Skip to Content

Kolaren låg ute i skogen i flera dagar och nätter och tillverkade träkol. Skogsrået vakade ofta över deras kolmilor, men om de avvisade henne brann milorna upp. Infälld bild: Skogsrået, som bland annat känns igen på svansen, sökte ofta upp ensamma kolare och jägare. Bild av Per Daniel Holm 1882, ur Svenska folksägner av Herman Hofberg.
SVENSK FOLKTRO

Den vackra kvinnan i skogen

PappersupplaganNya Tider v. 04

Enligt den svenska folktron var människan aldrig ensam i naturen. Förutom de vilda rovdjuren troddes även övernaturliga väsen som näcken, varulven och trollen finnas där. Ett av dessa övernaturliga väsen skilde sig dock en aning från mängden då det visade sig i skepnad av en mycket vacker kvinna. Detta väsen var skogsrået och särskilt männen märkte av hennes närvaro när de var helt ensamma ute i skogen. Ofta hjälpte skogsrået dem, men ibland fick hon dem att gå vilse och inte sällan förslavade hon dem.

Publicerad: 28 januari, 2018, 10:16

  • Svenska

Läs även

Denna sägen är vida spridd i Östergötland och har berättats i olika versioner, men i denna version från Västra Harg berättas följande om jägaren Olle Skytt:

”Han behövde bara blåsa ett tag i bössepipan, så kom det fullt av djur och skocka sig ikring stugan. Fåglarna satte sej och sjöng på skorsten, och älgar och harar gick och strök utanför fönstren. Men när han var död, så satt änkan på sängkanten och grät, för hon tänkte på sej och de tre barna, vad det skulle bli av dem.

Då kom det in ett så fasligt grant fruntimmer te’na, och ett långt grönt släp hade hon efter sej. Och hon satte sej bredvid änkan och så sa hon te’na: ’Ja, gråt inte du! Det är la värre för mej. Jag hade sju barn mä’n, jag’, sade hon.”

Kvinnan med det gröna släpet i den här folksägnen är ett skogsrå och denna sägen är ett tydligt exempel på hur man berättade om detta kvinnliga väsen i det gamla svenska bondesamhället. Om mannen, enligt folktron, gick med på att inleda en romans med skogsrået belönades han med jaktlycka om han var jägare och om han var kolare vakade hon över hans kolmilor för att dessa inte skulle brinna upp.

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Sophia Eklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Den känslige naivisten – Olle Olsson Hagalund (1904-1972) – och det nya Sverige

KULTURDet är inte många i dagens Sverige som har hört talas om eller har sett hans tavlor, men Olle Olssons konst är ett historiskt dokument över ett samhälle som inte längre finns. Förnöjsamma, vänliga medborgare i ett Sverige som, trots en lägre levnadsstandard än i dag, visade ett kultiverat yttre och uppträdde belevat mot varandra. Det är den bilden som Olle Olsson Hagalund iakttog under sina promenader i Stockholm och speciellt i Hagalund, den stadsdel där han var född och bodde under hela sitt liv.

Röros Martnan – när unionsflaggan vajar över Röros

KULTURGenom en kunglig förordning bestämdes år 1853 att varje år, den tredje tisdagen i februari månad, skulle en marknad (martnan) hållas i den norska staden Röros i Sör Trondelag. Kung Oskar I, den andre i den nya franska Bernadotte-dynastin, ville knyta Norge och Sverige närmare varandra. Det rörde sig framför allt om handelsvägar och handelsförbindelser mellan två kopparstäder: Falun och Röros.

Njutning och förbud, Kaffets historia i Sverige

KULTUR OCH TRADITIONKaffet omnämns för första gången i Sverige år 1685, då det imorterades till Göteborg, och sedan dess har denna dryck avnjutits, förbjudits och fått mycket stor spridning genom åren. Kaffet har mer eller mindre blivit Sveriges nationaldryck och det är än i dag en självklarhet för många svenskar att dricka några koppar varje dag.

Actionism – ny livsfilosofi på traditionell grund

KULTURAv och till ställer sig någon upp, ber om massans uppmärksamhet och börjar sedan föreläsa för den hur den ska vara och handla. Det är moralfilosoferna, livscoacherna, folkuppfostrarna och samtidsguruerna. Ett exempel på detta är artikeln i Nya Tider v.47/2018 som skildrade Jordan Peterson och hans livsfilosofi. Och nu har en svensk sällat sig till denna skara av upplysare: Lennart Svensson, författare och kulturskribent. Här diskuterar han de centrala idéerna som utgör hans bok Actionism – How to Become a Responsible Man (2017).

En visselblåsares credo: Om verklighetsförnekelse och kommande välfärdskollaps

Karl-Olov Arnstberg torde vara känd för de flesta av Nya Tiders läsare, inte bara som återkommande krönikör utan också som kunnig och orädd författare. Förra året tryckte han boken Efter demokratin på sitt eget förlag. Den innehåller sju essäer, och låt mig få säga det från början: Hela boken genomsyras av Arnstbergs gedigna kunskaper, saklighet, klarsynthet, verbala skicklighet och – viktigast – hans återhållna och berättigade vrede över det inkompetenta politiska ledarskap som i i rask takt leder Sverige till vägen mot ättestupan.

Den stridande författaren

KULTURHan skrev romaner och böcker om andra författare samt gav sig in i den ena litterära fejden efter den andra. Författaren Sven Stolpe var allt annat än konflikträdd och både hans fejder och litterära verk kom att göra honom känd under hans livstid.

Staden Efesos i Turkiet – betydande för kristendomens spridning

HISTORIAEfesos är en arkeologisk plats i nuvarande Turkiet. Under antiken var den en viktig hamnstad på Mindre Asiens västkust, och från omkring 133 f.Kr. utgjorde staden en del av Romarriket. Den var strategiskt ett mycket bra val av aposteln Paulus när han skulle sprida kristendomens budskap. Där grundade han en församling, som kom att bli den mest inflytelserika i provinsen.

Bivax i stället för plast

KULTURHur packade man in maten förr, innan man hade plastpåsar och plastfolie? Man använde bivaxdukar! En kunskap väl värd att återuppta.

Gå till arkivet

Send this to a friend