Flera regeringschefer och andra makthavare i EU-länder har den senaste tiden sagt att beroendet av USA långsiktigt måste brytas.
– Alla länder inklusive Sverige tittar nu väldigt mycket på det långsiktiga beroendet och vilka alternativ som finns, sa Sveriges statsminister Ulf Kristersson i SVT Agenda i januari, under den pågående Grönlandskrisen.
I olika EU-institutioner pågår nu diskussioner om hur detta ska gå till, särskilt när det gäller vapenindustrin.
– Det har ju blivit en kraftigt ökad prioritet kring att Europa ska minska sitt beroende av USA, säger Martin Lundmark, lektor i försvarssystem på Försvarshögskolan, till TT.
Amerikanska komponenter i JAS Gripen
Men det är lättare sagt än gjort.
– EU har ju lagt ner mycket möda på det, men har inte kommit så himla långt, säger Lundmark.
Som exempel nämns att det svenska stridsflygplanet JAS Gripen har mängder av vitala komponenter som importeras från USA: från motorn till mjukvaran.
Robert Limmergård, generalsekreterare i branschföreningen Säkerhets- och försvarsföretagen (SOFF), kommenterar till TT:
– USA är i hög grad ledande inom väldigt många områden. Det finns nästan inget alternativ till amerikanska leverantörer, säger han.
När Nya Tider granskar organisationen visar den sig ha mycket starka band till USA, och den arbetar aktivt för ett djupare samarbete mellan Sverige och USA kring vapenhandel.
Limmergård menar dock att beroendet av komponenter mellan Sverige och USA är ”ömsesidigt”.
– Det finns vissa nischade svenska tekniska områden, exempelvis på rymdsidan med satellit-terminaler och sikte, där Sverige är väldigt duktiga, som gör att även USA har ett beroende av vår teknik, säger han till TT.
– Samtidigt har USA ett stort intresse av att fortsätta sälja sina komponenter till den europeiska försvarsindustrin, tillägger han.
Fransk strategi att minska beroendet
Beroendet av USA skiljer sig åt i olika länder. Det traditionellt Nato- och USA-kritiska Frankrike har ända sedan 1960-talet arbetat för att reducera sitt beroende av amerikanska komponenter i försvarsindustrin till ett minimum.
Martin Lundmark på Försvarshögskolan är tveksam till att Sverige skulle göra samma sak som Frankrike.
– Det är ju en strategi, men det gör ju också att de måste underhålla en väldigt bred försvarsindustri.
– Det skulle bli en oerhört stor investering som behöver göras och upprätthållas, säger Lundmark om huruvida Sverige kan anamma samma strategi.
Sveriges vapenimport kommer till 90 procent från USA
En rapport förra året från Stockholms fredsforskningsinstitut, SIPRI, visade att europeiska Natoländer [således är Ukraina ej inräknat, NyT:s anm.] mer än fördubblat vapenimporten från USA mellan mätperioderna 2015–2019 och 2020–2024.
Rapporten framhäver att tankar om att minska beroendet från USA har lyfts ända sedan Donald Trump blev vald till president 2024, men att siffrorna pekar i motsatt riktning.
”Som en följd av detta har det funnits förslag från europeiska Natoländer att ta steg för att minska sitt beroende av vapenimport och att stärka den europeiska försvarsindustrin. Icke desto mindre, stod USA för 64 procent av vapenimporten av europeiska Natoländer mellan 2020–2024, vilket var en substantiellt större andel än 2015–2019 (52 procent).”
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
