President Donald J Trump signerade en stor mängd presidentdekret under sin första dag i Vita huset, den 20 januari. Många av de beslut som fattades har fått mycket uppmärksamhet. I denna artikel tittar vi närmare på de viktigaste besluten som rör ekonomi. Foto: Vita huset

Ekonomiska ändringar i USA:s politik under den första veckan med Donald Trump i Vita huset

EKONOMI
Flera viktiga beslut som påverkar den federala budgeten i USA togs redan under den första veckan av Donald Trumps andra presidentperiod. Mycket kretsar kring handelspolitik och åtgärder för att öka andelen inhemsk produktion. För att förstå Donald Trumps ekonomiska politik behöver man inse att han resonerar som en företagsledare och inte som en traditionell politiker, men också den trängda situation som USA:s ekonomi befinner sig i.

Att den nya administratio­nen i USA har rivstartat är verkligen ingen överdrift. Skattesänkningar och hot om höga tullar på import från, i för­sta hand länder med vilka USA har en negativ handelsbalans, är två av de stora ekonomiska kursändringar som Donald Trump har aviserat un­der förra årets valkampanj. Det är också dessa åtgärder som domine­rar den ekonomiskpolitiska floran av presidentdekret under den första veckan av mandatperioden, även om deportationen av illegala migranter kommit att bli den mest mediala de­len av beslutsstormen.

Att Trumpadministrationen an­vänder höjda tulltariffer som metod för att pressa olika motparter till att acceptera olika överenskommelser är uppenbart, vilket river upp en del känslor bland de som har kunnat tjäna pengar på ett handelsöverskott gentemot USA. En annan bärande tanke för president Trump är att dol­larn skall fortsätta att vara interna­tionell växlings-och reservvaluta. Det är en viktig del av USA:s ambi­tion att vara världsledande. Ett fler­tal av de hot om höga tullar som har presenterats för andra länders ex­port till USA handlar om just det, vid sidan av den viktigaste anledningen – den negativa handelsbalansen.

Just handelsbalansen mellan USA och ett antal stora marknader runt om i världen har kommit att bli ett av huvudnumren i den ekonomiska delen av inledningen av Trumpadministrationens regeländringar. Anledningen till det är att USA:s han­delsbalans, det vill säga skillnaden mellan värdet av den samlade expor­ten och importen, har varit negativ och växande ända sedan 1980-talets början. Trenden har varit mycket tydlig, bortsett från ett hack i kurvan under början av 1990-talet.

Handelsunderskott. Sedan början av 1980-talet har USA haft en negativ handelsbalans, utom något år i början av 1990-talet. Det hänger intimt samman med utflyttning av produktion till låglöneländer, som är en effekt av ”globaliseringen” av ekonomin. Källa och grafik: usafacts.org

 

I sammanhanget kan man konsta­tera att Trumps resultatorienterade resonemang, där man ser till han­delsbalansen per marknad, snarare än den totala handeln som helhet, inte står så högt i kurs hos dagens globalistiskt orienterade national­ekonomiska etablissemang. Å andra sidan är det ett synsätt som gör att man lättare kan få ett grepp kring de faktorer som påverkar den totala ekonomin, när man bryter ner problematiken i olika delar.

I sitt tal på årets WEF-möte poäng­terade Donald Trump särskilt de sto­ra handelsunderskott som USA har gentemot EU-länderna som helhet. Han påpekade att EU gärna säljer bi­lar, teknik och livsmedelsprodukter till USA, men att man köper på tok för lite amerikanska produkter. Han menar att den situationen är ohåll­bar och att handeln mellan USA och EU behöver bli mer jämställd.

Den snabbt växande statsskulden i USA är ett direkt resultat av den långvarigt usla handelspolitik som skapat det stora handelsunderskot­tet i kombination med ett stort fede­ralt budgetunderskott.

Man kan härleda problemen till­baka till, den närmast religiösa, upp­fattningen om att handel med andra länder skall lösa alla problem. Han­del är förvisso viktig för att kunna förse ett land med nyttigheter från andra delar av världen, men proble­matisk om det under lång tid råder obalans mellan import och export. Den frågan har nästan varit begravd under utvecklingen av den period då globalisering varit storföretagens lösning på alla problem. Det är tvek­löst så att de stora globala bolagen tjänat enorma mängder pengar på just den taktiken. För länder och de­ras medborgare fungerar det dock riktigt uselt, om man inte kan ba­lansera import och export över en längre period.

USA:s totala federala statsskuld, ”Debt to the Penny”, är enorm. Den 27 januari i år redovisade US Trea­sury en total statsskuld på 36,22 bil­lioner dollar, varav 7,36 billioner är utlandsskuld. Hotet mot dollarn som internationell reservvaluta är up­penbart när skulderna expanderar på ett okontrollerat sätt.

USA:s handelsbalans med vissa länder och regioner uppvisar mycket stora och årliga underskott. Visserligen finns det också länder där USA har ett överskott i den bilaterala handeln, men när det sammanlagda handelsnettot visar negativa siffror över tid behöver man agera på de marknader där underskotten är störst. Det är det Donald Trump har satt igång med. Källa: USA:s officiella statistik, bea.gov. Grafik: Nya Tider

 

Inte minst från BRICS-ländernas sida har det sänts tydliga signaler om att man är på tröskeln till att för­söka skapa en ny ekonomisk världs­ordning, där dollarn får en påtagligt mycket mindre stark ställning som reserv-och växlingsvaluta. Det är därför ett av Donald Trumps uttala­de mål att vända utvecklingen till ett positivt handelsnetto, som kan bidra till att minska statsskulden och stär­ka förtroendet för den amerikanska dollarn.

En annan stor del i Trumps eko­nomiska politik är att minska det federala budgetunderskottet, som också driver upp statsskulden. Det är i det sammanhanget man skall se bildandet av den nya DOGE-myndig­heten, Department Of Government Efficiency, som leds av Elon Musk. Visserligen kommer budgetunder­skottet inte att minska i år, men am­bitionen att få ned de federala ut­gifterna är inte att ta miste på. Elon Musk har sagt sig kunna leverera ut­giftsminskningar på cirka 2 billioner, det vill säga 2 000 miljarder, dollar, vilket skulle göra stor skillnad om man lyckas. Åtgärderna som krävs för att nå dit är dock mycket omfat­tande och de är inte presenterade i detalj ännu. Hur det kommer att gå med den saken får vi därför åter­komma till. Det intressanta just nu är budskapet om radikala nedskärning­ar av den federala byråkratin.

Trumps taktiska principer

Ett exempel på hur Trump lyckas få igenom sin politik med hjälp av hot om höga tullar, redan första veck­an, är avtalet med Colombia om att ta emot illegala immigranter som sänds tillbaka från USA. Colombia vägrade först att ta emot sina med­borgare, vilket föranledde Trump att utfärda ett presidentdekret om att införa 25-procentig strafftull på all import från Colombia med ome­delbar verkan. Veckan därpå skulle strafftullarna dubblas. I paketet in­gick också andra hinder för colombi­anska medborgare att resa in i USA. Efter det att Trump meddelat Colom­bias president att han skrivit på de­kretet tog det mindre än en timma innan Colombia välkomnade depor­tationerna och dessutom erbjöd sig att bidra till transporten. Därefter deklarerade Trump att dekretets be­slut pausas på obestämd tid.

Episoden visar att Donald Trump menar allvar med sin politik och att han är beredd att vidta drastiska åtgärder snabbt för att nå sina mål, på ett sätt som politiker inte är så vana vid att använda. Även BRICS-ländernas nämnda avsikt att kringgå dollarn i handeln mellan medlems­länderna har Trump tänkt att han­tera på ett liknande sätt: Han hotar med 100-procentiga tullar gentemot BRICS-länderna om de ”så mycket som tänker på att lämna dollarn som handelsvaluta”.

Ett annat intressant exempel på Donald Trumps förhandlingstaktik är hanteringen av mediaappen Tik­Tok, som Biden ville förbjuda i USA på grund av misstankar om att Kina samlade in data om de 170 miljoner amerikaner som använder den po­pulära appen. Den 17 januari i år godkände USA:s högsta domstol ett beslut om att förbjuda TikTok i USA och appen stängdes ned söndagen den 19 januari.

Dagen efter, samma dag som han tillträdde som president, pausade Donald Trump beslutsprocessen och TikTok är åter igång i USA. Så här förklarade han situationen som svar till en av de journalister som var när­varande i Ovala rummet:

– TikTok är värdelöst om jag inte godkänner det. Då måste de stänga ned. Om jag däremot godkänner det, är det värt cirka 1 000 miljarder dol­lar. Jag pratar om en överenskom­melse mellan USA och TikToks ägare och jag tycker det är rimligt att dela lika på kakan. Jag vill alltså att USA skall äga halva TikTok och välkomna den nuvarande ägaren som god part­ner.

Metoden att bygga ett slags joint venture ”under galgen” med den nuvarande ägaren blir alltså ett sätt för Donald Trump att skapa ett ame­rikanskt inflytande över TikTok och dess funktioner samtidigt som man kan behålla en populär mediaplatt­form som många amerikaner gillar.

Innebörden i Trumps svar visar också ganska tydligt att hans sätt att lösa problem är okonventionellt i politiska sammanhang, men bygger på en affärsmässig princip som går ut på att båda parter i en affär skall vara vinnare.

Man kan kalla det en vinn-vinn-situation, i förhållande till att appen avvecklas i USA, vilket blir alternati­vet för den nuvarande kinesiske äga­ren. Det skulle också kunna tolkas som en slags konfiskering, om man inte accepterar anklagelserna om att kinesiska staten använder appen för att samla in data om medborgare i USA illegalt.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Fd ledamot av Riksdagens skatteutskott och Riksbanksfullmäktige

Relaterat

Läs även:

Statens budget för 2025 beslutad av riksdagen

Statens budget för 2025 beslutad av riksdagen

🟠 EKONOMI Trots det senaste årets räntechocker för många hushåll, föreslår en utredare återigen lättnader i amorteringskraven. Att minskade amorteringar leder till högre priser och ökad belåning är ett välkänt faktum, liksom att bankerna i stor utsträckning lever på räntenettot.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Vad är distribuerade beräkningar?

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Datorvärlden har gått från isolerade maskiner utan yttre kontakter, till sammankopplade i nätverk och vidare till att nästan kunnas se som en stor maskin med kombinerad beräkningsförmåga. Dagens datorer kan få mycket mer gjort när de delar arbetet med andra maskiner. Detta kallas för ”distribuerade beräkningar”, eller på engelska, distributed computing.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.