Skip to Content

Stridsyxefolket som invaderade Sverige för nästan 5 000 år sedan (markerade med blått) är de huvudsakliga förfäderna till dagens svenskar och andra nordeuropéer. De kom från ett område i dagens Ukraina och södra Ryssland som har blivit allt mer etablerat som indoeuropéernas troliga urhem. Med sig förde de en mer avancerad teknologi än tidigare grupper, en krigisk och patriarkal kultur och en religion som var en direkt förelöpare till den nordiska religionen under vikingatiden.
ANALYS

”De första svenskarna” – inte alls politiskt korrekt i övrigt, faktiskt

PappersupplaganNya Tider v. 11

Förutom det propagandistiska valet av skådespelare och vinjettbild – som SVT skyller på genetikern Mattias Jakobsson – var deras dokumentär om de första svenskarna faktiskt inte alls politiskt korrekt. På flera sätt tvärtom.

Publicerad: 11 mars, 2019, 18:33

  • Svenska

Läs även

Om man är beredd att förlåta SVT:s propaganda när det gäller delar av grafiken – som utöver några skådespelare även inbegrep vissa tecknade illustrationer i det första avsnittet – måste man faktiskt ge dem och programledaren, arkeologen Jonathan Lindström, en eloge för att de vågade ta ut svängarna i sin jakt på de första svenskarna.

I dag har vi vant oss vid påståendet att det inte kan ha funnits några svenskar förrän Sverige som nationalstat bildades, en tidpunkt som man ofta sätter till senmedeltiden. Den av etablissemanget omhuldade historikern Dick Harrison har gått ännu längre i sina försök att ”krossa myten” om Sverige.

– Sverige och svenskarna, så som vi definierar dem i dag, har bara funnits i hundra år, sade Harrison i en intervju i Sydsvenskan den 26 oktober 2009.

Det är en välbehövlig kontrast att SVT letar efter de första svenskarna redan då inlandsisen smälte bort. Det är kanske rentav lite för långt tillbaka – men som sagt, välbehövligt.

När stridsyxefolket – våra huvudsakliga förfäder – kom till Skandinavien blev det en kraftmätning med de tidigare invånarna. Tidigare har epoken kallats ”de krossade skallarnas tid” eftersom en så stor andel av de skallar man hittat har fått skallen inslagen i strid eller avrättningar. Numera vet man att tiden före stridsyxefolkets ankomst inte heller var så fredlig som man tidigare trott, det förekom småskalig krigföring även mellan jägare-samlare och jordbrukare och inom grupperna, men att kampen om land, rikedom och herravälde tilltog då ”stridsyxingarna”, som Lindström kallar dem, dök upp råder det knappast något tvivel om.

Familjegrav tillhörande stridsyxefolket. Den typiska stridsyxan i sten syns till vänster i bild. Detta var den fjärde kända folkvandringsvågen till Nordeuropa, cirka 3000 f.Kr. Det är dessa som utgör förfäderna till den stora merparten till dagens skandinaver. De trängde in i Sverige för knappt 5 000 år sedan och var ett indoeuropeiskt folkslag som på andra håll går under namnet Jamnakulturen eller Yamnaya efter det ryska ordet för grop, vilket syftar på det sätt de begravde sina döda. Detta folkslag kom från området norr om Svarta havet, som har blivit allt mer etablerat som indoeuropéernas troliga urhem. Med sig förde de en mer avancerad teknologi än tidigare grupper, en krigisk och patriarkal kultur med stridsyxan som särskilt kännetecken, och en religion som var en direkt förelöpare till den nordiska religionen under vikingatiden nästan 3 000 år senare. Stillbild: SVT

Familjegrav tillhörande stridsyxefolket. Den typiska stridsyxan i sten syns till vänster i bild. Detta var den fjärde kända folkvandringsvågen till Nordeuropa, cirka 3000 f.Kr. Det är dessa som utgör förfäderna till den stora merparten till dagens skandinaver. De trängde in i Sverige för knappt 5 000 år sedan och var ett indoeuropeiskt folkslag som på andra håll går under namnet Jamnakulturen eller Yamnaya efter det ryska ordet för grop, vilket syftar på det sätt de begravde sina döda. Detta folkslag kom från området norr om Svarta havet, som har blivit allt mer etablerat som indoeuropéernas troliga urhem. Med sig förde de en mer avancerad teknologi än tidigare grupper, en krigisk och patriarkal kultur med stridsyxan som särskilt kännetecken, och en religion som var en direkt förelöpare till den nordiska religionen under vikingatiden nästan 3 000 år senare. Stillbild: SVT

 

Efter stridsyxefolket kom det inga fler storskaliga folkvandringsvågor. Stridsyxefolket blev den totalt dominerande gruppen i Sverige och blandades upp med de jägare-samlare och jordbrukare som varit starka och klipska nog att hävda sig mot dem, tills en homogen befolkning uppstått.

Här någonstans skulle jag vilja påstå att vi kan prata om de första antydningarna till ett svenskt, eller åtminstone nordiskt, folk. Som Lindström konstaterar är nämligen de stridsyxingar som begravts i en familjegrav cirka 2500 f.Kr., några hundra år efter att de dök upp i Sverige, väldigt lika honom själv. De liknar honom till utseendet och de har nästan exakt samma genetiska sammansättning: lite jägare-samlare, lite jordbrukare, och till absolut övervägande del stridsyxing. De talar ett språk som är den direkta föregångaren till dagens nordiska språk, och har religiösa föreställningar som påminner om myterna om asagudarna över 3 000 år senare som vi kan relatera till än i dag.

Även när det gäller bildandet av Sverige trampar Jonathan Lindström glatt ned den politiska korrekthetens påbud. Han redogör för ett regelrätt fältslag som stått i Tollense i norra Tyskland redan 1200 f.Kr, under bronsåldern, och antyder förekomsten av ett slags nordeuropeisk identitet genom att man kallat samman krigare som kan ha kommit hela vägen från Skandinavien för att försvara gemensamma intressen, och benämner det som ”lite av en nordisk stormaktstid, 3 000 år före trettioåriga kriget”.

Han besöker Hågadalen utanför Uppsala, som vid ungefär samma tid som slaget i Tollense var en centralort med en stark småkung eller hövding, och berättar: ”Här levde inte bara de första svenskarna, utan man kunde till och med börja skymta de vaga konturerna av ett tidigt Sverige.”

Programledaren Lindström ställer frågan till arkeologen Helena Victor: ”Kan man tala om ett tidigt Svearike?”

– Det skulle man absolut kunna tänka sig, mycket mindre så klart, men centralmakten här upplever jag att den sedan flyttas åt Gamla Uppsala-hållet där Sveariket sedan etableras, svarar hon.

Lindström pekar vidare på att det redan på bronsåldern fanns tre riken i Sverige med sina huvudsäten i Håga (Svealand), Kivik (Skåne) och Tanum (Västergötland). Den som kan sin historia inser naturligtvis att folk förmodligen på åtminstone något plan identifierade sig som svear, skåningar och västgötar, även om själva orden kan ha uppkommit långt senare.

Åtminstone jag tolkar Jonathan Lindström som att man kan prata om svenskar (eller åtminstone proto-svenskar) omkring 2500 f.Kr. och om ett rudimentärt Svearike omkring 1000 f.kr. Det är onekligen en befriande kontrast mot Harrisons och hans gelikars sätt att se på saken.

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

”Estonia var ett massmord” – trots uppgifter om sprängladdningar: KU häver inte åtalsimmunitet

Nya Tider intervjuar röjdykaren Håkan Bergmark, militärt utbildad inom sprängteknik som var med och dök vid vraket bara några dagar efter förlisningen och som med sin kollega redan då kunde konstatera ett spränghål i skrovet. Tillsammans med Henning Witte, juridiskt ombud för Estoniakatastrofens offer, resonerar han om de spränghål som hittades och huruvida Estonia var ett massmord.

Flixtrain på svenska spår

INRIKESFlixtrain inledde i maj sin snabbtågstrafik mellan Göteborg och Stockholm från 129 kronor. Efter viss ”coronaförsening” kan man nu köpa biljetter till det gräsgröna lågpriståget. 2022 kör Flixtrain även Uppsala – Köpenhamn.

Sularpsfarmens ägare i nya skandaler

INRIKESFamiljen Fakhro som äger Sularpsfarmen är i nytt blåsväder med sina trädgårdsfirmor som lurat av skånska kommuner 12 miljoner kronor och privatpersoner ett ännu okänt belopp. I familjens spår följer nu också skövlade trädgårdar och en lång rad juridiska processer.

Statsministern om misstroendeomröstningen: Farligt för landet, inte ansvarsfullt

INRIKESVid en presskonferens på torsdagseftermiddagen gick statsminister Stefan Löfven till hårt angrepp mot V, SD, M och KD och anklagade dem för att utsätta Sverige för fara. Exakt vari faran med att Stefan Löfven skulle tvingas avgå ligger utvecklade han inte. Han talade om omstart efter epidemin, grön omställning med mera men inget om exakt vilka faror det skulle medföra för detta. Han sade vid ett tiotal tillfällen i olika varianter att de partier som stöder misstroendeförklaringen inte är ansvarsfulla.

Göteborgskravallerna den 16 juni 2001

INRIKESDen tredje dagen av kravaller under EU-toppmötet i Göteborg avlöpte betydligt lugnare än de tidigare. Polisen hade den här dagen återtagit kommandot med bryska metoder. För bryska tyckte en del i en tilltagande polisfientlig opinion, för milda tyckte göteborgare i allmänhet. Hundratals av de misstänkta var omhändertagna, utvisade eller jagades av Säpo. En hel del av de som fortfarande var kvar på fri fot hade också fått tillräckligt med stryk, antingen av polisen eller av enskilda medborgare, för att dämpa kravallusten.

SD begär misstroendeomröstning

INRIKESYrkandet kom efter Vänsterpartiets presskonferens där Nooshi Dadgostar utlovade att Vänsterpartiet kommer att stödja en misstroendeförklaring mot Löfven. Det var dock med förbehållet att det måste finnas parlamentariskt stöd i övrigt för det, det vill säga att M och KD också uttalar att de kommer att stödja en misstroendeförklaring. Under eftermiddagen förklarade först KD och sedan M att de kommer att stödja en misstroendeförklaring. Omröstning kommer att äga rum på måndag klockan 10 nästa vecka.

Insamlingsgala för samhällets utsatta och bortglömda

GALAEn insamlingsgala för att samla in pengar till utsatta svenskar gick av stapeln den 5 juni i Stockholm och sänds på nätet i fyra delar. I denna första del får vi ta del av några berättelser ur verkligheten om hur våldet blivit allt råare och påverkar fler och fler.

Covidpass från första juli – även ovaccinerade ska kunna få passet

INRIKESFrån och med den första juli kommer alla svenskar som vaccinerat sig kunna beställa ett covidpass, ett bevis att man vaccinerat sig, med målet att det ska göra det lättare att resa inom EU. Senare under sommaren är planen även att passen ska kunna visa om man testat negativt för coronaviruset eller om man haft det men tillfrisknat.

Gå till arkivet

Send this to a friend