Bulgarien är unionens fattigaste land, med återkommande korruptionsskandaler och politiska kriser – de senaste fem åren har hela sju parlamentsval behövt hållas på grund av återkommande regeringskriser. Under de första tio åren som EU-medlem tilläts landet inte vara med i Schengensamarbetet. De släpptes dock in förra året.
När det gäller landets euro-anslutning har EU-kommissionen och ECB dock bedömt att landet uppfyller alla krav för att gå med i det gemensamma valutasamarbetet. Det gäller de fyra konvergenskriterierna prisstabilitet, sunda offentliga finanser, växelkursstabilitet (via ERM II) och stabila långsiktiga räntor.
Frågan har dock varit mycket omstridd, och orsakat massdemonstrationer i flera års tid i Sofia och i andra städer i Bulgarien. En stor andel av bulgarerna är synnerligen kritiska till politikernas västliga orientering, och vill att landet i stället hittar tillbaka till sin traditionella roll mellan öst och väst. Opinionsundersökningar – även de som gjorts av EU:s eget institut Eurobarometer – har visat att 53 procent av befolkningen är emot euron, medan 45 procent påstås vara för. I alla andra opinionsundersökningar är andelen som är emot klart större än andelen som är för.
Folkomröstning avvisades
I flera års tid har landets nationalistparti Vazrazhdane kampanjat emot euro-anslutningen, och samlat in över 600 000 underskrifter för att begära folkomröstning. Parlamentet har dock vägrat att ta i frågan, med hänvisning till att parlamentet redan lovade EU – i samband med Bulgariens anslutning till unionen 2007 – att landet ska införa euron i framtiden, och att en folkomröstning därmed är otillåten.
Till slut blev protesterna och splittringen i landet så stor att landets president, Rumen Radev, själv skickade ett förslag till parlamentet där han vädjade om en folkomröstning. Detta för att försöka få ett folkligt och mer legitimt avgörande i frågan. Så sent som i december tvingade han därmed parlamentet att rösta om en folkomröstning, men det avslogs med rösterna 135 mot 81. Under sessionen protesterade Vazrazhdane med banderoller samt högljudda fördömanden och bu-rop. Senare under månaden samlades tiotusentals på gatorna i Sofia för att kräva regeringens avgång.
Sex länder har kvar egen valuta
Därmed kvarstår situationen att inget land någonsin gått med i euron efter en folkomröstning, endast efter beslut av parlamenten. De enda länder som tidigare folkomröstat om euron är Sverige och Danmark, som båda röstade nej.
De sex EU-länder som står utanför euron är Tjeckien, Danmark, Ungern, Polen, Rumänien och Sverige.
I Sverige har eurostödet successivt ökat från bottennivåerna på 10 procent för drygt 10 år sedan. I den senaste mätningen från Statistiska centralbyrån var 32 procent för, 49,5 procent emot, och 18,5 procent svarade vet ej.
