I en handskriven anteckning ur en arkeologisk inventeringsbok, som finns digitaliserad på Riksantikvarieämbetets hemsida, finner man följande:
”Gånggrift i hög. Högen är nu ca 15 m i diam [diameter] och 1-1,2 m h [meter hög]. Något ytskadad, odlingssten påförd i N [norra] och S [södra] kanten. I högens mitt är kammaren 7 m l (ö – v) och 3 m br.”
Vad som har återgetts i citatet ovan är början på den mycket detaljerade beskrivningen av Tolarpsgraven, som är Hallands största gånggrift. Gånggrifter är benämningen för de stenkammargravar som var vanliga under stenåldern. Vad som utmärker en gånggrift är den rektangulära kammaren och den raka gången. I Arkeologi i Norden 1 berättas att de första gånggrifterna i det som idag är Sverige kan dateras till cirka 3200 f.Kr. I samma bok får man även veta att majoriteten av Sveriges gånggrifter finns i Falbygden i Västergötland.
Tolarpsgraven finner man däremot i Snöstorps socken, som är belägen öster om Halmstad. I Lars Magnussons bok Se Sverige. Vägvisare till 650 smultronställen från Ales stenar till Överkalix, står att Tolarpsgraven kan dateras till cirka 2300-1800 f.Kr.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
