Den förste kungen av Ungern

När man besöker Sankt Stefansbasilikan i Budapest kan man antingen be eller vandra omkring och beundra takmålningarna, altaret och takkupolerna som för tankarna till det antika Rom och får basilikor att skilja sig från andra kyrkor. Det är även här som man kan få se det relikskrin som skall innehålla Sankt Stefans högra hand som än idag bärs i en årlig procession. Stefan av Árpád (cirka 975-1038), som denna hand skall ha tillhört, var mycket betydande för Ungerns historia.

Före Stefans tid

I boken King Saint Stephen of Hungary noterar György Györffy att från 900-talet och framåt började de olika folkstammar som levde i Europa att bilda tidiga nationer. Det varierade dock från folkstam till folkstam. De sju magyariska (ungerska) stammarna var, enligt Györffy, inget undantag. Så tidigt som omkring år 850 hade de bildat en slags konfederation under ledning av hövdingen Álmos (cirka 820-cirka 895). Enligt Gesta Hungarorum, som skrevs på 1200-talet, skall han ha blivit vald. En man kom således att styra över de sju stammarna och de olika klanerna. Fast bosatta var de dock inte helt på den här tiden, enligt Györffy, utan levde semi-nomadiskt. Dock tycks de ha huvudsakligen hållit sig inom ett specifikt område och inte drivit omkring över hela Europa.

Efter sin död efterträddes Álmos av sin son, Árpád (cirka 845-cirka 907), som skall ha erövrat Donaubäckenet. Det är efter denne ledare som den styrande dynastin blev uppkallad. Efter erövringen av Donaubäckenet, skriver Györffy, började de ungerska hövdingarna bosätta sig permanent vid de olika flodbankarna och riket kom att expanderas västerut. Árpád, noterar Györffy, slog sig ner i närheten av det som idag är Pécs.