Stefan Torssell.

Den mångkulturella felsynen

Ofta anges USA som föredöme för en fungerande mångkultur. Den som hävdar detta har dock missförstått något grundläggande. Medan kunskaper i engelska tas som självklara och en kandidat för amerikanskt medborgarskap får skriva prov i amerikansk kultur och historia, har Sveriges riksdag lagstiftat om att alla kulturer ska vara lika giltiga i Sverige. Det kan aldrig fungera, anser Stefan Torssell.

På forskningslaboratoriet i Cern i Schweiz arbetar forskare från Kina, Italien, Indien och Sverige sida vid sida. Minsta avsteg från den vetenskapliga metoden och forskaren blir utesluten.

I fotbollslaget Paris Saint Germain (PSG) spelar Zlatan från Rosengård ihop med Cavani från Uruguay och Thiago Silva från Brasilien. En domare och två linjemän kontrollerar varje steg de tar så att ingen bryter mot reglerna.

Båda exemplen skildrar mångetnicitet och en enhetlig kultur. Mångkultur är något helt annat. Det innebär att i en grupp, ett samhälle eller en nation finns olika regelsystem. Mångkultur fungerar aldrig.

Enligt färsk statistik från SCB fram till 31 december 2014 så kommer 772 089 människor i Sverige från andra kulturer. Fler kommer från Irak, Iran och Somalia än från Norge, Danmark och Finland.

Tydlighet förenklar

Gemensamma betraktelsesätt är till för att man ska kunna förutsäga och förstå människors handlingar och reaktioner. Syftet är inte att få fram de absolut bästa reglerna, utan att de ska vara gemensamma. Om man har inspark istället för inkast från sidlinjen i fotboll spelar inte så stor roll. Det viktiga är att alla följer samma regelbok.

Om ett handslag gäller som ett avtal för en person och en annan vägrar att ta i hand så blir det inget avtal. Om bara hälften av flickorna i en skolklass får gå på en klasskamrats födelsedagsfest så upphör den klassen att fungera.

Barn som uppfostras med klara regler om läxläsning, tandborstning, städning av rummet, veckopeng och lördagsgodis lider ingen skada av det. Barn som får äta tårta på torsdag och får ha sitt rum som en lekpark och får en slant när barnet behöver, tar inte heller någon skada.

Problem uppstår när flera principer gäller samtidigt eller ändras när olika vuxna är närvarande. Barn som utsätts för sådana påfrestningar blir förvirrade, ängsliga eller i svåra fall aggressiva.
I min kultur tar en dotter med sig sin pojkvän hem och presenterar honom. I en annan kultur blir dottern ihjälslagen.

Den mångkulturella misstolkningen

Under 1970-talet gjordes en flernationell undersökning hur olika varor kunde introduceras på den europeiska marknaden. I Sverige var det Stockholms handelshögskola som gjorde den svenska delen av undersökningen. Man kom fram till att det var de olika nationella särarterna som var största hindret att inte alla åt samma mat, bar samma sorts jeans och var mottagliga för samma sorts reklam.

Kapitalismens kärna är att en vara ska kunna säljas i vartenda land på denna jord. Nationell särart betraktas som ett hinder för en enhetlig massproduktion och massdistribution av en massvara. Ett exempel är julmust. Svenska folket dricker julmust till jul. Coca Cola Company har försökt att introducera sina produkter på det svenska julbordet, men misslyckats.

872536696_424d156ab7_phot_urban_mixer (1)
Mångkultur? I Sverige försvarar ofta invandringsförespråkare Sveriges mångkulturella samhälle med att USA skulle vara ett exempel på en lyckad mångkultur. De har förväxlat mångkultur med mångetnicitet, enligt Stefan Torssell, som pekar på att USA är mångetniskt men med en enhetlig kultur.

Det är här mångkulturen kommer in. Mångkultur betraktas som en motvikt mot de nationella särdragen. Förebilden var USA, men tyvärr gjorde man en felanalys. USA var inte mångkulturellt. USA var mångetniskt med en enhetlig amerikansk kultur och en stark patriotism. Den mångkultur Europa försöker skapa, med USA som förebild, har inte på något sätt gynnat handeln i Europa eller handeln mellan Europa och USA. Man blandade ihop mångetnicitet med mångkultur.

I Sverige valde det politiska systemet att lämna den nationella enigheten och övergå till mångkultur av ännu ett skäl. Tyvärr baserades det beslutet också på en felanalys.

Svensk mångkultur

Sverige hade efter Andra världskriget en helt oskadd industripark och världen ropade efter svenska industriprodukter. Skicklig arbetskraft var en bristvara. Finnar och sydeuropéer kom till Sverige för att arbeta. De steg av tåget på söndagen och gick in i fabrikslokalen på måndagen.

Totalt fanns det vid 1960-talets slut omkring en halv miljon människor i Sverige som var födda utomlands enligt Invandrarutredningen SOU 1974:69. Hälften kom från de nordiska länderna. Om man bortser från USA och Kanada så kom 30 000 personer från utomeuropeiska länder, enligt SCB:s årsstatistik. De utgjorde då en tredjedels procent av Sveriges befolkning.

Invandrarutredningen fastslog tre mål för invandringspolitiken. Det ska vara lika villkor för svenskar och invandrare. Invandrarna ska själva få välja om de vill ha en svensk identitet. Det ska finnas en ömsesidig tolerans mellan invandrare och den inhemska befolkningen.

En reglerad invandring ansågs viktig så att invandrare inte hamnade i låglönejobb. Utredningen uppmärksammade att det fanns anpassningsproblem vid invandring från avlägsna länder.
Invandringspolitiken lades alltså fast utifrån föreställningen att invandrare kom till Sverige för att arbeta och att de huvudsakligen kom från de nordiska länderna eller övriga Europa. De problem man uppmärksammade med invandrare från andra kulturer var man rådvill inför. I dag vet vi att den delen överlämnades till svenska folket att lösa.

Mångkultur inskrivs i lag

Sveriges riksdag beslutade 1975 att Sverige skulle bli mångkulturellt. Hemspråk blev lika viktigt som svenska språket. Socialdemokratin och Folkpartiet var pådrivande. Högern tyckte det var bra med billig arbetskraft. Experimentet betraktades välvilligt, men med ointresse. Invandringen har därefter ökat okontrollerat och explosionsartat.

Mellan åren 1980 – 2013 har 1 757 565, över 1,7 miljoner personer, fått uppehållstillstånd i Sverige. Detta enligt statistik från Migrationsverket. Enligt Arnstberg & Sandelin i boken Invandring och Mörkläggning är cirka 700 000 anhöriginvandrare.

Från att ha varit en tillgång för Sverige tär numera svensk invandringspolitik hårt på statskassan och kommunernas ekonomi. Man kliver av flyget på söndagen och går till Försäkringskassan på måndagen.

Kulturkrockar

Enligt färsk statistik från SCB fram till 31 december 2014 så kommer 772 089 människor i Sverige från andra kulturer. Fler kommer från Irak, Iran och Somalia än från Norge, Danmark och Finland. Föräldrar som kommer från samma utomeuropeiska land har fått 198 731 barn som är födda i Sverige. Två föräldrar från Somalia har troligen liten möjlighet att överföra svensk kultur och svenska värden till sina barn. I mångkultur är det inte heller meningen.

Därutöver finns det barn som fötts av föräldrar som kommer från två olika länder där ingen har västerländsk kultur, exempelvis att den ena föräldern kommer från Pakistan och den andra från Afghanistan.

Omkring 10 procent av dem som bor i Sverige i dag har alltså en kulturell bakgrund som är väsensskild från den europeiska. Många klarar ändå anpassningen mycket bra, men om Invandrarutredningen kunde uppmärksamma redan 1974 att det inom en tredjedels procent av befolkningen förekom särskilda anpassningsproblem, torde det vara uppenbart att när gruppen nu vuxit till 10 procent så är problemen gigantiska. Fyrtio år senare har ännu ingen lösning presenterats för hur olika kulturer i en mångkulturell miljö ska samverka.

Med banklån kan man bo i ett lugnt område i en homogen kultur. Det är vad som just nu sker på många platser i Sverige.

Mångkultur misslyckas alltid

Det finns inget exempel på att mångkultur lyckats. Listan på misslyckanden kan däremot göras hur lång som helst.

  1. Jugoslavien – alla vet vad som hände.
  2. Sovjetunionen delades i arton självständiga stater efter språkliga och religiösa grupperingar.
  3. I Belgien förs diskussioner om att dela landet i två delar efter språklig och kulturell tillhörighet.
  4. Kurderna vill bilda ett land med delar från Turkiet, Iran och Irak.
  5. Pakistan, Bangladesh bröt sig ut från Indien efter religiös tillhörighet.
  6. Nordirland: inbördeskrig på grund av två olika religioner.
  7. I Spanien bekämpar basker och katalaner den spanska centralmakten utifrån språklig och kulturell tillhörighet.
  8. I Libanon kan kristna, muslimer och druser inte enas.
  9. I Syrien råder inbördeskrig.
  10. Hela Afrika består av en enda lång serie av stamkrig efter att kolonialmakterna skapade nya länder vid kartbordet med en blandning av folk med olika kulturell tillhörighet.
  11. Påskön bestod på 1700-talet av två folkgrupper. En grupp var polynesier. Den andra något obestämt var de kom ifrån. Alla polynesier utom en dödades.

Detta var bara ett litet axplock av mångkulturella misslyckanden. Än värre är att ingen kan ge ett enda exempel på en mångkultur som samtidigt är en fungerande rättsstat befriad från skrämmande kriminalitet. Den mångkulturen finns inte.

Fem alternativ

Det finns fem alternativa utvecklingsscenarier för mångkulturella samhällen.

  1. demokratin bibehålls, men yttrandefriheten begränsas.
  2. inre spänningar skapar svaga institutioner och ekonomisk tillbakagång.
  3. diktatur införs.
  4. inbördeskrig.
  5. mångkulturen överges och man övergår till en allmän nationalism, i likhet med Folkhemmet på 1950-talet.

Några andra alternativ finns inte.

Sverige är på väg att bli mångkulturellt och är redan på tillbakagång. Yttrandefriheten har blivit begränsad. Att röja upp bland 500 nerbrända skolor, brända förorter, förkolnade bilar och vårda och trösta våldtagna flickor tär också på ett lands moral och resurser.

Människor kan vara vänner och älska varandra trots etniska och kulturella skillnader. Men vänskap och kärlek är inte samma sak som att organisera en nation. Då handlar det om att skriva lagar, ta ut skatter, ordna sjukvård, vägar, utbildningssystem och komma överens om helgdagar.

Några kan välja att förbise problemen. Pundare som bara är ute efter mera knark skiter fullständigt i andras kulturer, likaså adeln i riddarhuset. Det är själva idén med dessa båda gruppers livsval.
Men mamman som får höra barnet berätta vad som hänt i skolan skiter sällan i vad andra gör. Hon reagerar. När en skola blivit mångkulturell tar många familjer sina barn ur den skolan. Med banklån kan man bo i ett lugnt område i en homogen kultur. Det är vad som just nu sker på många platser i Sverige.

Sju partier i riksdagen och den svenska journalistkåren undviker att diskutera dessa frågor. De tycks tro att det finns ett sjätte alternativ, men de berättar inte hur det ser ut.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Trump liknar nu alltmer Gorbatjov.

Trump liknar nu alltmer Gorbatjov.

🟠 KRÖNIKA Det krävs tyvärr mer än analytisk förmåga och insikt för att exakt förstå vad som hände när Donald Trumps administration bestämde sig för att genomföra en av de mest våghalsiga ekonomiska planerna som världen har skådat. Jag är inte ens säker på att det räcker med att befinna sig i Trumps eget huvud för att få ett säkert svar. För den som så önskar har jag räknat upp de olika alternativen i mina ekonomiprogram på Svea Kanal, men i denna krönika finns det inte plats att upprepa dem. Vi kan bara kortfattat dela upp dem i kategorin att Trump har en annan bakomliggande plan, respektive att Trump hela tiden saknat en sådan.

Dags att återinföra dödsstraffet?

Dags att återinföra dödsstraffet?

🟠 OPINION: BITTE ASSARMO I denna debattartikel resonerar journalisten Bitte Assarmo kring dödsstraff. Ett ämne som känns mer aktuellt är någonsin. Det är över hundra år sedan Sverige avskaffade dödsstraffet och utländska brottslingar kan till och med undvika utvisning om de påstår att de riskerar dödsstraff i sitt hemland. Men behöver det vara så?

Läs även:

Trump liknar nu alltmer Gorbatjov.

Trump liknar nu alltmer Gorbatjov.

🟠 KRÖNIKA Det krävs tyvärr mer än analytisk förmåga och insikt för att exakt förstå vad som hände när Donald Trumps administration bestämde sig för att genomföra en av de mest våghalsiga ekonomiska planerna som världen har skådat. Jag är inte ens säker på att det räcker med att befinna sig i Trumps eget huvud för att få ett säkert svar. För den som så önskar har jag räknat upp de olika alternativen i mina ekonomiprogram på Svea Kanal, men i denna krönika finns det inte plats att upprepa dem. Vi kan bara kortfattat dela upp dem i kategorin att Trump har en annan bakomliggande plan, respektive att Trump hela tiden saknat en sådan.

Dags att återinföra dödsstraffet?

Dags att återinföra dödsstraffet?

🟠 OPINION: BITTE ASSARMO I denna debattartikel resonerar journalisten Bitte Assarmo kring dödsstraff. Ett ämne som känns mer aktuellt är någonsin. Det är över hundra år sedan Sverige avskaffade dödsstraffet och utländska brottslingar kan till och med undvika utvisning om de påstår att de riskerar dödsstraff i sitt hemland. Men behöver det vara så?

Vi är under attack – på alla fronter

Vi är under attack – på alla fronter

🟠 UTRIKESREDAKTÖREN HAR ORDET Ungernrevolten 1956, Gula västarna 2018 och global äggkris 2025 är alla händelser som hör ihop på ett både obehagligt men också inspirerande sätt. Vid en första anblick låter det minst sagt långsökt – vad har dessa gemensamt? – men jag försöker i denna okonventionella text indirekt visa att det tyvärr inte är det. När vi lyfter blicken – från vår ofta stressiga vardag, politikens splittrande drama och systemmedias konstanta försök att skrämma och distrahera oss – syns ett monster i bakgrunden så hemskt att de flesta väljer att blunda eller aldrig ens våga titta upp i första taget.

Total förvirring i USA:s kongress om Bidens budget

Total förvirring i USA:s kongress om Bidens budget

🟠 Opinionstext: Åsikter som uttrycks här står skribenten själv för Bidens budget måste förlängas eftersom det inte föreligger en ny från Trumps sida. Trump är märkligt nog mycket angelägen om att en sådan förlängning av Bidens budget skall komma till stånd. Demokraterna – Bidens parti – i kongressen har lika oväntat sagt att de tänker rösta nej. Röstar nej gör också en ledamot som hör till de mest bemärkta i det republikanska lägret, libertarianen Thomas Massie. Trump är mycket upprörd över det. Varför denna röra? Ja, det troligaste svaret är: Israel.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Medryckande biografi från ett liv inom internationell business

🟠 BOKRECENSION Näringslivet och dess aktörer har ofta något att berätta. Efter ett yrkesliv inom handel, finans och industri, i alla dess förgreningar, så samlar man visdom och upplevelser av en speciell typ – av näringslivstyp. Det vill säga minnen från sådant som affärsjuridik, management och resor och förhandlingar med allsköns affärspartner. Den senaste i raden av sådana memoarer har skrivits av en skånsk äventyrare och businessman vid namn Björn Fajersson. Nya Tiders recensent har läst och begrundat.

Det kristna dopet

🟠 KULTUR ”Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den helige Andens namn och lär dem att hålla alla de bud jag har gett er. Och jag är med er i alla dagar till tidens slut.”

Vad är distribuerade beräkningar?

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Datorvärlden har gått från isolerade maskiner utan yttre kontakter, till sammankopplade i nätverk och vidare till att nästan kunnas se som en stor maskin med kombinerad beräkningsförmåga. Dagens datorer kan få mycket mer gjort när de delar arbetet med andra maskiner. Detta kallas för ”distribuerade beräkningar”, eller på engelska, distributed computing.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.