Skip to Content

SVENSK TRADITION

”Den blomstertid nu kommer” – Om svenska skolavslutningar

PappersupplaganNya Tider v. 21

Skolavslutningen är en stor dag för skolbarnen. Man klär sig fin för dagen och beger sig med klasskamraterna till kyrkan, eller skolgården, för att sjunga sånger som ”Den blomstertid nu kommer”, ”Nu grönskar det” och ”Idas sommarvisa” under spänd förväntan då sommarlovet står för dörren. Skolavslutningar har länge firats i Sverige och är en folkkär tradition, men har inte desto mindre även varit föremål för debatt.

Publicerad: 27 maj, 2018, 21:50

  • Svenska

Läs även

Den blomstertid nu kommer
med lust och fägring stor.
Du nalkas ljuva sommar,
då gräs och gröda gror.
Med blid och livlig värma
till allt som varit dött,
se solens strålar närma,
och allt blir återfött.

Så lyder första versen av psalm 199, som är mest känd under titeln ”Den blomstertid nu kommer”. Texten till denna älskade psalm skrevs redan år 1694 av teologen och biskopen Israel Kolmodin (1643-1709) och året innan hade musiken komponerats, men den har skrivits om och bearbetats flera gånger genom sek­lerna.

”Den blomstertid nu kommer”, vars ursprungliga titel var ”Sommar-Wisa”, har mer eller mindre blivit synonym med svenska skolavslutningar. Dock är det bara tre av de fem verserna som sjungs. Exakt när den började sjungas vid just skolavslutningar är dock oklart.

”Idas sommarvisa” är egentligen en barnvisa, som Astrid Lindgren skrev texten till och där Georg Riedel stod för melodin när filmen ”Emil och grise­knoen” skulle filmas 1973. Visan sjungs av Lena Wisborg som spelar Ida och blev snabbt populär.
”Nu grönskar det” är inte heller en psalm, utan skrevs av Evelyn Lindström, folkskol­lärare i Sigtuna, år 1933. Musiken är en något omarbetad sats ur Bonde­kantaten, Mer hahn en neue Oberkeet, av Johann Sebastian Bach.

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Sophia Eklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

  • Leif Sandström

    Numera är jag pensionär, nästan i alla fall, och jag kommer med glädje ihåg dessa skolavslutningar. Jag skulle så gärna vilja vara med igen, nu med dagens ungdom, men det går ju inte. Landet och kulturen Sverige är förstört och nedrivet. Nu planerar jag att själv helt vända Sverige ryggen, att flytta bort – permanent. Jag säljer mitt hus, och med kapitalet och den lilla tjänstepensionen kan jag leva gott någon annanstans och i alla fall ta minnena med mig, för dom kan kan socialisterna i alla fall inte demolera. Sedan hoppas jag att socialismen med den vidhängande mångkulturen blir utrotat i de närmaste valen, även om det inte hjälper för mig.

    • steffenc

      Hur detta kunde tillåtas ske, kommer att bli ett intressant ämne för den ärlige historikern framöver.

  • mats_fri

    Denna nypåfunna vurm för skolavslutningar, särskild de i kyrkan. Jag är också gammal, gick inte i samma skola varken grundskola eller gymnasium. Endast i mellanstadiet hade vi avslutning i kyrkan. Det var en pina och en konkret förolämpning av förnuftet och den bildning vi fått under skolåret. Då skulle plötsligt fantasifigurer som Jesus och gud hyllas för skapelsen och annat. Detta trots att vi i skolan lärt oss om Darwin och utvecklingsteori, vetenskap med mera.

    Dessutom undrade man alltid vad det skulle vara för bra med att slösa bort ännu en fin dag i skolan, när avsikten inte var att man skulle lära sig något. Det hade varit bättre att få vara hemma, dra ut på äventyr av olika slag.

    Det var nästan aldrig några föräldrar närvarande på skolavslutningarna på den tiden. Vi tog inte studenten, för den var avskaffad. Kaffe och en tårtbit när man kom hem efter avslutad gymnasieutbildning. Sedan körde jag taxi, sena kvällsskiftet. Någon studentskiva eller bal var det aldrig tal om.

    Idag är det sådan hysteri kring varje skolavslutning, oavsett det är avgångsklasser eller inte. Är folk inte kloka? Har de inget bättre för sig?

Bivax i stället för plast

KULTURHur packade man in maten förr, innan man hade plastpåsar och plastfolie? Man använde bivaxdukar! En kunskap väl värd att återuppta.

Mystiska dödsfall och reliker i Spanien

BOKRECENSIONEtt svenskt par beger sig till Spanien med sin katt. De njuter av sitt nya liv, men snart upptäcker de att någon följt efter dem dit. Detta visar sig bara vara början och snart blir Lignumkorset – En resa i tid och rum, som är skriven av Viktor Nilorak, i stort sett omöjlig att sluta läsa.

Mishimas märkliga öde

KULTURYukio Mishima var en japansk konservativ författare. Förutom filmskaparen Akira Kurosawa är han säkerligen Japans mest berömda kulturpersonlighet från 1900-talet. Mishima var starkt präglad av japanska traditioner och han gick i döden för sin tro på kejsardömet. Han har lämnat efter sig ett flertal romaner etc. som utvecklar hans tankegångar.

Sverige i backspegeln, nuet och framtiden

RECENSIONRECENSION: Tommy Ulmnäs förstod redan i slutet av 1960-talet vart Sverige var på väg och i denna andra upplaga av boken Sverige: Från välfärdsstat till fattigland skriver han om detta lands destruktiva utveckling från 1968 till i dag, samt vad som möjligen kan vänta i framtiden.

Grunge sett ur ett metapolitiskt perspektiv

KULTURMusiken är en högt sofistikerad konstform som har påverkat människorna sedan tidernas begynnelse. Men det var inte förrän sent i historien den började upptecknas. Innan dess hade den traderats muntligt från generation till generation. Från medeltiden och framåt förändrades tonsättarens roll i takt med att den västliga världen blev alltmer sammansatt och förändrades, och musiken speglade ofta de ibland radikala omvälvningarna i de kulturer som var i ständig gungning.

Julotta – en gammal svensk uppskattad tradition

JULENJulotta har genom århundradena varit en mycket stark tradition i Sverige. Fortfarande är den en av de mest besökta gudstjänsterna i Svenska kyrkan. Tyvärr börjar den konkurreras ut av den katolska kontinentala midnattsmässan, som många kyrkor har börjat fira. Det kanske är dags att börja värna den genuint svenska julottan? För visst är det något speciellt, att i arla ottan när det fortfarande är mörkt ta sig till kyrkan, som strålar av ljus, och njuta av våra vackra julpsalmer, som flera tidigare generationer lyssnat till.

Stefan Torssell vill se en oberoende, internationell utredning om M/S Estonia

KULTURDet har med dryga två månaders marginal gått 25 år sedan Estoniakatastrofen, och någon slutgiltig förklaring till hur förlisningen kunde ske finns ännu inte. Nu vill Estlands regering utreda händelseförloppet på nytt. Debattören och författaren Stefan Torssell, som givit ut en bok om förlisningen, är positiv till initiativet, men menar att också en oberoende, internationell utredning måste tillsättas.

Sång och tal på Börshusets trappa – Levande julkalender i Gamla stan

JULSedan år 2005 arrangeras traditionsenligt den levande julkalendern i Gamla Stan i Stockholm. Då öppnas luckor, vanligtvis fönster, till olika hus i Gamla Stan varje dag fram till julafton så åhörarna får höra sånger och berättelser. Även i år samlades en stor skara åhörare för att vara med om lucköppning.

Gå till arkivet

Send this to a friend