Skip to Content

Nye Borgerliges partiledare Pernille Vermund segertalade inför entusiastiska partimedlemmar. Skärmdump DR.
Danska valet

Danska valet framgång för vänstern

PappersupplaganNya Tider v. 23

Trots att ett nytt nationalkonservativt parti nu kommit in i danska folketinget så var gårdagens val ett bakslag för nationalister. De danska vänsterpartierna har fått egen majoritet i folketinget, Stram Kurs stupade på mållinjen och Dansk Folkeparti rasade stort.

Publicerad: 6 juni, 2019, 10:14

  • Svenska

Läs även

Den 5 juni är det grundlovsdagen, Danmarks “nationaldag”. I år hölls även allmänna val denna onsdag, då 179 ledamöter röstades in i det danska Folketinget. Även om den slutgiltiga rösträkningen inte är färdig än så står det klart att valet innebär ett politiskt maktskifte i vårt sydvästliga grannland. Det samlade stödet för partierna i sittande liberalkonservativa regering rasar från 52 till 41 procent, samtidigt som socialdemokraterna och partierna vänster därom tillsammans får en majoritet av stolarna i parlamentet. Den sittande regeringens stora tapp kan helt förklaras med Dansk Folkepartis tillbakagång från 21,1 till 8,7 procent.

Inom avgående regering har samtidigt statsminister Lars Løkke Rasmussens liberalkonservativa parti Venstre gått fram med 3,9 procentenheter.

 Och Rasmusen öppnar nu för en mittenregering, där han själv sitter kvar som statsminister.

– Till drottningen kommer Venstres representanter rekommendera att en regering bildas under mitt fortsatta ledarskap och med ambitionen att överbrygga mitten i dansk politik, säger statsminister enligt Danmarks radio.

Den regering Rasmussen vill se bygger på ett samarbete mellan Venstre, Dansk Folkeparti och Socialdemokraterna.

– De erfarna, ansvariga mittenpartierna bör överväga om det rätta är att låta ytterkantspartierna ha de avgörande mandaten. Eller huruvida det är klokt att överbrygga skillnaderna i den danska politiken.

Men det största partiet, Socialdemokraterna, är inte alls med på det.

– Vi vill forma en renodlad S-regering där vi vill samarbeta med alla som söker konstruktivt inflytande, meddelar socialdemokraternas partiledare Mette Frederiksen.

Migrationsfrågan fortsatt tung – men på tillbakagång?
Onsdagens resultat kommer inte som någon överraskning. Mitt i migrationskrisen 2015 gav danskarna ett majoritetsmandat till det så kallade “blå blocket”, bestående av nationalkonservativa Dansk Folkeparti, liberalkonservativa Venstre, libertarianska Liberal Alliance och det socialkonservativa partiet Det Konservative Folkeparti. Migrationsfrågan var då glödhet, media rapporterade dagligen om massiva migrationsströmmar genom Balkan och över Medelhavet. Genom Danmark strömmade tiotusentals på väg till bidragen i Sverige.

Att sittande regering genom Dansk Folkepartis genomklappning nu tappar så mycket stöd förklaras ofta med den nya konsensus om en med svenska mått mätt mycket stram invandringspolitik som har nåtts i Danmark – en konsensus som även Socialdemokratin är med på. Med onsdagens valresultat i ryggen kan vi dock konstatera att denna förklaring haltar.

För utöver raset för det blå blocket så tappade även de danska Socialdemokraterna något, från 26,4 till 25,9 procent. Man kan alltså tolka det som att de partier – blå blocket plus socialdemokraterna – som är överens om de nuvarande regelverken för invandring nu straffas av väljarna. Och framförallt är det partier vänster om socialdemokraterna som har ökat – totalt med 4,8 procent.

Nya uppstickare från höger

Men även på högerkanten har nya partier dykt upp i detta val, profilerade genom krav på tuffare migrationspolitik. Nye Borgerlige och Stram Kurs fick totalt 4,2 procent av väljarstödet, varav merparten bedöms ha kommit från Dansk Folkeparti.

Med 1,8 procent lyckades inte Stram Kurs komma in i det danska Folketinget, till vilket spärren är två procent. Partiet, som har skapat många rubriker genom kontroversiella utspel om islam, demografi, intelligens i olika folkgrupper och omfattande återvandringsprogram, gick till val under parollen “De ska inte integreras – de ska hem!”. När det stod klart att man missade spärren så jublades det stort på vänsterpartiernas valvakor.

Nye Borgerlige gick desto bättre och får med 2,4 procent av rösterna nu fyra mandat i det danska folketinget. Partiet kan med sina profilfrågor återvandring, tuffare invandringspolitik och lägre skattetryck närmast jämföras med Alternativ för Sverige.

Nya Tider har talat med Anders Vistisen, EU-parlamentariker för Dansk Folkeparti och tidigare ordförande i partiets ungdomsförbund. Vi frågade honom hur han ser på att hans parti – som likt Sverigedemokraterna i Sverige var de i Danmark som lyfte in invandringsfrågan i den allmänna debatten – nu utmanas “högerifrån” i sin paradfråga.

– Vi står inför dilemmat att många danskar inte tycker att vi har gått långt nog i invandringspolitiken och jag förstår deras frustration, säger Vistisen och förklarar att hans parti har gjort så mycket man har kunnat för att bromsa invandringen, ställa hårdare krav på nyanlända och öka återvandringen.

– Men de enda som gynnas av de nya partierna är dessa partier själva och den radikala vänstern som nu har fått vind i seglen på grunda av “det nya hotet” från höger.

Men Dansk Folkeparti är ändå öppna för samarbete med de nya partierna och ser det som principiellt viktigt att ha en öppen hållning till andra partier samt att fokusera på politiska resultat snarare än politiskt spel.

– Vi kommer inte bojkotta något parti som har fått ett demokratiskt mandat från den danska befolkningen. Vi önskar inte det “svenska tillståndet”, men vi vill så klart ha en diskussion om vad som ger oss bäst politiskt utbyte.

Anders Vistisen vill inte ha “det svenska tillståndet” i Danmark. Foto: Matteo Salvini/Twitter

“Det svenska tillståndet” med beröringsskräck, åsiktskorridorer och maktkonstellationer vars främsta syfte är att frysa ut den ena eller andra på “moraliska grunder” ger inte Anders Vistisen mycket för.

– Vår strategi är påverka politiken från dag till dag och motverka de negativa konsekvenserna av invandring, istället för olika ultimativa krav vilket har gjort situationen mycket, mycket värre i Sverige.

– 80 procent av danska folket vill ha en stram invandringspolitik och det har formats en konsensus kring det vilket är viktigt för landet. Sen får vi leva med att vi Dansk Folkeparti därmed inte får 20 procent av väljarstödet, menar Vistisen.

Klimat och vård viktiga frågor
Om Dansk Folkeparti kunde rida på den glödheta debatten om invandring som var 2015, så var det andra partier som kunde gynnas av huvudfrågorna i 2019 års val. Framförallt den offentliga vården samt klimatfrågan har getts stor tyngd i årets valrörelse.

– Klimatfrågan toppar alla undersökningar över vilka frågor som väljarna tycker är viktigast i valet, säger Rune Stubager, politisk expert på universitetet i Aarhus, till Euronews.

Och även Socialdemokraternas partiledare Mette Frederiksen lyfter miljön som en av valets huvudfrågor.

– Kära unga, ni gjorde valet till det första klimatvalet i dansk historia, säger Frederiksen och fortsätter:

– Diskussioner om hur man ska reformera vårdsektorn är också högt på agendan, likaså pensioner och pensionsålder.

Och vårdfrågan har ökat i betydelse på senare år. Åtstramningar, nedstängningar av sjukhus och en stor omorganisering av vården har lett till att var tredje dansk idag har en privat sjukförsäkring – jämfört med endast 4 procent år 2003. Detta är frågor som vänsterpartierna bedöms ha vunnit många väljare på.

Danmark nationalistiskt pilotland
Det danska folketingsvalet 2019 sätter fingret på en stor utmaning för konservativa och nationalistiska partier. Inget annat land i Västeuropa har kommit lika långt som Danmark vad gäller migrationslagar och annan politik som syftar till att bevara den danska demografin och nationalstaten. Därför är Danmark också lite av ett “pilotprojekt” och kan kanske bli först att svara på frågan “hur långt sträcker sig det folkliga mandatet?”. Med gårdagens danska val i ryggen är det lätt att dra slutsatsen “så här långt men inte längre”.

Allt sedan Dansk Folkeparti 2001 för första gången fick regeringsinflytande har Danmark varit ett föregångsland för konservativa nationalister i Västeuropa. Men trots det fortsätter Danmark att omvandlas demografiskt – om än inte lika snabbt som Sverige. Om man inte ska stupa halvvägs till mållinjen så måste Dansk folkparti och de nya nationalistiska partierna nu hitta nya strategier för att kunna fortsätta föra sin agenda framåt. I folketingsvalet 2023 avgörs om 2019 var en vändpunkt eller bara ett tillfälligt bakslag för den danska nationalismen.

Erik Almqvist

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

  • samuelafugglas

    Övertygad om att socialisterna vann en pyrrhusseger. Det finns partiförrädare och väljare d:o även i Danmark även om kulturgränsen går i Öresund och smittan kommer norr ifrån.

Fransk armé i sorg – en nationell hyllning med en militär ceremoni i Paris

UTRIKESMåndagen den 2 december tog hela Frankrike farväl av sina hjältesoldater som frivilligt tjänstgjorde i Mali. Sedan januari 2013 pågår Opération Serval med endast franska trupper stationerade i Mali. Målet för aktiviteterna i Sahel-området var att förhindra en spridning av salafister och jihadister mot de norra delarna av Afrika. Sedan den 1 augusti 2014 pågår Opération Barkhane tillsammans med brittiska och estniska soldater. Det är framför allt längs gränsen till Burkina Faso som striderna oftast äger rum.

Mali: Frankrike förlorar 13 militärer i helikopterkollision – Värsta franska förlusten på 36 år

UTRIKESTretton franska soldater som bekämpar ett långvarigt islamistuppror i Mali dödades när deras helikoptrar kolliderade under en undsättningsoperation. Olyckan inträffade när de två franska helikoptrarna, en Tigre attackhelikopter och en Cougar transporthelikopter, på låg höjd var på väg för att lyfta ut en specialstyrka på marken som hamnat i strid med tungt beväpnade jihadister. Frankrike har den senaste tiden mött allt starkare motstånd från islamist-terroristerna i Mali, något som fått Paris att börja oroa sig.

Kemikalier i flingor

UTRIKESEnligt en studie från miljöorganisationen Environmental Working Group har man hittat skadliga mängder med miljögifter i flera matprodukter, däribland flera amerikanska märken av frukostflingor. Två av dessa säljs i Sverige.

Baltikum: Estniska myndigheter trakasserar rysk nyhetsbyrå

UTRIKESFör tillfället undanber sig bankerna i Estland allt samröre med den ryska nyhetsbyrån Sputnik. Enligt Sputniks tyska redaktion är orsaken till detta hinder som estniska myndigheter lägger i vägen för ryssarna. Sputniks farhågor är inte tagna ur luften. De baltiska staterna sköter över huvud taget sina kontakter med Ryssland på ett sätt som står i strid med egna nationella intressen.

Turkiet ger tyska stridsvagnar till jihadister – Underrättelsekällor varnar för konsekvenserna

UTRIKESTysk tidning avslöjar att Turkiet överlåtit tysksålda Leopard 2-stridsvagnar till en turkstödd ”rebellgrupp” i Syrien. Detta i strid med slutanvändarvillkoren i försäljningsavtalet och tysk lag rörande vapenexport. Rebellgruppen består av radikala islamister som vill införa en islamisk stat under sharia-lagar och har tidigare begått upprepade krigsbrott. Underrättelsekällor varnar nu för konsekvenserna av att jihadister utbildas att använda en avancerad stridsvagn, som är huvudvapnet i flera europeiska arméer, däribland den svenska.

Sverige ersätter namnet Vitryssland med Belarus – som en hyllning till ”civilsamhället”

UTRIKESI officiella sammanhang kommer det närliggande landet Vitryssland istället att kallas vid sitt ursprungliga namn, Belarus. Detta görs enligt utrikesminister Ann Linde för att ge belarusierna som folk erkännande för sin egen identitet, men framför allt som en markering att man från svensk sida stödjer det så kallade ”civilsamhället”, i realiteten den vänsterliberala oppositionen.

Groypers – ny högerrörelse i USA

UTRIKESPå senare tid har en ny högerrörelse börjat träda fram i USA. De kallas groypers, och är skeptiskt inställda till den konservatism som Republikanerna representerar idag. Det som definierar rörelsen är bland annat engagemanget för vita människor i den samtida amerikanska demografin, kritik mot HBTQ-rörelsen samt det de uppfattar som USA:s villkorslösa stöd till Israel. Den unge youtubern Nick Fuentes anses vara representativ för rörelsen och dess maskot är en variation av grodan Pepe.

Media kände till Epsteins övergrepp tre år innan de blev offentliga

UTRIKESEn majoritet av USA:s befolkning tror inte att den dömde sexförbrytaren Jeffrey Epstein verkligen begick självmord. Samtidigt visar en läckt inspelning att medieföretaget ABC News kände till anklagelserna mot Epstein redan för tre år sedan, men valde att tysta ned historien. Detta ska bland annat ha skett av hänsyn till brittiske prins Andrew, som umgicks mycket med Epstein i olika sammanhang.

Gå till arkivet

Send this to a friend