Skip to Content

SVENSK TRADITION

”Den blomstertid nu kommer” – Om svenska skolavslutningar

PappersupplaganNya Tider v. 21

Skolavslutningen är en stor dag för skolbarnen. Man klär sig fin för dagen och beger sig med klasskamraterna till kyrkan, eller skolgården, för att sjunga sånger som ”Den blomstertid nu kommer”, ”Nu grönskar det” och ”Idas sommarvisa” under spänd förväntan då sommarlovet står för dörren. Skolavslutningar har länge firats i Sverige och är en folkkär tradition, men har inte desto mindre även varit föremål för debatt.

Publicerad: 27 maj, 2018, 21:50

  • Svenska

Läs även

Den blomstertid nu kommer
med lust och fägring stor.
Du nalkas ljuva sommar,
då gräs och gröda gror.
Med blid och livlig värma
till allt som varit dött,
se solens strålar närma,
och allt blir återfött.

Så lyder första versen av psalm 199, som är mest känd under titeln ”Den blomstertid nu kommer”. Texten till denna älskade psalm skrevs redan år 1694 av teologen och biskopen Israel Kolmodin (1643-1709) och året innan hade musiken komponerats, men den har skrivits om och bearbetats flera gånger genom sek­lerna.

”Den blomstertid nu kommer”, vars ursprungliga titel var ”Sommar-Wisa”, har mer eller mindre blivit synonym med svenska skolavslutningar. Dock är det bara tre av de fem verserna som sjungs. Exakt när den började sjungas vid just skolavslutningar är dock oklart.

”Idas sommarvisa” är egentligen en barnvisa, som Astrid Lindgren skrev texten till och där Georg Riedel stod för melodin när filmen ”Emil och grise­knoen” skulle filmas 1973. Visan sjungs av Lena Wisborg som spelar Ida och blev snabbt populär.
”Nu grönskar det” är inte heller en psalm, utan skrevs av Evelyn Lindström, folkskol­lärare i Sigtuna, år 1933. Musiken är en något omarbetad sats ur Bonde­kantaten, Mer hahn en neue Oberkeet, av Johann Sebastian Bach.

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Sophia Eklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

  • Leif Sandström

    Numera är jag pensionär, nästan i alla fall, och jag kommer med glädje ihåg dessa skolavslutningar. Jag skulle så gärna vilja vara med igen, nu med dagens ungdom, men det går ju inte. Landet och kulturen Sverige är förstört och nedrivet. Nu planerar jag att själv helt vända Sverige ryggen, att flytta bort – permanent. Jag säljer mitt hus, och med kapitalet och den lilla tjänstepensionen kan jag leva gott någon annanstans och i alla fall ta minnena med mig, för dom kan kan socialisterna i alla fall inte demolera. Sedan hoppas jag att socialismen med den vidhängande mångkulturen blir utrotat i de närmaste valen, även om det inte hjälper för mig.

    • steffenc

      Hur detta kunde tillåtas ske, kommer att bli ett intressant ämne för den ärlige historikern framöver.

  • mats_fri

    Denna nypåfunna vurm för skolavslutningar, särskild de i kyrkan. Jag är också gammal, gick inte i samma skola varken grundskola eller gymnasium. Endast i mellanstadiet hade vi avslutning i kyrkan. Det var en pina och en konkret förolämpning av förnuftet och den bildning vi fått under skolåret. Då skulle plötsligt fantasifigurer som Jesus och gud hyllas för skapelsen och annat. Detta trots att vi i skolan lärt oss om Darwin och utvecklingsteori, vetenskap med mera.

    Dessutom undrade man alltid vad det skulle vara för bra med att slösa bort ännu en fin dag i skolan, när avsikten inte var att man skulle lära sig något. Det hade varit bättre att få vara hemma, dra ut på äventyr av olika slag.

    Det var nästan aldrig några föräldrar närvarande på skolavslutningarna på den tiden. Vi tog inte studenten, för den var avskaffad. Kaffe och en tårtbit när man kom hem efter avslutad gymnasieutbildning. Sedan körde jag taxi, sena kvällsskiftet. Någon studentskiva eller bal var det aldrig tal om.

    Idag är det sådan hysteri kring varje skolavslutning, oavsett det är avgångsklasser eller inte. Är folk inte kloka? Har de inget bättre för sig?

Hollywood predikar, men bestraffas av publiken

KULTUR2010-talet har sett en stor mängd amerikanska filmer där huvudsyftet inte verkar ha varit underhållning, utan övertydliga försök att uppfostra publiken i de ”progressiva” värderingar som nu ska vara vägledande i Västvärlden. Den goda nyheten är att sådana filmer ofta bestraffas av sviktande publiksiffror och därmed låga intäkter.

Smeden Leif: ”Viktigt att man för historiska kunskaper vidare”

KULTURLeif Sollier har arbetat som smed i större delen av sitt liv. Han ser det inte bara som ett jobb, utan är stolt över den kunskap han besitter som har förts vidare från generation till generation sedan urminnes tider. Han säger att det är viktigt att kunna sin historia, och att vi är utsatta som folk i denna digitala tidsålder eftersom mycket kunskap riskerar att gå förlorad om allt skulle braka samman. Särskilt intresserad är Leif av vikingatiden, och har bland annat byggt och smitt en detaljrik replik av ett vikingaskepp. Nya Tider besökte Leif i sitt hem strax utanför Stockholm.

Fornnordiska sagor – hisnande äventyr och burlesk humor

INTERVJULars Ulwencreutz har lett arbetet med att sammanställa och även översätta många av de fornnordiska sagorna till modern svenska – flera har aldrig publicerats på svenska tidigare. Resultatet blev ett imponerande verk i tre band, den första kompletta samlingen av dessa berättelser om hjältar och kungar, skatter och härnadståg. För Nya Tider berättar Lars att utan vår historia är vi ingenting, vi behöver vår kultur och vår historia. Och det är en fascinerande saga.

Spengler i sidobelysning

KULTURVi känner alla till Oswald Spenglers storverk, Västerlandets undergång (1918-1922). En tegelsten som skisserar den historiska utvecklingen i hela världen utifrån vissa synvinklar, såsom att kulturerna utvecklas och fulländas separat. Någon övergripande ”civilisationens frammarsch” anses inte finnas. Och vår del av världen, Västvärlden eller den faustiska kulturen, tecknas såsom att den uppstått på medeltiden, blomstrat under barocken och nu går mot sitt slut. Visionen kan kritiseras på många punkter men Spengler har förvisso stilen att framställa allt detta medryckande. Och då kan man fråga sig: vilka tänkare påverkade honom i den vision han hade?

Hemmet på frammarsch

KULTUR OCH TRADITIONTänk att hemmet har blivit en så viktig plats i dessa coronatider. Vill man göra nytta för sina medmänniskor ska man stanna hemma. Det är länge sedan hemmet betydde så här mycket som det gör just nu. När man inte kan eller får bjuda hem släktingar och vänner drabbas de flesta människor av någon slags uppvaknande och börjar se på sitt hem med nya ögon.

Finns det numera en svensk intelligentia?

ANALYSFörr fanns en bildad klass, men Sverige gjorde sig medvetet av med den. Vad utgör då den ”intelligentia” vi har i dag, den som Karl-Olov Arnstberg nämner i sin debattartikel i Nya Tider v. 23/2020? Sophie Kielbowska redogör för hur det gick till när Sverige förlorade sin bildning och vad som blev resultatet.

Mellan dikt och fakta om u-båtskränkningar

DEBATTFörra året utkom boken Operation Notvarp, och debattören Curt Linderholm menar att den förvånar på grund av sina fantasier kring den stora ubåtsjakten i Hårsfjärden, Stockholms skärgård 1982. Författaren Mikael Nyman har, för att stadga upp sin tes, hänvisat till verkliga platser i Stockholms skärgård, verkliga sjunkbombsfällningar och minsprängningar samt då inblandade svenska amiraler och politiker. Linderholm pekar dock på att många påståenden och antydningar som görs i boken om vilken den kränkande makten var, för länge sedan motbevisats.

På jakt efter den nordiska folksjälen

KULTURMyrkur, eller Amalie Bruun som den 35-åriga danska kvinnliga artisten ifråga heter, började sin karriär med att skapa atmosfärisk black metal-musik, som blev uppmärksammad, och som även överlag fick bra kritik. Det gjorde i sin tur att hon kunde uppträda på stora och erkända festivaler som Roskildefestivalen i Danmark, Wacken Open Air i Danmark, och även på en av världens största ”multi”-festivaler, South by Southwest, i USA.

Gå till arkivet

Send this to a friend