behov man har. Är det ett ”örtapotek” man vill ha satsar man naturligtvis på läkeväxterna.

Myntor finns det flera olika sorter av, så där kan man kosta på sig att vara finsmakare. Chokladmynta, ingefärsmynta, jordgubbsmynta, citrusmynta med flera. En del örter har gjort sig lite extra kända för sin angenäma doft. Lavendel är en sådan ört. Många fängslas av kombinationen av väldoft och de vackra blålila blommorna.

Ananassalvia med sina ananas-doftande och eleganta blad, gör sig fint i en kruka i örtagården. Gör sig bra i sallader och efterrätter. Skördar man den regelbundet får man en tät och vacker planta.

När man bestämt sig för vilka örter man vill odla och vilka man kanske vill ha lite extra mycket av, vet man ungefär hur stort land man ska gräva upp. Det bästa läget är en solig, vindskyddad plats, då de allra flesta örter är sol- och värmeälskare. De flesta kryddväxter trivs bäst i mager och väldränerad jord.

Vissa örter är lätta att fröså, oregano och timjan exempelvis, men även isop som är en mycket trevlig ört att ha i örtagården. Vill man ha en liten häck runt sin örtagård passar isop fint. Många upplever dock att det är enklare att köpa små färdiga plantor och plantera.

En örtagård kan i princip se ut hur som helst. Allt ifrån helt symmetrisk till fantasifulla arrangemang. Effektfullt är också att odla vissa örter i krukor. Myntor passar då bra, då man samtidigt begränsar utrymmet för dem. De sprider gärna ut sig ohämmat annars.

Att göra små gångar är en stor fördel då det förenklar skötseln av plantorna och dessutom är det estetiskt tilltalande. De flesta örter är väldigt lätta och anspråkslösa när det gäller näring och bevattning. Undantag är dock basilika, dill, koriander och persilja.

Planerar man att skapa en örtagård i mindre skala på sin balkong, går det alldeles utmärkt. Kryddväxter föredrar söderläge, men klarar sig även i öst och väst. Ställ dem så vindskyddat som möjligt. Använd gärna olika storlekar på krukor för effektens skull, och när det är dags för sommarblommor blir det fint att plantera ihop dem med kryddväxterna.

I en örtagård upplever man ofta att tiden står stilla. Stress och oro får liksom inget utrymme, man dröjer sig kvar i nuet. Och i vår tid där snabba förändringar är ett kännetecken, där man räknas som antik om man har en mobil som är äldre än fem år, känns det både befriande och tryggt att veta att dessa örter har människor odlat, använt och fascinerats av i tusentals år. De såg likadana ut då som nu. Till Norden förde munkar och nunnor med sig både örter och kunskap under medeltiden. Örter som användes både som läkeväxter och kryddor.

Rosenrot är en trevlig växt att ha i sin örtagård. Vill man använda sig av roten, och själv bereda sitt rotenrotextrakt, behöver man ha tålamod några år, då den behöver växa till sig. Här har en pepparmynta tagit sig friheten att breda ut sig.

Under perioder när farsot har härjat, har örter alltid haft en hög status. Lavendel användes till exempel under de återkommande farsoterna under 1500- och 1700-talen för att förebygga smitta. Man fäste lavendelblommor runt midjan i tron att det skulle skydda mot pesten.

Örter och vinäger ingick i den så kal­la­de fyrtjuvsvinägern. En blandning fyra tjuvar i Frankrike smorde in sig i när de rånade döda pestoffer under pesten i början av 1700-talet. De klarade sig förvånansvärt bra, och receptet sägs vara bevarat. Innehållet skulle enligt detta vara följande: Stark vitvinsvinäger, malört, älgört, enbär, mejram, salvia, kryddnejlikor, ålandsrot, angelika, rosmarin, kransborre och kamfer.

Ingredienserna skulle blandas och låta dra 15 dagar och sedan silas, pressas och hällas upp på flaska. Innan de närmade sig pestsjuka skulle blandningen gnidas in på händer, öron och tinningar.

I dag kanske vi inte gnider in oss med örter för att skydda oss mot farsoter, men alla våra örter är oerhört närings­rika och flera av dem har hälsobefrämjande egenskaper av olika slag som vi borde ta vara på mer än vad vi gör. Skörda dem kontinuerligt. Om det är de gröna bladen vi vill använda skördas de med fördel strax innan örten går i blom. Då är smaken som bäst. Torkar man dem efter hand, kan man njuta av dem året runt. De kräver väldigt lite utrymme, men ger oss så mycket.

Glöm bara inte naturens egen örtagård. Nu är det dags att frossa i kirskål, nässlor och maskrosor. Näringsrika vårkurer som heter duga!

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

SVT ljuger rakt ut när Nya Tider frågar om försvunnen enkät

REPORTAGEFör några år sedan gjordes en undersökning av journalistikprofessor Kent Asp som visade att SVT:s anställda är extremt vänstervridna. Statstelevisionen hade tänkt motbevisa detta i ett program med titeln ”Sant eller falskt” och skickade ut en enkät till sina anställda för att ta reda på hur det låg till. Resultatet pub­licerades aldrig, istället lades programmet ner. När Nya Tider ställer frågor om saken ljuger SVT rakt ut och säger att ingen enkät gjordes.

SVT allt mer politiskt korrekt – nu för dina skattepengar

GRANSKNINGFrån och med förra året betalar du för Sveriges Television via skattesedeln – oavsett om du använder deras tjänster eller inte. Under sin mycket välavlönade chef Hanna Stjärne har SVT gjort stora satsningar på att ”spegla samhället” genom att anställa fler invandrare och andra privilegierade grupper. Man ignorerar däremot sin egen politiska slagsida – och vägrar att svara på frågor om varför.

Kritik är inte hat

OPINION: FREDRIK LARSONDen vi inte får lov att kritisera styr våra liv. Oavsett vem som skrivit citatet är det ett sant idiom. Den som känner sig kränkt blandar ofta ihop kritik med hat. Man hävdar att hat genomsyrar kritiserande part. Men oftast är det hat som genomsyrar idén de försvarar från kritik. Veckans debattör Fredrik Larson skriver om den märkliga tid vi lever i just nu.

WHO: Vi ska gå från hus till hus och ”ta bort” sjuka familjemedlemmar – ”Armé” av kontaktspårare rekryteras globalt

UTRIKESMassövervakning och kontaktspårning uppges vara en del av ”The New Normal” som är ett begrepp som lanseras hårt i alla länder med nedstängningar, vilka är nästan alla världens länder i varierande grad där Sverige är ett av mycket få undantag. Endast genom att acceptera ”Det nya normala” kan folk få lämna sina hus och få ha en inkomst igen påstår de maktföreträdare som aldrig saknar en ursäkt för att förlänga nedstängningar och restriktioner. Efter att Världshälsoorganisationen och flera amerikanska delstatsguvernörer sagt att människor måste kunna kontrolleras och vid behov föras bort från sina hem så rekryteras nu ”kontaktspårare” världen över som ska ingå i en ”armé” med egna ”insatsstyrkor”.

Ett besök i den gamla snapphane-gården Sporrakulla

HISTORIAHär får vi följa med Alf Ronnby på en härlig utflyktstur en dag i maj. Färden går till Kullaskogen, som ligger i nordöstra Skåne. Djupt inne i Kullaskogen ligger en gammal snapphanegård som har klarat sig undan svenskarnas härjningar.

Mediers cyniska försök att likvidera och marginalisera oliktänkande röster

OPINION: RUNAR SøGAARDTiden har kommit för att säga det som behöver sägas. Inte för att det är populärt utan för att ens samvete kräver det. Det menar veckans debattör, författaren och ledarskapskonsulten Runar Søgaard. När media snävar in på yttrandefriheten är det nödvändigt att slå vakt om den offentliga debatten och respekten för olika åsikter, menar han.

Google-censur av konspirationsteori slår slint

Google, Youtube och Facebook tillgriper allt hårdare censur mot samhällskritiker som sprider teorier om myndighetskonspirationer kring Covid-19-pandemin. Censuren tycks dock slå slint – före detta forskaren Judy Mikovits bok Plague of Corruption gick rakt upp på bestsellerlistorna efter att en video med henne plockats ner upprepade gånger.

Odla groddar och skott inomhus året runt!

HÄLSAHÄLSA: Vissa talar om superfood, andra menar att det är framtidens mat. Faktum är att det är väldigt tilltalande med föda som vem som helst kan börja odla precis när som helst, och som är oerhört näringsrik, billig och ger skörd redan efter några dagar. Vi talar om groddar och skott.

Gå till arkivet

Send this to a friend