Skip to Content

Nye Borgerliges partiledare Pernille Vermund segertalade inför entusiastiska partimedlemmar. Skärmdump DR.
Danska valet

Danska valet framgång för vänstern

PappersupplaganNya Tider v. 23

Trots att ett nytt nationalkonservativt parti nu kommit in i danska folketinget så var gårdagens val ett bakslag för nationalister. De danska vänsterpartierna har fått egen majoritet i folketinget, Stram Kurs stupade på mållinjen och Dansk Folkeparti rasade stort.

Publicerad: 6 juni, 2019, 10:14

  • Svenska

Läs även

Den 5 juni är det grundlovsdagen, Danmarks “nationaldag”. I år hölls även allmänna val denna onsdag, då 179 ledamöter röstades in i det danska Folketinget. Även om den slutgiltiga rösträkningen inte är färdig än så står det klart att valet innebär ett politiskt maktskifte i vårt sydvästliga grannland. Det samlade stödet för partierna i sittande liberalkonservativa regering rasar från 52 till 41 procent, samtidigt som socialdemokraterna och partierna vänster därom tillsammans får en majoritet av stolarna i parlamentet. Den sittande regeringens stora tapp kan helt förklaras med Dansk Folkepartis tillbakagång från 21,1 till 8,7 procent.

Inom avgående regering har samtidigt statsminister Lars Løkke Rasmussens liberalkonservativa parti Venstre gått fram med 3,9 procentenheter.

 Och Rasmusen öppnar nu för en mittenregering, där han själv sitter kvar som statsminister.

– Till drottningen kommer Venstres representanter rekommendera att en regering bildas under mitt fortsatta ledarskap och med ambitionen att överbrygga mitten i dansk politik, säger statsminister enligt Danmarks radio.

Den regering Rasmussen vill se bygger på ett samarbete mellan Venstre, Dansk Folkeparti och Socialdemokraterna.

– De erfarna, ansvariga mittenpartierna bör överväga om det rätta är att låta ytterkantspartierna ha de avgörande mandaten. Eller huruvida det är klokt att överbrygga skillnaderna i den danska politiken.

Men det största partiet, Socialdemokraterna, är inte alls med på det.

– Vi vill forma en renodlad S-regering där vi vill samarbeta med alla som söker konstruktivt inflytande, meddelar socialdemokraternas partiledare Mette Frederiksen.

Migrationsfrågan fortsatt tung – men på tillbakagång?
Onsdagens resultat kommer inte som någon överraskning. Mitt i migrationskrisen 2015 gav danskarna ett majoritetsmandat till det så kallade “blå blocket”, bestående av nationalkonservativa Dansk Folkeparti, liberalkonservativa Venstre, libertarianska Liberal Alliance och det socialkonservativa partiet Det Konservative Folkeparti. Migrationsfrågan var då glödhet, media rapporterade dagligen om massiva migrationsströmmar genom Balkan och över Medelhavet. Genom Danmark strömmade tiotusentals på väg till bidragen i Sverige.

Att sittande regering genom Dansk Folkepartis genomklappning nu tappar så mycket stöd förklaras ofta med den nya konsensus om en med svenska mått mätt mycket stram invandringspolitik som har nåtts i Danmark – en konsensus som även Socialdemokratin är med på. Med onsdagens valresultat i ryggen kan vi dock konstatera att denna förklaring haltar.

För utöver raset för det blå blocket så tappade även de danska Socialdemokraterna något, från 26,4 till 25,9 procent. Man kan alltså tolka det som att de partier – blå blocket plus socialdemokraterna – som är överens om de nuvarande regelverken för invandring nu straffas av väljarna. Och framförallt är det partier vänster om socialdemokraterna som har ökat – totalt med 4,8 procent.

Nya uppstickare från höger

Men även på högerkanten har nya partier dykt upp i detta val, profilerade genom krav på tuffare migrationspolitik. Nye Borgerlige och Stram Kurs fick totalt 4,2 procent av väljarstödet, varav merparten bedöms ha kommit från Dansk Folkeparti.

Med 1,8 procent lyckades inte Stram Kurs komma in i det danska Folketinget, till vilket spärren är två procent. Partiet, som har skapat många rubriker genom kontroversiella utspel om islam, demografi, intelligens i olika folkgrupper och omfattande återvandringsprogram, gick till val under parollen ”De ska inte integreras – de ska hem!”. När det stod klart att man missade spärren så jublades det stort på vänsterpartiernas valvakor.

Nye Borgerlige gick desto bättre och får med 2,4 procent av rösterna nu fyra mandat i det danska folketinget. Partiet kan med sina profilfrågor återvandring, tuffare invandringspolitik och lägre skattetryck närmast jämföras med Alternativ för Sverige.

Nya Tider har talat med Anders Vistisen, EU-parlamentariker för Dansk Folkeparti och tidigare ordförande i partiets ungdomsförbund. Vi frågade honom hur han ser på att hans parti – som likt Sverigedemokraterna i Sverige var de i Danmark som lyfte in invandringsfrågan i den allmänna debatten – nu utmanas “högerifrån” i sin paradfråga.

– Vi står inför dilemmat att många danskar inte tycker att vi har gått långt nog i invandringspolitiken och jag förstår deras frustration, säger Vistisen och förklarar att hans parti har gjort så mycket man har kunnat för att bromsa invandringen, ställa hårdare krav på nyanlända och öka återvandringen.

– Men de enda som gynnas av de nya partierna är dessa partier själva och den radikala vänstern som nu har fått vind i seglen på grunda av “det nya hotet” från höger.

Men Dansk Folkeparti är ändå öppna för samarbete med de nya partierna och ser det som principiellt viktigt att ha en öppen hållning till andra partier samt att fokusera på politiska resultat snarare än politiskt spel.

– Vi kommer inte bojkotta något parti som har fått ett demokratiskt mandat från den danska befolkningen. Vi önskar inte det “svenska tillståndet”, men vi vill så klart ha en diskussion om vad som ger oss bäst politiskt utbyte.

Anders Vistisen vill inte ha ”det svenska tillståndet” i Danmark. Foto: Matteo Salvini/Twitter

“Det svenska tillståndet” med beröringsskräck, åsiktskorridorer och maktkonstellationer vars främsta syfte är att frysa ut den ena eller andra på “moraliska grunder” ger inte Anders Vistisen mycket för.

– Vår strategi är påverka politiken från dag till dag och motverka de negativa konsekvenserna av invandring, istället för olika ultimativa krav vilket har gjort situationen mycket, mycket värre i Sverige.

– 80 procent av danska folket vill ha en stram invandringspolitik och det har formats en konsensus kring det vilket är viktigt för landet. Sen får vi leva med att vi Dansk Folkeparti därmed inte får 20 procent av väljarstödet, menar Vistisen.

Klimat och vård viktiga frågor
Om Dansk Folkeparti kunde rida på den glödheta debatten om invandring som var 2015, så var det andra partier som kunde gynnas av huvudfrågorna i 2019 års val. Framförallt den offentliga vården samt klimatfrågan har getts stor tyngd i årets valrörelse.

– Klimatfrågan toppar alla undersökningar över vilka frågor som väljarna tycker är viktigast i valet, säger Rune Stubager, politisk expert på universitetet i Aarhus, till Euronews.

Och även Socialdemokraternas partiledare Mette Frederiksen lyfter miljön som en av valets huvudfrågor.

– Kära unga, ni gjorde valet till det första klimatvalet i dansk historia, säger Frederiksen och fortsätter:

– Diskussioner om hur man ska reformera vårdsektorn är också högt på agendan, likaså pensioner och pensionsålder.

Och vårdfrågan har ökat i betydelse på senare år. Åtstramningar, nedstängningar av sjukhus och en stor omorganisering av vården har lett till att var tredje dansk idag har en privat sjukförsäkring – jämfört med endast 4 procent år 2003. Detta är frågor som vänsterpartierna bedöms ha vunnit många väljare på.

Danmark nationalistiskt pilotland
Det danska folketingsvalet 2019 sätter fingret på en stor utmaning för konservativa och nationalistiska partier. Inget annat land i Västeuropa har kommit lika långt som Danmark vad gäller migrationslagar och annan politik som syftar till att bevara den danska demografin och nationalstaten. Därför är Danmark också lite av ett ”pilotprojekt” och kan kanske bli först att svara på frågan ”hur långt sträcker sig det folkliga mandatet?”. Med gårdagens danska val i ryggen är det lätt att dra slutsatsen “så här långt men inte längre”.

Allt sedan Dansk Folkeparti 2001 för första gången fick regeringsinflytande har Danmark varit ett föregångsland för konservativa nationalister i Västeuropa. Men trots det fortsätter Danmark att omvandlas demografiskt – om än inte lika snabbt som Sverige. Om man inte ska stupa halvvägs till mållinjen så måste Dansk folkparti och de nya nationalistiska partierna nu hitta nya strategier för att kunna fortsätta föra sin agenda framåt. I folketingsvalet 2023 avgörs om 2019 var en vändpunkt eller bara ett tillfälligt bakslag för den danska nationalismen.

Erik Almqvist

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Australien ska utestänga ovaccinerade från ekonomin

AUSTRALIENAustralien planerar för att pandemin fortsätter i många år. ”Det kommer att komma olika direktiv om olika scheman för vilka doser man ska ta”, meddelade hälsovårdschefen Kerry Chant på ett pressmöte nyligen. I delstaterna byggs nya karantänanläggningar för tusentals människor, vissa blir inte klara förrän i mitten av nästa år. Samtidigt säger Victorias premiärminister Dan Andrews att man ska ”lock out” ovaccinerade från landets ekonomi.

20 gripna i protest mot nedstängningar och ”HBTQ +-propaganda” i Litauen

UTRIKESPolisen i Vilnius frihetsberövade 20 personer efter en demonstration med tusentals deltagare mot Covid-19-restriktioner och vad demonstranter kritiserade som ”HBTQ+-propaganda”.

Tyska socialdemokraterna mot seger i valet

UTRIKESI april verkade det som att det tyska miljöpartiet skulle bli störst, men sommaren gav Unionen ledarpositionen åter. Kort därpå vände den tyska opinionen fullständigt. SPD och Olaf Scholz blir under alla omständigheter valets vinnare den 26 september.

Nederländerna: Tiotusentals i rekordstor protest mot covid-tyranni och vaccinpass

NEDERLÄNDERNAUppemot hundratusen holländare samlades första söndagen i september för att protestera mot covid-diktatur, påtvingade injektioner och vaccinpass. Den flera kilometer långa protestmarschen leddes av pensionerade officerare och soldater, vilket både är starkt symboliskt och en viktig markering mot den alltmer impopulära Rutte-administrationen. Myndigheterna försökte förgäves få folk att stanna hemma och polisen smälte undan när folkmassorna blev dem övermäktiga. Demonstrationen hade en mycket bred uppslutning och partiledaren Thierry Baudet höll ett bejublat brandtal inför tusentals människor.

Drama under norsk rösträkning!

UTRIKESSegerstämning hos Arbeiderpartiet – men Senterpartiet vann valet. Trots tapp från 2017 firade man ordentligt hos Ap. Regeringspartiet H tappade mest stöd och V, KrF, MDG vägde fram och åter under spärrgränsen medan räkningen pågick.

Supervalmätning skakar Norge innan stortingsvalet

UTRIKESKommunistpartiet Rødt och Miljöpartiet MDG kan för första gången nå över fyraprocentsspärren. De små borgliga regeringspartierna räddas kvar. Senterpartiet, som tidigare i år sågs som utmanare om statsministerposten, rasade obarmhärtigt hela sommaren. Arbeiderpartiet kan vinna valet och bilda ny regering.

Arga protester i Kanada inför valet – Trudeau ”inte välkommen på gatorna längre”

UTRIKESDen 20 september hålls det val i Kanada efter att premiärminister Justin Trudeau utlyst nyval. Hur valet går är långt ifrån avgjort, men vad som är desto tydligare är att det nu finns ett utbrett och argt motstånd mot den liberala regeringen, inte minst på grund av de restriktioner många beskriver som ”drakoniska”. Trudeau blir utbuad av upprörda folkmassor så snart han visar sig på gatorna.

Brittiska sjukvården angriper vita människor offentligt

UTRIKESI Storbritannien omyndigförklaras vita människor nu officiellt av den statliga sjukvården. Folkgruppens medlemmar ska känna sig obekväma är budskapet från den skattefinansierade institutionen. Men det raspedagogiska utspelet som författats av en svart kvinnlig mångfaldsspecialist har väckt vrede. Människor befinner sig redan i en obekväm situation eftersom pandemin försatt 13 miljoner av landets invånare i vårdköer.

Gå till arkivet

Send this to a friend