Ford är en av de biltillverkare som Donald Trump vill locka tillbaka och förmå att utveckla sin verksamhet i Förenta staterna. Detta ska ske genom en kombination av importtullar samt sänkt skatt på arbete. Foto: Ford

Donald Trumps ekonomiska politik kritiseras, men mest av ideologiska skäl

Den ekonomiska utvecklingen i USA, men också i resten av världen, har kommit att bli en stor fråga under och inte minst efter expresident Donald Trumps valvinst i det amerikanska presidentvalet. Debatten handlar i allt större utsträckning om att sätta fokus på de grundläggande förutsättningarna för ett väl fungerande samhälle i stället för att sätta de globala målen framför den egna nationens, samt om vilka effekter det ger på den amerikanska ekonomin. Den oro som många i dagens maktsfär vädrar kring Trumps ekonomiska politik, handlar i stor utsträckning om att värna de egna strukturerna. Detta ställs då mot Trumps retorik och mer eller mindre dystopiska tolkningar av vart hans politik kan tänkas leda.

Utvecklingen, såväl i USA som i resten av västvärlden, har i en allt snabbare takt kom­mit att spegla de globalis­tiska intressena på bekostnad av den egna befolkningen och det är där vi nu börjar se en antydan till en annan inriktning, inte bara i USA.

Efter valet i USA är därför förvänt­ningarna uppskruvade på vilka ef­fekter Donald Trumps ekonomiska politik skall komma att få på den ekonomiska utvecklingen, både för den amerikanska medelklassen och för USA som nation. Inriktningen på förväntningarna skiftar, bero­ende på vem man lyssnar på. Ur ett svenskt perspektiv kan man konsta­tera att en stor majoritet av det eko­nomiska etablissemanget utgår från att Donald Trumps ekonomiska politik kommer att leda till ekonomisk tillbakagång. Det grundas i att man förväntar sig att höjda tulltariffer kommer att leda till en ökad inflation i USA, när importpriserna stiger.

Valet i USA handlade i år om både presidentposten och de båda kamrarna i det amerikanska parlamentet, senaten och representanthuset. Resultatet i de båda parlamentsdelarna ger den nyvalda presidenten, Donald Trump, en ovanligt stor möjlighet att genomföra sin politik. Med majoritet i både senaten och representanthuset bakom sig kommer det bli svårare att stoppa hans förslag än under hans förra mandatperiod. Man kan alltså vänta sig att en stor andel av de lagändringar som utlovats under valrörelsen kommer att genomföras. Bild: Associated Press

 

Här tar de svenska debattörerna rygg på de amerikanska, som riktar in sin kritik mot ökade tulltariffer och menar att det skulle skapa han­delshinder. Debattörerna utelämnar dock den flora av subventioner och statsstöd som används i olika länder för att hålla sin egen industri om ryg­gen, och som Trump pekar ut som oärlig konkurrens. De omfattande subventioner som etablerades av Världspostunionen (UPU), numera ett organ inom FN, som syftar till att minska utvecklingsländers kost­nader för att sälja sina produkter i andra länder, spelar här en stor roll. Inte minst Kina och dess e-handels­företag har använt möjligheten att få subventionerade fraktkostnader till att ta stora marknadsandelar i såväl USA som Europa. Många har kanske undrat hur varor från Kina kan vara så billiga, och det är till stor del häri förklaringen ligger. Det märkliga förhållandet att det blev billigare att skicka ett mindre paket från Kina till en adress i EU eller USA än att skicka samma vara med post mellan två orter i samma land skapade omfat­tande problem för många handelsföretag i Väst.

År 2018 hade denna utveck­ling gått så långt att en lång rad e-handelsföretag gick i konkurs och andra fick stora ekonomiska problem, när den billiga Kinaimporten svämmade över marknaden. Dåva­rande presidenten, Donald Trump, satte då ned foten och hotade UPU med att USA skulle lämna unionen om man inte löste detta problem. På kort tid lyckades då postunionen enas om nya regler som innebar att subventionerna till kinesiska före­tags paketbefordran minskade kraf­tigt efter justeringar som började genomföras 2019.

I denna mekanism kan vi härleda en viktig del av den principiella logik som ligger bakom Trumps förslag om särskilt kraftiga tullar på alla varor från Kina. När man belägger import med tull bör det framför allt handla om att kompensera för stora skill­nader i produktions- och transport­kostnader mellan två handelspart­ner. Om man följer den principen får man en styrning mot att de som producerar de bästa produkterna får sälja, i stället för att, som nu, enbart låta priset avgöra.

Den tänkta dynamiska effekten av ökade tullar är, i Trumps politik, att det skall leda till en snabb och kraftig återindustrialisering av USA och att det skall minska behovet av importe­rade varor. En sådan utveckling bru­kar dock ta tid och många misstror att det ens är möjligt. Donald Trump har däremot sagt att man relativt snabbt skall kunna se en effekt i den rikt­ningen. Exakt hur man skall agera för att uppnå syftena med en snabb höjning av tulltarifferna är inte klar­lagt. Däremot kan man anta att den kommande Trumpadministrationen kommer att använda tullfrågan som ett offensivt förhandlingsverktyg gentemot andra länder.

De planerade tulltarifferna inne­bär en generell tull på 10 procent av importvärdet samt 60 procent för va­ror från Kina. En sammanställning av olika bedömares syn på effekten av en sådan ordning, som presente­ras av policyinstitutet Tax Founda­tion, visar att förväntningen är re­lativt samstämmig för en minskning av USA:s BNP med upp till 1,5 pro­cent inom 3 år.

Man skall också komma ihåg, när Trumpmotståndarna kritiserar idén som sådan, att andra länder också använder tulltariffer aktivt för att påverka flödet av varor och tjänster över sina gränser och därmed skyd­da inhemska intressen. Inte minst EU, vars företrädare generellt har varit emot Trumps politik på alla om­råden, inte minst ekonomin, agerar själva tämligen kraftfullt med höga tulltariffer för att påverka inflödet av prispressade varor och produk­ter från Asien, inte minst Kina. Till exempel har EU relativt höga tull­tariffer på stål och aluminium, som infördes som ett svar på USA:s stål­tullar från 2018. EU beslutade i år att förlänga just ståltarifferna till 2026.

Den amerikanska bilindustrin har tappat marknadsandelar på den inhemska marknaden under ett flertal år. Exporten av bilar från USA tappar också mark i förhållande till importen av utländska bilar. Trump har under valrörelsen pekat på att han kommer att verka för att bilindustrin tar fart igen, vilket var en av huvudpunkterna vid ett valmöte i Michigan. Bild: Pixabay

 

Under sina kampanjmöten inför presidentvalet lyfte Donald Trump ofta fram både bilindustrin och till­verkningen av jordbruksmaskiner som exempel på områden där han avser att belägga import av färdiga produkter med höga tullar. Åtgärden förklaras med att företag gärna flyt­tar produktionen dit den är billigast att genomföra. Det har lett till en om­fattande industriell flytt från USA, inte minst till Mexiko och flera asia­tiska länder, bland annat Kina.

Donald Trump lovade att återskapa bilindustrins storhetstid i Detroit, som fått se tusentals arbetstillfällen försvinna under de senaste decennierna, vilket lett till att staden gått bankrutt. Stillbild: YouTube

 

I fallet med jordbruksmaskiner riktade sig Donald Trump direkt till en av USA:s ledande producenter av sådana, John Deere, vid ett kampanj­möte i Pennsylvania den 23 septem­ber. Han sade då att om John Deere fullföljer sina långt framskridna pla­ner på att flytta mer produktion till Mexiko, så kommer de att drabbas av mycket höga tulltariffer för allt de säljer till USA från dessa anlägg­ningar.

– Om ni gör det kommer vi att in­föra en tvåhundraprocentig tull på allt ni vill sälja in i USA, sade han.

John Deere, en av de stora amerikanska tillverkarna av jordbruksmaskiner, hotas med höga strafftullar för produkter som säljs i USA om man gör verklighet av en planerad flytt av produktionen till Mexiko. Donald Trump ”informerade” företaget under ett kampanjmöte om att han avsåg att belägga sådan import med 200-procentiga tullar, om företaget verkställer sina planer. Bild: John Deere

 

Trump har också vänt sig till stål­industrin, som varit utsatt för hård priskonkurrens från bland annat kinesiska stålexportörer med kraf­tigt dumpade priser. Frågan var hög­aktuell redan under Trumps första presidentperiod. Då, 2018, införde Trump tilläggstullar med 25 procent på stål och 10 procent på aluminium. Ståltullarna ledde till att EU också höjde sina tulltariffer till 25 procent för importvolymer av stål som över­stiger beviljade importkvoter. Att frågan om ståltullar kom upp just vid valmötet i Pennsylvania är ingen tillfällighet, eftersom USA:s största stålproducent, US Steel Corporation, har sitt huvudkontor i Pittsburgh, Pennsylvania. Företaget annonsera­de i december 2023 att man skulle bli uppköpt av den japanska ståljätten Nippon Steel, men affären har än så länge blockerats av den amerikanska staten. Här kan man förvänta sig nå­gon form av agerande från Trump­administrationen ganska direkt efter tillträdet i slutet av januari nästa år.

Även bilindustrin har genomgått en kraftig omstöpning under flera decennier och importerade bilar har hela tiden tagit marknadsande­lar. Exporten av amerikanska bilar har stagnerat och uppvisat en svag minskning, medan importen av bi­lar är väsentligt större än exporten, drygt tre gånger så stor värdemäs­sigt. Om Trumpregimen kommer att fullfölja kraftigt höjda tulltariffer, som delvis triggas av den skeva han­delsbalansen avseende bilar, kom­mer det att drabba även Sverige. USA stod för 28,5 procent av den svenska bilexporten 2022 och var därmed den i särklass största marknaden för svensktillverkade personbilar, det vill säga Volvo, Polestar och Koenig­segg. Både Volvo och Polestar har för övrigt redan en fot som lokal produ­cent, genom att de båda har var sin fabrik i USA. Volvo Cars aviserade 2023 att man hade planer på ytterli­gare minst en fabrik i USA, vilket kan indikera att det finns en risk för min­dre export från Sverige framöver.

Trump var mycket tydlig med att han avsåg att verka för en omfat­tande återetablering av bilfabriker i USA, och då särskilt i Detroit, under sitt sista framträdande på ett valmöte i Michigan. Han formulerade sig så här:

– Vi kommer att återföra bilindu­strin till Michigan. Vi kommer att göra Detroit ännu större än det nå­gonsin var.

Det kan finnas en poäng i Trumps besked om nya bilfabriker i USA is­tället för att bilföretagen importerar från utlokaliserade fabriker i låglöneländer i Mellanamerika. Hoten om höga tullar för importerade varor har redan fått en aktör att ändra pla­nerna på att bygga ytterligare en rik­tigt stor bilfabrik i Mexiko, med syfte att exportera till USA-marknaden.

Man kan alltså förvänta sig att den amerikanska industriproduktionen, där bilföretagen är stora aktörer, kommer att expandera de närmaste åren. Det kommer också att påver­ka sysselsättningen i USA, liksom handelsbalansen. Hur andra länder kommer att agera när skyddstullar­na börjar resas kan man bara vänta och se, men det bör bli en rejäl mot­reaktion som innebär att amerikan­ska produkter blir dyrare för konsu­menterna i många länder framöver. Det kommer i sin tur också att påver­ka den amerikanska ekonomin, men i negativ riktning.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Fd ledamot av Riksdagens skatteutskott och Riksbanksfullmäktige

Relaterat

De kommer att ingå i regeringen

De kommer att ingå i regeringen

🟠 – Flera överraskningar när Trump väljer att omge sig med mer lojala – och radikala – rådgivare än sist Donald Trumps utnämningar hittills signalerar enligt de flesta bedömare framför allt en vilja att hitta lojala medarbetare, vilket enligt kritiker varit viktigare än kompetens.

Läs även:

När ”Everything Bubble” spricker

När ”Everything Bubble” spricker

🟠 EKONOMI Jag har i en följd av ekonomiprogram på Svea Kanal, som finns på YouTube och Rumble, försökt förklara hur allt – enligt min mening – hänger ihop och varför vi nu är på väg att landa i en ”Everything Bubble” – en bubbla som innehåller allt.

BRICS toppmöte i ryska Kazan riktar udden mot Väst

BRICS toppmöte i ryska Kazan riktar udden mot Väst

🟠 Under parollen ”förstärkning av multilateralismen för global utveckling och säkerhet” möttes de numera nio BRICS-länderna i det årliga toppmötet, som i år hölls i Kazan i Ryssland. Toppmötets agenda innehöll en rad nya och vidareutvecklade områden, vilket indikerar att BRICS-länderna påtagligt har breddat sin bas för samverkan och gemensam utveckling.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Den Eldrökta – en historisk fantasyroman i Sveriges forntid

🟠 BOKRECENSION Magnus Stenlunds bok Den Eldrökta är ett unikt verk i svensk författarhistoria. Det är både en fantasyroman och en noga uppbyggd historisk fiktion, avsedd att bilda en rimlig syntes av de fornnordiska sagorna, men även med inslag av andra mytologier som helt eller delvis står på samma grund. Detaljrikedomen, noggrannheten och berättarkonsten gör det till ett verk som bara kan beskrivas som fantastiskt, menar Nya Tiders recensent Gunnar Hellgren.

Ett totalangrepp mot Västs uppblåsta självbild

🟠 BOKRECENSION Den franske antropologen Emmanuel Todd, som sedan många år är en väletablerad författare och debattör, utvecklar i Västerlandets nederlag en teori att det man kan kalla västländerna inte bara kommer att förlora striden om Ukraina, utan att de rent allmänt är på nedgång. Huvudanledningen är att de har blivit nihilistiska och lider av en falsk och uppblåst självbild. Todds huvudsakliga metod är att jämföra kulturerna hos detta krigs kontrahenter, och dra slutsatser av det. Denna bok är full med teorier som nog väcker en stor vrede hos maktetablissemangen i Väst, men det vore nyttigt för alla oss i Väst att läsa den och begrunda hur märkliga vi framstår i resten av världen.

Bävern – Den makalöse byggmästaren

🟠 KULTUR En grupp vandrare är på väg genom de sörmländska skogarna. Då de närmar sig ett vattendrag får de se trädstammar och grenar som ligger huller om buller vid stranden. En av vandrarna konstaterar att här har en något underlig trädavverkning ägt rum. När de kommer närmare förstår de vad det rör sig om. Här har bävrar arbetat flitigt och byggt en hydda.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Stor vikingaskatt hittad

🟠 HISTORIA Den största silverskatt från vikingatiden som någonsin hittats i Jönköpings län har sänts till länsstyrelsen av ett anonymt ombud. Skatten utgörs av omkring 100 silvermynt, smycken samt bitar av silver. Då den inte hittats vid en arkeologisk undersökning saknas dock mycket information.

Jahve och draken

🟠 HISTORIA Bibeln och dess olika berättelser har gett upphov till olika spekulationer och teorier. En av dessa teorier, som har börjat märkas på senare tid, är att Jahve i själva verket är en drake. Teorin stämmer dock inte och den verkliga historien är mer läsvärd.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.