Skip to Content

Nye Borgerliges partiledare Pernille Vermund segertalade inför entusiastiska partimedlemmar. Skärmdump DR.
Danska valet

Danska valet framgång för vänstern

PappersupplaganNya Tider v. 23

Trots att ett nytt nationalkonservativt parti nu kommit in i danska folketinget så var gårdagens val ett bakslag för nationalister. De danska vänsterpartierna har fått egen majoritet i folketinget, Stram Kurs stupade på mållinjen och Dansk Folkeparti rasade stort.

Publicerad: 6 juni, 2019, 10:14

  • Svenska

Läs även

Den 5 juni är det grundlovsdagen, Danmarks “nationaldag”. I år hölls även allmänna val denna onsdag, då 179 ledamöter röstades in i det danska Folketinget. Även om den slutgiltiga rösträkningen inte är färdig än så står det klart att valet innebär ett politiskt maktskifte i vårt sydvästliga grannland. Det samlade stödet för partierna i sittande liberalkonservativa regering rasar från 52 till 41 procent, samtidigt som socialdemokraterna och partierna vänster därom tillsammans får en majoritet av stolarna i parlamentet. Den sittande regeringens stora tapp kan helt förklaras med Dansk Folkepartis tillbakagång från 21,1 till 8,7 procent.

Inom avgående regering har samtidigt statsminister Lars Løkke Rasmussens liberalkonservativa parti Venstre gått fram med 3,9 procentenheter.

 Och Rasmusen öppnar nu för en mittenregering, där han själv sitter kvar som statsminister.

– Till drottningen kommer Venstres representanter rekommendera att en regering bildas under mitt fortsatta ledarskap och med ambitionen att överbrygga mitten i dansk politik, säger statsminister enligt Danmarks radio.

Den regering Rasmussen vill se bygger på ett samarbete mellan Venstre, Dansk Folkeparti och Socialdemokraterna.

– De erfarna, ansvariga mittenpartierna bör överväga om det rätta är att låta ytterkantspartierna ha de avgörande mandaten. Eller huruvida det är klokt att överbrygga skillnaderna i den danska politiken.

Men det största partiet, Socialdemokraterna, är inte alls med på det.

– Vi vill forma en renodlad S-regering där vi vill samarbeta med alla som söker konstruktivt inflytande, meddelar socialdemokraternas partiledare Mette Frederiksen.

Migrationsfrågan fortsatt tung – men på tillbakagång?
Onsdagens resultat kommer inte som någon överraskning. Mitt i migrationskrisen 2015 gav danskarna ett majoritetsmandat till det så kallade “blå blocket”, bestående av nationalkonservativa Dansk Folkeparti, liberalkonservativa Venstre, libertarianska Liberal Alliance och det socialkonservativa partiet Det Konservative Folkeparti. Migrationsfrågan var då glödhet, media rapporterade dagligen om massiva migrationsströmmar genom Balkan och över Medelhavet. Genom Danmark strömmade tiotusentals på väg till bidragen i Sverige.

Att sittande regering genom Dansk Folkepartis genomklappning nu tappar så mycket stöd förklaras ofta med den nya konsensus om en med svenska mått mätt mycket stram invandringspolitik som har nåtts i Danmark – en konsensus som även Socialdemokratin är med på. Med onsdagens valresultat i ryggen kan vi dock konstatera att denna förklaring haltar.

För utöver raset för det blå blocket så tappade även de danska Socialdemokraterna något, från 26,4 till 25,9 procent. Man kan alltså tolka det som att de partier – blå blocket plus socialdemokraterna – som är överens om de nuvarande regelverken för invandring nu straffas av väljarna. Och framförallt är det partier vänster om socialdemokraterna som har ökat – totalt med 4,8 procent.

Nya uppstickare från höger

Men även på högerkanten har nya partier dykt upp i detta val, profilerade genom krav på tuffare migrationspolitik. Nye Borgerlige och Stram Kurs fick totalt 4,2 procent av väljarstödet, varav merparten bedöms ha kommit från Dansk Folkeparti.

Med 1,8 procent lyckades inte Stram Kurs komma in i det danska Folketinget, till vilket spärren är två procent. Partiet, som har skapat många rubriker genom kontroversiella utspel om islam, demografi, intelligens i olika folkgrupper och omfattande återvandringsprogram, gick till val under parollen “De ska inte integreras – de ska hem!”. När det stod klart att man missade spärren så jublades det stort på vänsterpartiernas valvakor.

Nye Borgerlige gick desto bättre och får med 2,4 procent av rösterna nu fyra mandat i det danska folketinget. Partiet kan med sina profilfrågor återvandring, tuffare invandringspolitik och lägre skattetryck närmast jämföras med Alternativ för Sverige.

Nya Tider har talat med Anders Vistisen, EU-parlamentariker för Dansk Folkeparti och tidigare ordförande i partiets ungdomsförbund. Vi frågade honom hur han ser på att hans parti – som likt Sverigedemokraterna i Sverige var de i Danmark som lyfte in invandringsfrågan i den allmänna debatten – nu utmanas “högerifrån” i sin paradfråga.

– Vi står inför dilemmat att många danskar inte tycker att vi har gått långt nog i invandringspolitiken och jag förstår deras frustration, säger Vistisen och förklarar att hans parti har gjort så mycket man har kunnat för att bromsa invandringen, ställa hårdare krav på nyanlända och öka återvandringen.

– Men de enda som gynnas av de nya partierna är dessa partier själva och den radikala vänstern som nu har fått vind i seglen på grunda av “det nya hotet” från höger.

Men Dansk Folkeparti är ändå öppna för samarbete med de nya partierna och ser det som principiellt viktigt att ha en öppen hållning till andra partier samt att fokusera på politiska resultat snarare än politiskt spel.

– Vi kommer inte bojkotta något parti som har fått ett demokratiskt mandat från den danska befolkningen. Vi önskar inte det “svenska tillståndet”, men vi vill så klart ha en diskussion om vad som ger oss bäst politiskt utbyte.

Anders Vistisen vill inte ha “det svenska tillståndet” i Danmark. Foto: Matteo Salvini/Twitter

“Det svenska tillståndet” med beröringsskräck, åsiktskorridorer och maktkonstellationer vars främsta syfte är att frysa ut den ena eller andra på “moraliska grunder” ger inte Anders Vistisen mycket för.

– Vår strategi är påverka politiken från dag till dag och motverka de negativa konsekvenserna av invandring, istället för olika ultimativa krav vilket har gjort situationen mycket, mycket värre i Sverige.

– 80 procent av danska folket vill ha en stram invandringspolitik och det har formats en konsensus kring det vilket är viktigt för landet. Sen får vi leva med att vi Dansk Folkeparti därmed inte får 20 procent av väljarstödet, menar Vistisen.

Klimat och vård viktiga frågor
Om Dansk Folkeparti kunde rida på den glödheta debatten om invandring som var 2015, så var det andra partier som kunde gynnas av huvudfrågorna i 2019 års val. Framförallt den offentliga vården samt klimatfrågan har getts stor tyngd i årets valrörelse.

– Klimatfrågan toppar alla undersökningar över vilka frågor som väljarna tycker är viktigast i valet, säger Rune Stubager, politisk expert på universitetet i Aarhus, till Euronews.

Och även Socialdemokraternas partiledare Mette Frederiksen lyfter miljön som en av valets huvudfrågor.

– Kära unga, ni gjorde valet till det första klimatvalet i dansk historia, säger Frederiksen och fortsätter:

– Diskussioner om hur man ska reformera vårdsektorn är också högt på agendan, likaså pensioner och pensionsålder.

Och vårdfrågan har ökat i betydelse på senare år. Åtstramningar, nedstängningar av sjukhus och en stor omorganisering av vården har lett till att var tredje dansk idag har en privat sjukförsäkring – jämfört med endast 4 procent år 2003. Detta är frågor som vänsterpartierna bedöms ha vunnit många väljare på.

Danmark nationalistiskt pilotland
Det danska folketingsvalet 2019 sätter fingret på en stor utmaning för konservativa och nationalistiska partier. Inget annat land i Västeuropa har kommit lika långt som Danmark vad gäller migrationslagar och annan politik som syftar till att bevara den danska demografin och nationalstaten. Därför är Danmark också lite av ett “pilotprojekt” och kan kanske bli först att svara på frågan “hur långt sträcker sig det folkliga mandatet?”. Med gårdagens danska val i ryggen är det lätt att dra slutsatsen “så här långt men inte längre”.

Allt sedan Dansk Folkeparti 2001 för första gången fick regeringsinflytande har Danmark varit ett föregångsland för konservativa nationalister i Västeuropa. Men trots det fortsätter Danmark att omvandlas demografiskt – om än inte lika snabbt som Sverige. Om man inte ska stupa halvvägs till mållinjen så måste Dansk folkparti och de nya nationalistiska partierna nu hitta nya strategier för att kunna fortsätta föra sin agenda framåt. I folketingsvalet 2023 avgörs om 2019 var en vändpunkt eller bara ett tillfälligt bakslag för den danska nationalismen.

Erik Almqvist

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

  • samuelafugglas

    Övertygad om att socialisterna vann en pyrrhusseger. Det finns partiförrädare och väljare d:o även i Danmark även om kulturgränsen går i Öresund och smittan kommer norr ifrån.

Tusentals protesterade mot restriktioner runt om i Europa

UTRIKESDen 17-18 november ägde stora demonstrationer rum på olika platser i Europa mot de coronarestriktioner ländernas regeringar infört. I Tyskland, där missnöjet även gällde ändringar i smittskyddslagen, använde polis vattenkanoner och arresterade nästan 200 personer. I Tjeckien och Slovakien sammanföll demonstrationerna med årsdagen av kommunismens fall i Tjeckoslovakien.

Ungern och Polen lägger in veto mot EU:s långtidsbudget och coronafond

UTRIKESUngern har tillsammans med Polen stoppat EU:s sjuårsbudget och coronapaket på grund av att EU lagt till en skrivning i paketet som gör det möjligt att beröva länder EU-bidrag om de ”bryter mot EU:s principer”. Ungern säger att EU på så sätt vill tvinga landet att öppna upp för invandring, och Polen menar att det handlar om ”politisk och institutionaliserad förslavning”. Finansmannen George Soros ger nu från New York råd till EU om hur de ska kringgå vetot.

Berlin-Brandenburg-flygplatsen öppnad

UTRIKESDriften av Tysklands största byggskandal, det nio år försenade öppnandet av den nya storflygplatsen Berlin-Brandenburg kom till stånd den 1 november. Den nya flygplatsen är egentligen en utbyggnad av Schönefeld-flygplatsen och har tagit enorma resurser i anspråk. Nu debatteras ifall en särskild regeringsterminal verkligen är något att lägga ytterligare pengar på. Samtidigt konstateras att driften av flygplatsen också ger stora underskott som under lång tid måste täckas med skattemedel.

Ahmad blev arg över omkörning – knivhögg 70-årig svensk

INRIKESTvå invandrare från Syrien blev arga då en 70-årig svensk enligt dem gjorde en oförsiktig omkörning. De förföljde mannens bil i två mil tills han stannade vid sin arbetsplats i Kalmar. Där knivhögg de enligt åklagaren 70-åringen och vandaliserade hans bil medan de ropade saker som ”knulla din mamma” och ”svennefitta”. Männen åtalas nu vid Kalmar tingsrätt. Den ene syriern fick svenskt medborgarskap två dagar efter händelsen.

Oro för en vänsterradikal administration

UTRIKESDet oklara läget efter USA:s presidentval har inneburit ett ökat intresse för vad en administration ledd av Joe Biden skulle innebära, inte minst efter att flera medier utropat honom som vinnare. Bidens ålder och bristande vitalitet har också gjort att den tilltänkta vicepresidenten, senatorn Kamala Harris, har uppmärksammats i ovanligt hög grad, och många uttrycker en oro för att hon ska vrida administrationen långt till vänster.

Ungern och Polen lägger sitt veto mot EU:s budget- och stimulanspaket

UTRIKESUngern och Polen har lagt in sitt veto mot antagandet av EU:s budget för 2021–2027, liksom det stimulanspaket på 750 miljarder euro som inrättats för att stimulera ekonomin i följderna av coronakrisen.

Armenisk soldat: ”Knivhuggen i ryggen”

UTRIKESNya Tider har fått en intervju med Arthur Danielyan som är ledare för den armeniska oppositionsrörelsen ”Adekvat”. Han anmälde sig som frivillig i Nagorno Karabach-kriget. I en exklusiv intervju med Nya Tider talar han om den senaste tidens politiska turbulens i Armenien och avtalet mellan Armenien och Azerbajdzjan. Danielyan greps tidigare av den armeniska polisen för sin politiska verksamhet. Denna intervju genomfördes direkt efter hans frigivning.

President Trump vägrar att ge upp

VALET I USADonald Trump har beordrat federala myndigheter att inte kommunicera med Joe Bidens övergångsteam. Han har dessutom lämnat in sin budget för 2022 till samma myndigheter, något som visar att han inte tänker ge upp presidentposten lättvindigt. Hans anhängare demonstrerar över hela landet mot vad de menar är ett stulet val.

Gå till arkivet

Send this to a friend