Skip to Content

Den ensamkommande tonåringen Emir berättar att det var vanligt förekommande med stora bråk på HVB-hemmet där han bodde, ofta bråkade de olika etniska grupperna med varandra. Även han kände till fallet där en kvinnlig anställd inledde en relation med en ensamkommande. Stillbild: Nya Tider
REPORTAGE

”Den anställda inledde förhållande med barnet”

PappersupplaganNya Tider v. 20

Vad sker egentligen på landets HVB-hem? Nya Tider har talat med två kommunala integrationshandledare samt en ensamkommande tonåring som blivit vittnen till hur en kvinnlig anställd inledde och skaffade barn med ett av ”barnen” på ett kommunalt boende i Båstad i Skåne. Trots att personalen tog upp fallet med kommunledningen hände ingenting. När det kom till det våld som förekom vidtogs det inte heller några åtgärder. Integrationshandledaren Samer Kassem blev både hotad med kniv och slagen under sina år som anställd.

Publicerad: 16 maj, 2019, 14:58

  • Svenska

Läs även

Inte sällan kan vi läsa om en incident som inträffat på ett hem för ensamkommande, där polisen fått rycka ut, och det går även rykten om kvinnlig personal som inlett förhållanden med de boende. Nya Tider har åkt till Skåne och träffat Stefan Winqvist och Samer Kassem, som båda har arbetat på kommunala HVB-hem under flera års tid. Handledarna säger att de ”aldrig mer” vill tillbaka till sina forna arbetsplatser, och berättar bland annat hur de blev hotade av ”barnen” på boendet. Värst av allt var dock att kommunledningen inte tog deras anmälningar om oegentligheter på allvar, berättar de.

Talar ut. Stefan Winqvist arbetade som integrationshandledare på ett kommunalt hem för ensamkommande mellan 2014 och 2018. Han såg själv hur en kvinnlig anställd inledde ett förhållande med ett av ”barnen”. När Stefan rapporterade detta till arbetsledningen och till ansvariga på kommunen skedde ingenting, och i dag har paret barn tillsammans. Skärmavbild: Nya Tider

 

Vi träffar Stefan och Samer på en restaurang i centrala Helsingborg. Stefan visar sin arbetslegitimation och börjar med att berätta om de förväntningar han hade på jobbet när han började:

− Jag har jobbat på HVB-hem sedan januari 2014, min titel var integrationshandledare för ensamkommande barn. Arbetsuppgifterna var att integrera dem i samhället, få dem att komma upp på morgonen och se till att de gör sina läxor. Men också att underlätta för dem i sina kontakter med hemlandet.

− Jag förväntade mig att jag skulle kunna göra någon skillnad, hjälpa ungdomar som kom från krig som kom ensamma till Sverige. Det var den bilden jag hade av arbetet när jag först steg innanför dörren. Men det första jag stötte på när jag kom till arbetsplatsen var att jag trodde att en av de boende var en del av personalen. Det visade sig att han var ett av barnen.

Stefan säger också att han hade bilden av att många av de boende skulle vara från Syrien, eftersom det var där de värsta striderna rasade. Han säger att han trodde att det skulle komma ”jättemånga” därifrån, men att han i själva verket bara stött på två personer under sin verksamma tid som flytt från kriget i Syrien.

− De flesta kommer från Eri­trea, Somalia, Djibouti, Afghanistan, Pakistan och Albanien. Det är många olika länder, berättar Stefan.

Under sina år har han inte stött på en enda ensamkommande ung kvinna.

”Oseriös ledning”. Enhetschefen Tina Delin (vänster) var Stefans närmsta chef när han arbetade som integrationshandledare i Båstad kommun. Bilden är tagen på en konferens som anordnades av kommunen år 2015. Nya Tider försökte upprepade gånger få tag på Tina för en kommentar, men hon ville inte svara på frågor. Foto: Privat

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Sanna Hill

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Efter kyrkovalet: AfS får tre mandat vid kyrkomötet

INRIKESSom ett resultat av kyrkovalet den 19 september tar sig det nationalistiska partiet Alternativ för Sverige (AfS) in vid kyrkomötet, Svenska kyrkans högsta beslutande organ. De fick tre mandat och 1,24 procent av rösterna. Sverigedemokraterna å sin sida backar med några procentenheter. Socialdemokraterna är fortsatt största partigrupp vid kyrkomötet.

S-politiker misstänkt för flera våldtäkter

INRIKESJomark Polintan,31, är en politiker som har viktiga uppdrag inom Socialdemokraterna i Värmland. Efter att han begärts häktad på den högre misstankegraden för ett flertal våldtäkter han ska ha begått mot en närstående kvinna under två års tid tvingas han nu lämna sina politiska uppdrag meddelar Socialdemokraterna.

Rekordhöga elpriser i Sveriges södra halva

INRIKESJust nu är elpriset rekordhögt i den södra halvan av Sverige. Detta beror på en mängd faktorer, berättar Björn Björnsson, affärsutvecklingsanalytiker på elhandelsbolaget Godel, för Nya Tider. Han säger att vi på sikt kan få lägre elpriser genom utbyggd vindkraft, men att det å andra sidan skulle bli större prisuppgångar i tider av lite blåst. Det som skulle kunna stabilisera prisbilden över tid skulle exempelvis vara utbyggd kärnkraft.

Passionerat om jämtska

KULTURJämtskan är ett av Sveriges genuina folkmål och vissa menar att det mer är ett eget språk än en dialekt. Det finns runt 30 000 talare och kanske dubbelt så många förstår jämtska. En svårighet för jämtskans bruk och bevarande har länge varit att det saknats ett enhetligt skriftspråk. År 1995 författade Akademien för jamska en vägledning för hur man ska skriva, men den som verkligen gått till botten med skriftspråket är Håkan Roos, fil. mag. i nordiska språk, som nyligen gett ut en bok i ämnet. Frågan är i hur god jord den faller hos de jämtsktalande.

Rapport från kyrkovalet

INRIKESMarkant ökat valdeltagande. Köer in till vallokaler. Socialdemokraterna mobiliserar mot nationella högerpartier. En kvinnlig valfunktionär vid vallokal Pedagogen Park i Mölndal bekräftade klockan18.15 att betydligt fler röstat idag än vid tidigare kyrkoval.

IMF vill kartlägga internetvanor vid låneansökan – får mothugg av EU

INRIKESStrax innan årsskiftet 2020/2021 föreslog Internationella valutafonden (IMF) att kreditprövningar av privatpersoner även ska beakta människors internetvanor och hälsostatus. Detta får nu mothugg av EU:s datatillsynsman, EDPS, som avråder medlemsländerna från att göra ytterligare intrång i människors privatliv, i detta fall för att bedöma eventuell kreditvärdighet.

Sverige ska börja vaccinera barn – trots vaccinrisker för just barn

INRIKESUnder torsdagens extrainsatta pressträff bekräftade statsminister Stefan Löfven att regeringen kommer godkänna vaccinering av barn från 12 år efter höstlovet. Samtidigt har en ny studie från USA visat att just pojkar mellan 12-15 år kan löpa sex gånger högre risk att drabbas av hjärtmuskelinflammation av coronavaccin, än risken de löper av att bli allvarligt sjuk i Covid-19. ”Det här gör vi för barnens skull”, sade Stefan Löfven.

Ökad elförbrukning, obalanser och risk för avveckling av kärnkraften trycker upp elpriset

ANALYSRegeringen har under det senaste året satsat hårt på ett antal olika projekt som går ut på att öka elektrifieringen av allt från transporter till tunga industriella processer. Samtidigt inleds en storskalig satsning på elektrifiering av både gods- och persontransporter på väg. Expansionen av energislukande datorhallar kräver också enorma mängder el. Bara dessa tre sektorer kräver tillsammans tillskott på el motsvarande cirka 70-80 procent av nuvarande elkonsumtion i Sverige fram till 2030. Samtidigt agerar regeringen för att snabbavveckla kärnkraften, cirka 30 procent av Sveriges elproduktion.

Gå till arkivet

Send this to a friend