Skip to Content

Biskopen Johan Alfred Eklund skrev Fädernas kyrka som en nationell kampsång. Foto: Wikimedia Commons
MUSIKHISTORIA

Den kontroversiella psalmen: om J.A. Eklunds Fädernas kyrka

Digital utgåva

Svenska psalmbokens innehåll har inte alltid varit detsamma. Nya psalmer och lovsånger har tillkommit medan andra har rensats ut. En av psalmerna som rensats ut genom åren är Fädernas kyrka som skrevs av biskopen Johan Alfred Eklund (1863-1945) år 1909. Denna psalm kom med i 1937 års psalmbok, men vid kyrkomötet år 1986 beslutades att den skulle rensas ut ur psalmboken då den ansågs vara för nationalistisk. Försök att återinföra den igen har genomförts, men dessa har ännu inte lyckats.

Publicerad: 17 maj, 2018, 21:28

  • Svenska

Läs även

Fädernas kyrka i Sveriges land,

kärast bland samfund på jorden!

Vida hon famnar från strand till strand,

fast är hon grundad av Herrens hand.

Byggd till hans tempel i Norden.

Så lyder den första av de nio verserna i psalmen Fädernas kyrka, som fram till 1986 års kyrkomöte återfanns i den svenska psalmboken. Anledningarna till att den togs bort var, som det står i Gudstjänstutskottets betänkande vid 2016 års kyrkomöte, att ”den var färgad av en historiesyn och en patriotism som för utskottet kändes främmande, att kriget idealiserades på ett sätt som inte svarade mot tidens fredslängtan och fredsarbete och slutligen att psalmen framställde ett livsideal präglat av manlig styrka på ett sätt som var exkluderande för många gudstjänstbesökare.” Ytterligare en anledning till att psalmen togs bort, enligt Gudstjänstutskottet, var för att den ”inte gav uttryck för en ekumenisk hållning gentemot andra samfund”.

För kyrkan och Sverige. Fädernas kyrka skrevs ursprungligen som en andlig nationell kampsång. Foto: Nya Tider

Orsaken till att J.A. Eklunds psalm togs upp på detta kyrkomöte var att centerpartisten Åke Löfstrand utfärdat en motion i vilken han föreslagit att kyrkomötet skulle besluta att ”vid nästa revidering av Den svenska psalmboken ta med psalm 169 med de nio verserna i 1937 års psalmbok (Fädernas kyrka) utan ändring eller tillägg.” Centerpartisten ville alltså att Fädernas kyrka skulle återinföras i psalmboken utan att vara ändrad på något sätt. I sin motivering till varför denna psalm skulle återinföras framhöll Löfstrand att den ännu är för ”otaliga svenskar” en ”psalm som torgför det allra mest självklara i en svensk identitet”.

Löfstrands motion avslogs dock.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Sophia Eklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

  • RollingHand

    En av de åtskilliga psalmer som jag fick lära mig utantill redan i 1a klass
    (tidigt 50-talet..)

Två män mot fyra ständer

Det är allmänt känt att Sverige i årtusenden har styrts av kungar och, om det inte fanns någon kung, riksföreståndare. Vad som däremot inte är lika känt är de fem dagar i december 1768 då Sverige var utan statshuvud. Denna händelse är känd som Decemberkrisen och kom att bli betydande för den politiska utvecklingen i 1700-talets Sverige.

Vargflockens rike på Lister, Känn historiens vingslag!

HISTORIAIstaby på Lister fanns redan på stenåldern. Då låg byn vid en havsvik och människorna försörjde sig genom jakt och fiske. Istabystenen, en runsten från 600-talet, säger något om ett hövdingadöme. Under vikingatiden och fram till 1658 var Istaby danskt och omställningen till svenska förhållanden blev tuff. Än i dag är bebyggelsen samlad kring den medeltida forten, där man samlade boskapen innan de togs till skogen för bete, och Istaby är en av få bevarade klungbyar.

En omdebatterad massmördare

Den 10 december 1900 skilde skarprättare Anders Gustaf Dalman massmördaren Johan Filip Nordlunds huvud från kroppen med handbila. Sju månader tidigare hade Nordlund chockerat svenskarna när han begick det brutala massmordet på ångaren Prins Carl. Detta var den sista gången någon avrättades med bila i Sverige, men dådet startade även en intensiv debatt i Sverige om huruvida ett samband mellan brottslighet och arv och miljö verkligen existerade.

Karl XII:s största seger

Den 20 november 1700 (30 november enligt gregorianska kalendern) mötte Karl XII (1682 – 1718) och hans karoliner den ryska armén i det stora slaget vid Narva. Detta slag resulterade i den svenska arméns största seger under det stora nordiska kriget som varade mellan år 1700 och 1721. Dock blev den även början på slutet för den svenska stormaktstiden.

Ebenholts, porträtt och människohud

På Museum Gustavianum i Uppsala finns många intressanta föremål utställda: mumier, hjälmar och vapen från vikingatiden och det augsburgska konstskåpet. Detta konstskåp, som skänktes till Gustaf II Adolf (1594–1632) när han och hans armé intog den sydtyska staden Augsburg den 24 april 1632, tillverkades av Philipp Hainhofer (1578–1647). Det innehåller allt från snäckor till en rem av människohud och lockar många av museets besökare.

En av Norges äldsta runstenar upptäckt

INRIKESI början av oktober meddelade norska arkeologer att ägarna till en gård i Rakkestad i Östfold hittat en runsten när de rev ett gammalt hus. Stenen är ristad med den äldsta futharkens runor och kastar enligt språkforskare nytt ljus över språkets utveckling.

Bland växter, djur och mineraler i Dalarna

Sommaren 1734 lämnade Carl Linnæus Falun tillsammans med sju följeslagare för att påbörja den vetenskapliga resa i östra och västra Dalarna som detta landskaps landshövding, Nils Reuterholm (1676–1756), gett honom i uppdrag att genomföra. Under denna resa studerade Linnæus inte bara växt-, djur- och mineralriket ingående utan även folkets liv.

Ett dystert hundraårsminne: Spanska sjukan: 50 miljoner dog i historiens värsta pandemi

PANDEMIDet är i år ett hundra år sedan spanska sjukan slog till. Den tros ha drabbat en halv miljard människor, vilket var en tredjedel av jordens befolkning på den tiden. Genom att kartlägga viruset har forskare kunnat konstatera att det handlade om en form av fågelinfluensa.

Gå till arkivet