Kokosoljan höjs i dag till skyarna, men så har det inte alltid varit. Under flera decennier hade den på grund av innehållet av mättat fett ett oförtjänt dåligt rykte. Man ansåg att allt fast fett som var mättat skapade en grogrund för hjärt- och kärlsjukdomar. Somliga menar att det var av politiska och ekonomiska skäl som kokosoljan kom i sådant vanrykte, då inga egentliga tester gjordes på den naturliga kokosoljan, utan bara på det härdade kokosfettet i silverförpackningar som säljs i livsmedelsbutikerna. De stora soja- och majsproducenterna började under 1950-talet att kategoriskt fördöma alla mättade oljor, menar man.
Den naturliga kokosoljans gynnsamma effekt på hälsan är numera väl dokumenterad, och det har på senare tid bevisats att kokosoljan har flera egenskaper som hjälper hela kroppen och tvärtom mot vad tidigare påståtts är gynnsam för hjärtat. Flera studier på naturfolk som dagligen använder kokosolja visar att de välfärdssjukdomar som vi i västvärlden har problem med, som högt blodtryck, hjärtbesvär och för höga blodfetter, inte är något problem för dem. Fördelningen av fettsyrorna i kokosoljan är unik och lagras inte i kroppen som fett, utan omvandlas istället till energi.
Och även om kokosoljan är ett mättat fett, så består den av medellånga fettsyror, till skillnad från de traditionella mättade fetterna som består av långa fettsyror. De medellånga fettsyrorna har en fördel i och med att de inte tas upp i lymfan som andra fetter. De tas istället upp som annan näring från tarmen direkt ut i portådern, som först går till levern och sedan ut i blodet. Därför är kokosoljan mer lättsmält, och tas upp 250 gånger snabbare än mättat fett med långa fettsyror.
Istället för att lagras som kroppsfett, används de medellånga fettsyrorna i cellerna till energi, där de påskyndar ämnesomsättningen, och det finns många fördelar med att öka ämnesomsättningen med hjälp av kokosolja: skador läker snabbare, gamla eller skadade celler byts ut oftare och immunförsvaret fungerar bättre. Kroppen har lätt för att absorbera och smälta de medellånga fettsyrorna i kokosoljan och kokosfettet är därför inte påfrestande för matsmältningssystemet då den erbjuder snabb energi och främjar kroppens självläkande förmåga. Detta är viktigt vid olika sjukdomstillstånd, då kroppen behöver använda alla resurser för att besegra allvarliga sjukdomar.
De medellånga fettsyrorna ger både ett snabbt och varaktigt energitillskott, och det är därför bättre med kokosolja än de snabba kolhydraterna, som visserligen också ger snabb energi, men energin dalar fort och ett nytt sug efter snabb energi uppstår.
Många använder i dag kokosolja för att bekämpa infektioner, då den har både antiviral och antibakteriell effekt. De medellånga fettsyrorna har studerats noggrant och det finns en mängd publicerade studier och till och med böcker som beskriver de antimikrobiella egenskaperna hos dessa syror. Det har visat sig att de är effektiva vid magsår, lunginflammation, tandköttssjukdomar, urinvägsinfektion och karies och många andra sjukdomar. De dödar svamp och jäst som orsakar revorm, fotsvamp och candida. De dödar också virus som orsakar influensa, mässlingen, herpes, körtelfeber och hepatit C.
De viktigaste bakteriebekämpande fettsyrorna i kokosolja är laurinsyra, myristinsyra, kaprylsyra och kaprinsyra. Laurinsyran (som också finns i bröstmjölk) är totalt sett den mest effektiva mot bakterier, virus och svamp. Det är även den syran som det finns mest av i kokosolja. Men störst kapacitet får syrorna när de samverkar.
De medellånga fettsyrorna kan – till skillnad mot de långa fettsyrorna – passera genom blod-hjärnbarriären och aktivt bekämpa infektioner. Då både Parkinsons, Alzheimer och andra neurodegenerativa sjukdomar i många fall tycks vara förknippade med infektioner kan det få stor betydelse. Många vittnar i dag om att kokosolja har förbättrat tillståndet hos Alzheimersjuka när de intagit 3-5 matskedar olja dagligen. Den verkar fungera både som en potent medicin som lindrar och botar, men även i förebyggande syfte. Dessutom har den inga biverkningar.
Det faktum att de medellånga syrorna kan ta sig in i hjärnan gör att kokosoljan är den optimala näringen för hjärnan. De energiproducerande, antioxidanta, antiinflammatoriska, antimikrobiella och antitoxiska egenskaperna dessa syror skyddar dessutom hjärnan från många skadeverkningar.
När man tillför kokosolja i kosten, saktar oljan ner upptaget av socker i blodet och håller därmed blodsockret på en måttlig nivå. Även om man tar kokosolja efter måltiderna kan den hjälpa till att sänka ett högt blodsocker. Dessutom minskar lusten till socker- och stärkelserik kost om man använder sig av kokosolja. Den är överlägsen vid matlagning, då den oxiderar först vid 198 grader.
Flytande vegetabiliska oljor med fleromättade fetter däremot är mycket känsliga för oxidation, och när de oxiderar blir de toxiska. De har därför mycket kortare hållbarhet. Till skillnad mot kokosolja oxiderar de spontant när de utsätts för värme, ljus eller syre, vilket kan bli ett problem, då varken utseende eller smak förändras nämnvärt. Oxidationsprocessen startar redan när oljan utvinns, och fortskrider hela vägen fram till hyllorna i livsmedelsbutikerna. I en undersökning där man testade oxidationsnivån bland fleromättade fetter i butikshyllorna upptäckte man att det förelåg oxidation i samtliga fall.
Den bästa kokosoljan för kroppen är den kallpressade oljan, och den ska vara ekologisk. En kallpressad kokosolja behåller essentiella fettsyror och värmekänsliga vitaminer. Vanligtvis benämns kokosoljan som virgin eller extra virgin när den är obehandlad.
Om du inte redan använder kallpressad kokosolja, är det dags att börja nu!
