Skip to Content

Det väldiga Porttornet har rekonstruerats med förebild från Gråborg för att visa hur det kan ha sett ut på 1200-talet. Borgen har anfallits vid flera tillfällen och arkeologerna har bland annat hittat tjocka brandlager som visar att porten från den tidigare bebyggelsen i Eketorp II bränts vid ett anfall. Husen inne i borgen har dock aldrig blivit nedbrända. Foto: Nya Tider
KULTUR

Eketorps borg, en återuppbygd äkta fornborg

PappersupplaganNya Tider v. 34

På Öland finns Sveriges enda återuppbyggda fornborg. Den heter Eketorps borg och uppfördes på 300-talet e.Kr. för att skydda befolkningen från anfall. Eketorp blev senare en plats för offerriter och idag är det ett fascinerande besöksmål som har öppet under både sommaren och hösten.

Publicerad: 29 augusti, 2021, 19:44

  • Svenska

Läs även

Den som beger sig till Stora alvaret på Öland möts av en mäktig ringmur i sten som inger respekt, men som också väcker nyfikenhet och fascination. Man tänker på alla människor som både vandrat till och levt på denna plats, och som sedan försvunnit in i historiens dimmor, som så många andra genom årtusendena, och man frågar sig hur de levde.

Tack vare den noggranna rekonstruktionen av Eketorps fornborg, som enligt museets Facebooksida genomfördes år 1978 under ledning av Riksantikvarieämbetet, kan man få en del av sina frågor besvarade. Att se fornborgen och husen som finns innanför ringmuren är som att flyttas tillbaka till järnåldern eller medeltiden.

Idag är platsen ett museum som i hög grad håller historien levande, men låt oss först vrida klockan tillbaka till hur ölänningarna levde på Romarrikets tid.

Eketorps borg på sydöstra Öland har rekonstruerats ovanpå fornlämningen, som först nogrannt undersökts. På så vis skyddas det ursprungliga byggmaterialet från att vittra sönder. Stenhusen fanns på järnåldern medan trähusen tillkom på medeltiden. Här finns även information om Ölands totalt 15 fornborgar. Foto: Nya Tider

Borgen byggdes ut och blev permanent bebodd

Borgen uppfördes cirka år 300 e.Kr. under den tid då ölänningarna hade mycket kontakt med Romarriket. De bedrev handel med varandra och en del ölänningar trädde till och med i tjänst som legosoldater i den romerska armén. Handeln med romarna gjorde att ölänningarna kunde leva i rikedom och välstånd. Det finns dock inget gott som inte kan föra ont med sig och välståndet och rikedomarna lockade våldsamma plundrare till Öland.

För att skydda sig mot detta yttre hot byggdes en borg med ringmur på en udde i våtmarken. Vid konstruktionen användes romerskt alnmått, vilket avslöjar att ölänningar inte bara fört med sig materiella ting från Romarriket utan även räknekunskaper.

Oroligheterna i Europa som orsakades av folkvandringarna, som pågick under perioden 375-550, ledde till att borgen gjordes större. Ringmuren utökades från 23 till 80 meter i diameter. Denna konstruktionsfas, som varade under perioden 400-650 e.Kr., definieras som Eketorp II. Den färdiga muren var 4,8 meter hög och 5 meter bred, och 53 hus hade uppförts.

Fynd på platsen avslöjar att människorna som levde i bondesamhället på Eketorp från år 400 var välbärgade, då många smycken har hittats. Man har även funnit så kal­la­de guldgubbar, avbildningar av män och kvinnor i guldbleck. Vardagsföremålen har däremot inte bevarats lika väl.

Under den första fasen, Eketorp I (300-400 e.Kr.), tycks ingen permanent bosättning funnits innanför borgmuren, utan den utgjorde endast en tillflyktsort när fara hotade. Detta kom att ändras under Eketorp II då folk flyttade in från bygdens gårdar och bosättningar etablerades. En samlingsplats fanns och i brunnen har spår efter blot hittats.

Tillflykt under våldsam medeltid

År 650 började dock folket att flytta ut från borgen och istället bosätta sig på gårdarna i bygden. Orsaken till detta är oklar, men en intressant teori som läggs fram på museets hemsida – där man även kan finna den historiska informationen som förts vidare här – är att Västroms fall år 476 sannolikt ledde till att kontakten med romarna upphörde. Därmed avstannade flödet av rikedomar till Öland och det fanns inget som lockade plundrare.

huslängor i trä där soldater med familjer bodde under medeltiden. Här kan man även hälsa på djur och prova på pilbåge och baka bröd. Foto: Nya Tider

Offrandet av hästar och svin i våtmarken vid Eketorp fortsatte dock, och människoskelett som daterats till tiden efter utflyttningarna har hittats på borgens område.

År 1170 inleddes ett nytt skede i borgens historia. Järnåldern hade övergått i medeltid och det var inte lugnt i Sverige då sverkerska ätten utkämpade en lång och våldsam kamp mot den erikska om makten i landet.

Sannolikt var det på grund av oroligheterna och våldsamheterna som folk åter bosatte sig på Eketorp. Denna fas, som är känd som Eketorp III, varade fram till 1240. Muren, som blivit en ruin, återuppbyggdes, förstärktes, försågs med porttorn och blev en militär garnison. Järnåldershusen i sten ersattes med trähus. Det är dock järnåldershusen som är återuppbyggda idag.

När det gäller medeltidsmänniskornas liv på Eketorps Borg har flera fynd gjorts. Detta var inget bondesamhälle, utan handel och hantverk var viktigare än jordbruk. Några av de många fynd som hittats är spelpjäser, vapen, keramik och detaljer från rustningar.

År 1222 utslocknade sverkerska ätten på svärdssidan och handeln började koncentreras till större städer. Detta ledde till att folk åter flyttade ut från Eketorp och borgen förföll så småningom.

Eketorps borg idag

Järnålderns Eketorp restaurerades och återuppbyggdes i slutet av 1970-talet för att visa hur borgen kunde se ut på vikingatiden. Platsen är idag ett museum. Här kan man få se och lära sig mer om hur järnålderns och medeltidens människor levde. De rekonstruerade husen är byggda i kalksten och har grästorvstak, där man försökt använda den tidens teknik. Även det medeltida porttornet från 1200-talet och trähusen har rekonstruerats.

På Eketorp kan besökarna prova på brödbakning och bågskytte samt gå på tipspromenader och konstutställning. Här finns även ett särskilt museum för barn.

Här hålls verkligen en del av Sveriges historia vid liv och man kan uppleva den på ett konkret och oförglömligt sätt.
Museet har öppet från juni till november. Det anordnas olika event, aktiviteter och musikframträdanden, se www.eketorpsborg.se för aktuell kalender. Just nu pågår utställningen Hästen i Ölandskonsten.

Sophia Eklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Passionerat om jämtska

KULTURJämtskan är ett av Sveriges genuina folkmål och vissa menar att det mer är ett eget språk än en dialekt. Det finns runt 30 000 talare och kanske dubbelt så många förstår jämtska. En svårighet för jämtskans bruk och bevarande har länge varit att det saknats ett enhetligt skriftspråk. År 1995 författade Akademien för jamska en vägledning för hur man ska skriva, men den som verkligen gått till botten med skriftspråket är Håkan Roos, fil. mag. i nordiska språk, som nyligen gett ut en bok i ämnet. Frågan är i hur god jord den faller hos de jämtsktalande.

Om Fritz von Dardel, En konstnärlig soldat och hovman

KULTURFritz von Dardel levde ett rörligt och händelserikt liv. Han var militär, överintendent vid Nationalmuseum, diplomat, hovman – och konstnär. Faktum är att konsten kom att bli hans främsta intresse i livet. Dardel tecknade serier samt målade karikatyrer och landskap.

Klosterörterna finner nya vägar

KULTURReformationen innebar stora förändringar för människorna i vårt land. Den katolska tron med Jungfru Maria och helgonen genomsyrade vardagen. Under denna tid var inte läs- och skrivkunnigheten allmän. Det var viktigt med böner och ramsor som man lärde sig utantill. Dessa knöt an till det gudomliga. Läkeörterna ansågs vara Jungfru Marias särskilda växter. För att örterna skulle hjälpa var det viktigt att be till både Jungfrun och helgonen. Med reformationen förändrades detta. Det gällde att finna nya vägar.

Den okända kyrkan i Sverige

KRÖNIKA

Ole Dammegårds museum i Göteborg

KULTUROle Dammegård är välkänd i kretsar som inte nöjer sig med den officiella förklaringen av olika händelser som Palme­mordet och mordet på John F Kennedy. Nu finns chansen att studera hans arbete och liv fram tills i dag i ett litet museum, fyllt av föremål från hans liv. Museet ligger i Göteborg och är öppet efter överenskommelse.

Karl XII:s vilda dagar, Berättelsen om det holsteinska raseriet och hur det ledde till krig

KULTURÅren 1698 och 1699 slösade den unge kungen Karl XII stora penga­summor, och tillsammans med kusinen Fredrik IV av Holstein-Gottorp betedde han sig mycket omdömeslöst. Karls beteende under dessa år, som har gått till historien som ”det holsteinska raseriet”, kom att få ödesdigra följder för Sverige.

Husmor på vikingatiden

KULTURHemmet och gården utgjorde det centrala i tillvaron för vikingatidens människor. Det var kvinnorna som hade ansvaret för att allting fungerade på gården och i hushållet. Symbolen för denna viktiga uppgift var nyckeln. Arkeologer har funnit många nycklar i kvinnogravar från vikingatiden. Nu får vi lära känna en kvinna, en husmor som vi kan kal­la Gunlög, och se hur en husmors liv kunde gestalta sig på vikingatiden.

Svenskt konsthantverk – en nästan glömd del av den äkta svenska kulturen

KULTURDen stora importerade massan av föremål i glas och porslin, trä och textilier förpassar den svenska traditionella formgivningen till kulturens rand. Det gäller nu att inte bara uppmuntra till inköp, men också att lära den unga generationen vad skönhet och estetik innebär. Ett estetiskt sinne skapas av en estetisk själ och gör livet så mycket mer behagligt. På svenska glasbruk lever hantverkstraditionen, yrkesskickligheten och arbetsglädjen vidare.

Gå till arkivet

Send this to a friend