Skip to Content

Kolaren låg ute i skogen i flera dagar och nätter och tillverkade träkol. Skogsrået vakade ofta över deras kolmilor, men om de avvisade henne brann milorna upp. Infälld bild: Skogsrået, som bland annat känns igen på svansen, sökte ofta upp ensamma kolare och jägare. Bild av Per Daniel Holm 1882, ur Svenska folksägner av Herman Hofberg.
SVENSK FOLKTRO

Den vackra kvinnan i skogen

PappersupplaganNya Tider v. 04

Enligt den svenska folktron var människan aldrig ensam i naturen. Förutom de vilda rovdjuren troddes även övernaturliga väsen som näcken, varulven och trollen finnas där. Ett av dessa övernaturliga väsen skilde sig dock en aning från mängden då det visade sig i skepnad av en mycket vacker kvinna. Detta väsen var skogsrået och särskilt männen märkte av hennes närvaro när de var helt ensamma ute i skogen. Ofta hjälpte skogsrået dem, men ibland fick hon dem att gå vilse och inte sällan förslavade hon dem.

Publicerad: 28 januari, 2018, 10:16

  • Svenska

Läs även

Denna sägen är vida spridd i Östergötland och har berättats i olika versioner, men i denna version från Västra Harg berättas följande om jägaren Olle Skytt:

”Han behövde bara blåsa ett tag i bössepipan, så kom det fullt av djur och skocka sig ikring stugan. Fåglarna satte sej och sjöng på skorsten, och älgar och harar gick och strök utanför fönstren. Men när han var död, så satt änkan på sängkanten och grät, för hon tänkte på sej och de tre barna, vad det skulle bli av dem.

Då kom det in ett så fasligt grant fruntimmer te’na, och ett långt grönt släp hade hon efter sej. Och hon satte sej bredvid änkan och så sa hon te’na: ’Ja, gråt inte du! Det är la värre för mej. Jag hade sju barn mä’n, jag’, sade hon.”

Kvinnan med det gröna släpet i den här folksägnen är ett skogsrå och denna sägen är ett tydligt exempel på hur man berättade om detta kvinnliga väsen i det gamla svenska bondesamhället. Om mannen, enligt folktron, gick med på att inleda en romans med skogsrået belönades han med jaktlycka om han var jägare och om han var kolare vakade hon över hans kolmilor för att dessa inte skulle brinna upp.

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Sophia Eklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Blommor inom vår kultur

KULTURNu nalkas sommaren sitt slut och hösten står för dörren, men kvar har vi våra minnen av sköna soliga sommardagar, med ljuvligt fågelkvitter och vackra väldoftande blommor, vissa anspråkslösa och andra mer utmärkande och färgstarka. Blommor har i alla tider haft stor betydelse för människan. Ett liv utan blommor skulle vara svårt att föreställa sig. Att prata om kultur men inte nämna våra blommors inflytande över våra liv skulle inte vara rätt.

Berättelser om Sveriges förfall och absurditeter

BOKRECENSIONKaterina Janouch gjorde sig först ett namn som sexolog, men är sedan några år en välkänd systemkritiker. Det är som sådan hon i boken Flykten från folkhemmet, en tredje del i hennes serie om det samtida Sverige, gör nedslag i ett land som frenetiskt raserar sin egen välfärd och vill byta ut den befolkning som skapat ett en gång framgångsrikt land.

Kal­lakrigsnostalgi

KULTURDet kal­la kriget utkämpades cirka 1947-1991. Det var på många sätt en icke-händelse för Sveriges del. Vi var indragna i kal­la kriget men inga slag utkämpades, inga stupade. Det skedde på andra håll, där stormakterna stred via ombud. För oss var det en fråga om att vara beredd på krig, att ha en försvarsmakt redo för insats om det värsta hände – om fienden invaderade oss. Men detta hände aldrig. Trots det kan kal­la kriget vara värt att studera. Som i denna svenska bok.

Människans älskade trädgårdar

KULTURVi öppnar den grönmålade grinden och stiger in i en ljuvlig täppa. Bredvid ingången stoltserar en av de bästa skyddsväxter man kan tänka sig, Isopen, med klara blå blommor. Trädgården är en skyddad plats. En värld av dofter, färger, friskhet, där bin och humlor surrar. Färggranna fjärilar kretsar kring blommor av alla slag. En trädgård blir gärna ett smultronställe. En plats dit vi återvänder eftersom vi mår bra av att vara där. Vi får känna oss som en del av något större. En plats där himmel och jord möts. Följ med på en vandring genom trädgårdens historia. Vi börjar med att lyssna till samtalet mellan en kung och hans rådgivare.

Profilerna berättar: Därför behövs Alternativa bok- och mediemässan

ALTERNATIVA BOKMÄSSANDatumet för den Alternativa bok- och mediemässan i Stockholm har flyttats till den 26 september, då arrangörerna Education4future hoppas att förbudet mot folksamlingar ska vara upphävt. Då ska ett antal författare, opinionsbildare och aktörer inom alternativa medier samlas under temat ”Journalistik och yttrandefrihet” för att träffa varand­ra och möta besökare. Flera av de inbjudna talarna och paneldeltagarna menar att den traditionella Bokmässan i Göteborg har blivit en intolerant vänsterbastion, och välkomnar detta initiativ som en möjlighet att fortfarande tala fritt och träffa and­ra med samma engagemang. Nya Tider har talat med sex av deltagarna om hur de ser på mässan och den roll som den kan fylla.

Välkommen till Östersjöns pärla!

INRIKESVill man uppleva något utöver det vanliga kan man åka till Bornholm, menar Alf Ronnby som rekommenderar en resa till ön för dem som fortfarande har semester kvar. Ökulturer är speciella och Bornholm, som också kal­las bland annat Östersjöns pärla kan erbjuda det mesta av danskt ”ö-gemyt” med korsvirkeshus, danska krogar, vita stränder, branta klippor och fiskehamnar.

En samtida hjältesaga

KULTURBOKRECENSION: I en tid av mediokra, internetfixerade företag framstår Elon Musk och hans företag som mer fantasieggande. Ty han bygger elbilar och rymdraketer. Han är en för det tidiga 2000-talet ganska unik man, en visionär som därtill kan skapa bärkraftiga företag av sina visioner. Lennart Svensson har läst en biografi om Musk.

Kronprinsessan Margareta – Stockholm slotts solstråle

KULTURHon blev aldrig drottning av Sverige, men under sin tid som kronprinsessa gjorde Margareta av Connaught ett djupt intryck på svenska folket. Hon grundade en hockeyklubb för damer, var initiativtagaren bakom en stödförening för synskadade och engagerade sig i hjälporganisationer under första världskriget. När hon dog 1920, endast 38 år gammal, sörjde hela landet.

Gå till arkivet

Send this to a friend