Skip to Content

Sven Stolpe som ung, etablerad författare och omkring 1960. Foton: Jan de Meyere/Svensk litteratur 1870–1970, del 2 av Gunnar Brandell/Wikipedia
KULTUR

Den stridande författaren

Digital utgåva

Han skrev romaner och böcker om andra författare samt gav sig in i den ena litterära fejden efter den andra. Författaren Sven Stolpe var allt annat än konflikträdd och både hans fejder och litterära verk kom att göra honom känd under hans livstid.

Publicerad: 27 januari, 2020, 13:30

  • Svenska

Läs även

I Memoarer 1: Idyll och orosmoln skriver Sven Stolpe (1905–96) om sin debutbok Två generationer som gavs ut 1929 och konstaterar att ”det är lätt att nu se, att den aldrig borde ha blivit skriven” då han på den tiden var ”för ivrig, för febril – jag skrev, innan jag själv nått fram till en syntes eller ens en blygsam fast grund.” Två generationer är en samling kritiska essäer om samtida författare som, för att nämna några, Fredrik Böök (1883–1961), Anders Österling (1884–1981), Pär Lagerkvist (1891–1974), Edith Södergran (1892–1923) och Rudolf Värnlund (1900–45). Svante Nordin noterar i Sven Stolpe – blåsten av ett temperament att denna debutbok väckte ”ett enormt uppseende” och proletärförfattaren Eyvind Johnsson (1900–76) kom att hata Stolpe i många år för kapitlet om arbetarlitteraturen i vilket den debuterande författaren riktade hård kritik mot Johnssons vän Värnlund.

Även om Stolpe senare ångrade att han skrev denna debutbok blev den inte desto mindre betydande enligt Nordin för att han ”kom åtminstone genom Två generationer och under de närmast följande åren att framträda som en av dem som gav tiden röst.” Boken blev även den unge litteraturvetaren Stolpes steg ut i författarvärlden.

Före debuten

Sven Stolpe läste litteraturhistoria (ämnet heter idag litteraturvetenskap) på Stockholms högskola. I hans memoarer framgår att han tidigt blev litterärt intresserad och för resten av livet skulle han komma att engagera sig mycket hängivet för just litteraturen.

Vid sidan av studierna arbetade Stolpe en tid som ”svarsonkel” på en filmtidning, vilket innebar att han svarade på läsarnas brev. Han avslöjar i sina memoarer att han svarade fel för ofta och när han till sist skrev att den fablade redaktionskatten Mille, som många läsare hälsade till, var död blev han definitivt tvungen att sluta. Mille var nämligen mycket populär och, enligt Stolpe själv, miste tidningen tusentals prenumeranter på grund av hans påstående att katten var död. Han skrev också i studenttidningen Gaudeamus samt i litterära tidskrifter och dagstidningarna.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Sophia Eklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Mellan hägg och syren

KULTURDe flesta människor har någon form av relation till träd. Kanske var det barndomens klättervänliga fruktträd som på våren stod i en fager sky av mild blom och på hösten gav sin frukt till allehanda godsaker. Vad det än var för träd, så kretsar våra liv kring dessa vackra skapelser. Vi kan inte leva på jorden utan träd. Den här berättelsen utgår ifrån träd som betyder mycket för oss nordbor. Dels inom den fornnordiska seden och dels inom den kristna tron.

Fredrik Lindström: Det fanns ett politiskt program för att göra Sverige mindre vitt

DIGITAL FÖRELÄSNINGPå 1960-talet fick Sverige helt nya värderingar som fortfarande råder i samhället. Det hela bottnade i en ”identitetskris” som gjorde att Sverige på mycket kort tid ”slängde ut hela vår gamla historia”. Det menar historikern och författaren Fredrik Lindström, som även säger att det fanns ett ”politiskt program som handlade om att göra Sverige mindre vitt”. Han redogör kritiskt och med en del humor för hur Sverige hanterat sin historia och trott att man skulle bli världens modernaste land – men blev ett av de mest udda.

Den mystiska gravhögen Anundshög

KULTURAnundshög i Västerås är Sveriges största gravhög. Här hölls ting under 1300- och 1400-talen. År 1998 undersöktes en mindre del av högen och sedan 2008 har fler arkeologiska undersökningar gjorts på platsen. Trots detta är Anundshög ännu ett mysterium och relativt okänd för allmänheten.

Fira moderskapet på Mors dag!

INRIKESMitt i försommartidens spirande och löftesrika grönska firas mor. En dag för gratulationer, framtidshopp och minnen. En dag när generationernas band stärks. Vi hyllar mödrarnas erfarenhet, livsvisdom och kunskap. Traditionen att fira Mors dag såg dagens ljus i början av 1900-talet i USA. En dam vid namn Ann Jarvis ville med Mors dag se till att familjerna bevarade sin sammanhållning även när barnen hade flyttat hemifrån. År 1920 kom traditionen att fira Mors dag till Sverige.

Mjöldryga – en ovälkommen gäst i rågen

KULTURSvedjandet med odling av råg har under långa tider varit oerhört vanligt i Sverige. Oftast fick man enastående skörderesultat, men vissa år, så kunde svedjerågen (och även övriga rågåkrar) få en ovälkommen gäst – mjöldrygan.

Pilsnerkorv – Mytologisk folkhälsokorv på burk

KULTURPå nätforumet Flashback finns en tråd om hur man bäst tillagar pilsnerkorv. Tråden, som startades 2009 och har inlägg ända fram till idag, sladdar senare in i en analys av korvens ingredienser innan den detonerar i en dråplig samtidsironi där även Pridefestivalen flyger förbi. Sveriges mest mytologiska charkprodukt har en speciell historia och den är inte slut än.

Henrik Paetau: Läsarresponsen inspirerade till bok

KULTURPaetau är känd för Nya Tiders läsare som en återkommande krönikör som sätter olika aspekter av det svenska samhället i blixtbelysning. Med bakgrund i Finland och med stora erfarenheter från and­ra länder kan han peka på företeelser i Sverige som sticker ut och skärskåda dem. Många läsare har reagerat på hans iakttagelser, något som inspirerat honom till att skriva en bok.

Svedjeriket Sverige

HISTORIA”Att svedja har varit så vanligt i vårt land sedan urminnes tider och är fortfarande så vanligt”, skrev adelsmannen Schering Rosenhane på 1660-talet, ”att fråga är om icke Svea rike har sitt namn därutav”. Man kan förstås bortse från denna vidlyftiga tolkning av namnet på vårt land, men faktum kvarstår – Sverige har varit ett svedjerike. Svedjebruket har varit oerhört vanligt, sannolikt ända sedan förhistorisk tid fram till mitten av 1800-talet. De sista svedjorna tändes under andra världskriget.

Gå till arkivet

Send this to a friend