”Döda räfven!” – Om mordet på Axel von Fersen

Det är allmänt känt att Sverige i årtusenden har styrts av kungar och, om det inte fanns någon kung, riksföreståndare. Vad som däremot inte är lika känt är de fem dagar i december 1768 då Sverige var utan statshuvud. Denna händelse är känd som Decemberkrisen och kom att bli betydande för den politiska utvecklingen i 1700-talets Sverige.

HISTORIAIstaby på Lister fanns redan på stenåldern. Då låg byn vid en havsvik och människorna försörjde sig genom jakt och fiske. Istabystenen, en runsten från 600-talet, säger något om ett hövdingadöme. Under vikingatiden och fram till 1658 var Istaby danskt och omställningen till svenska förhållanden blev tuff. Än i dag är bebyggelsen samlad kring den medeltida forten, där man samlade boskapen innan de togs till skogen för bete, och Istaby är en av få bevarade klungbyar.

Den 10 december 1900 skilde skarprättare Anders Gustaf Dalman massmördaren Johan Filip Nordlunds huvud från kroppen med handbila. Sju månader tidigare hade Nordlund chockerat svenskarna när han begick det brutala massmordet på ångaren Prins Carl. Detta var den sista gången någon avrättades med bila i Sverige, men dådet startade även en intensiv debatt i Sverige om huruvida ett samband mellan brottslighet och arv och miljö verkligen existerade.

Den 20 november 1700 (30 november enligt gregorianska kalendern) mötte Karl XII (1682 – 1718) och hans karoliner den ryska armén i det stora slaget vid Narva. Detta slag resulterade i den svenska arméns största seger under det stora nordiska kriget som varade mellan år 1700 och 1721. Dock blev den även början på slutet för den svenska stormaktstiden.

På Museum Gustavianum i Uppsala finns många intressanta föremål utställda: mumier, hjälmar och vapen från vikingatiden och det augsburgska konstskåpet. Detta konstskåp, som skänktes till Gustaf II Adolf (1594–1632) när han och hans armé intog den sydtyska staden Augsburg den 24 april 1632, tillverkades av Philipp Hainhofer (1578–1647). Det innehåller allt från snäckor till en rem av människohud och lockar många av museets besökare.

INRIKESI början av oktober meddelade norska arkeologer att ägarna till en gård i Rakkestad i Östfold hittat en runsten när de rev ett gammalt hus. Stenen är ristad med den äldsta futharkens runor och kastar enligt språkforskare nytt ljus över språkets utveckling.

Sommaren 1734 lämnade Carl Linnæus Falun tillsammans med sju följeslagare för att påbörja den vetenskapliga resa i östra och västra Dalarna som detta landskaps landshövding, Nils Reuterholm (1676–1756), gett honom i uppdrag att genomföra. Under denna resa studerade Linnæus inte bara växt-, djur- och mineralriket ingående utan även folkets liv.

PANDEMIDet är i år ett hundra år sedan spanska sjukan slog till. Den tros ha drabbat en halv miljard människor, vilket var en tredjedel av jordens befolkning på den tiden. Genom att kartlägga viruset har forskare kunnat konstatera att det handlade om en form av fågelinfluensa.