Skip to Content

Foto: Pixabay/webandi
KRÖNIKA

Elbilens akilleshäl: Batterierna

Vi får i dag ofta se jämförelser mellan elbilar och bilar med förbränningsmotorer. Många av jämförelserna tar dock inte hänsyn till alla aspekter och man jämför äpplen och päron. Elbilen är inte det gröna och giftfria alternativ som det ofta framställs som.

Publicerad: 7 oktober, 2020, 00:08

  • Svenska

Läs även

Medan föroreningar i avgaser ofta kan renas bort i hög grad, är elbilars batterier dyra, tunga, stora, giftiga, brand- och krockfarliga och beroende av sällsynta jordartsmetaller. De utvinns i konkurrens om mark för matproduktion och andra behov, ofta under svåra förhållanden och med barnarbete. Även att tillverka batterier och elbilar kräver kolbaserad energi. Låt oss göra några jämförelser.

Elbilars förbrukning mäts i kilowattimmar (kWh) per mil. Energin lagras i batterier, som för överskådlig framtid är litium-jon-batterier. Varje kWh i ett sådant batteri kräver cirka sju kilo batteri. En normal elbil drar 1,5-2 kWh per mil i lagliga farter. 30 mils räckvidd kräver alltså 45-60 kWh i batterierna, det vill säga 315-420 kg. Det motsvarar vikten av 4-5 passagerare.

Även om batterierna blir billigare när tekniken förbättras är de fortfarande mycket dyra. Varje kWh batteri kostar 1 500-2 000 kronor. Ett 60 kWh batteri kostar alltså 90 000-120 000 kronor.

Batterier har dessutom en begränsad livslängd, de klarar bara ett visst antal upp- och urladdningar. För att spara batteriet rekommenderas man att bara ladda det till högst 80 procent. 60 kWh blir i praktiken 48 kWh vilket 24-32 mils räckvidd innan bilen stannar.

Det gör den mitt ute i trafiken utan reserv till hands. För att slippa stopp uppsöker man dessförinnan en laddplats. Effektiv räckvidd blir då snarare 20-25 mil.

Vinterkyla minskar därtill batteriets kapacitet med 20-40 procent. Står bilen parkerad under vintern måste batteriet dessutom vara anslutet till laddning, även om det är fulladdat. Det behövs nämligen en viss konstant värme i batterier, och för att hålla värmen så tar batteriet från sin egen kraft och då laddar det ur.

Därtill behöver man energin till uppvärmning av kupén, eftersom elmotorer inte har någon spillvärme att ta av, såvida man inte gör som vissa elbilstillverkare och installerar en liten förbränningsvärmare som går på diesel(!).

Batteriet tappar vidare kapacitet under sin livstid. Efter 10 000 mil kan den ha minskat med 10 procent. Faktisk räckvidd för ett gammalt 60 kWh-batteri kan i vinterkyla bli 15 mil.

Att ladda hemma eller på jobbet är billigt men går långsamt. Det tar en hel natt eller arbetsdag att ladda fullt. Att ladda vid laddstolpe är dyrare och tar någon halvtimme för halv laddning – om man hittar en ledig och fungerande stolpe.

Körningen måste anpassas efter var det finns laddstolpar. Nu börjar kommuner också ta P-avgift när man står och laddar. Då blir el dyrare än bensin eller diesel. På en mack tankar man på 2-3 minuter.

I måttlig fart går en snål dieselbil 90-100 mil med 50 liters tank. En full tank väger cirka 45 kg. För 30 mil räcker 15-20 liter vilket motsvarar 13-18 kilo. Det skall jämföras med elbilens 400 kilo batterier.

På motorväg i 120 km i timmen drar en snål diesel runt 0,6 liter per mil. Då drar elbilen över 2 kWh per mil. Om man utnyttjar elbilens snabba acceleration blir den ännu ”törstigare”.

En Tesla kostar två till fyra gånger mer än en vanlig bil. För en Tesla får man alltså två till fyra vanliga bilar. Inte försvarbart.

Dagens Nyheter körde en Tesla 100 S tur och retur Stockholm-Örnsköldsvik. 116 mil med snittfart 67 kilometer i timmen – för en bil med en toppfart på 250 kilometer i timmen och möjlig acceleration 0-100 på runt 3 sekunder. Med 2 kWh snittförbrukning räckte bilens 100 kWh batteri 40-45 mil per laddning. Det krävde flera laddstopp och övernattning på vägen.

En snål dieselbil med snittfart 90-100 kilometer i timmen klarar sig med ett enda tankstopp på några minuter. Liknande gäller även bensin, etanol, gas och andra bränslen. Elbilarnas energifattiga, tunga och dyra batterier omintetgör helt elmotorns höga verkningsgrad.

Batterier slipper man med bränsleceller, som alstrar el i bilen under körning. Men sådana är dyra och drivs med vätgas. Den är dyr och energikrävande att framställa och saknar nästan helt tankstationer än så länge.

Under överskådlig framtid kommer därför flertalet bilar att fortfarande drivas med flytande bränslen. Av dessa har diesel högst energitäthet – och ger alltså lägst förbrukning.

Att kalla diesel, bensin och naturgas ”fossila” är fel. Fossil är förstenade (mineraliserade, kalkhaltiga) rester av döda växters och djurs hårda delar. Kalk duger inte som bränsle. De flesta resterna är vanliga sediment från döda växters och djurs mjuka delar. Av dem bildas under hög värme och högt tryck kolväten, alltså olja och gas.

Men under de nivåer där sediment bildas finns stora mängder ursprungligt kol från jordens ungdom. Även av detta bildas kolväten under hög värme och högt tryck. Allt mer sådan olja utvinns redan av amerikanska och ryska bolag. Det råder alltså ingen hotande brist ännu på länge.

När motormedia jämför elbilar med bensin- och dieselbilar, ser de ofta på hur mycket koldioxid som bilarna släpper ut. De utgår från FN:s klimatpanel IPCC, som påstår att mer koldioxid skulle farligt värma atmosfären. Men koldioxid gynnar jordens växtlighet och djurliv. Mer koldioxid får det att växa mer. Dagens CO2-halt är låg, trots sena tiders måttliga ökning. Tidigare eror med rikare växt- och djurliv var flera grader varmare och hade flera gånger högre CO2-halt.

Koldioxid är inget gift, utan växternas livsnödvändiga näring, och ger genom fotosyntes atmosfären dess lika livsnödvändiga syre. Mer koldioxid är därför ett välkommet tillskott till växtligheten. I växthus tillför man ofta koldioxid på konstgjord väg för att få bättre skörd.

Tege Tornvall

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

  • Nalle P

    Det finns många fördelar med elbilen jämfört med fossilbilen. Oerhört många komponenter och processer som man slipper – avgasrening, motorkylning, bränsleinsprutning, växellåda osv. Servicemässigt är det principiellt billigt och lite som kan gå sönder. Lokalt är det dessutom tyst och rent. Och billigt att köra när man väl har bilen, inte minst om man har egna solceller i hemmet.

    I dagsläget har man förflyttat alla problemen från bilföraren och de (problemen) har tagits hand om i produktionen och manifesteras i de dyra och miljövidriga batterierna.

    Men principiellt är elbilen framtiden om man kan lösa batterifrågan. Man får hoppas att kapitalismen/marknadsekonomin/innovationsförmågan löser det.

  • nosurrender

    Dessutom finns ingen absolut koppling mellan ökad koldioxidhalt och atmosfärens temperatur. Snarare är det så att koldioxidhalten brukat öka efter att temperaturen ökat. Istider har skett trots höga koldioxidhalter. Solens skiftande aktivitet är den verkliga motorn.

  • birgerr

    SAMMA VANSINNIGA PROJEKT SOM VINDKRAFTEN pengar i sjön

Skamlösa lögnaren Oisín Cantwell på kloaken Aftonbladet spottar på mördad 19-åring

CHEFREDAKTÖREN HAR ORDETDet är inte ofta man möter en fräckhet så skamlös att den bokstavligt tar andan ur en. Men Oisín Cantwell, kolumnist på Aftonbladet, lyckas verkligen med sin artikel den 6 oktober om mordet på Tommie Lindh.

Mycket kol i jordens inre

KRÖNIKARådande klimatdebatt utmålar kol och koldioxid som stora hot mot jordens liv och klimat. Det är en märklig syn, eftersom kol tvärtom är förutsättningen för allt liv på jorden. Det är också en historielös syn.

Sverige är ”västvridet”, olyckligtvis

KRÖNIKA

Presstitutes – Så påverkar säkerhetstjänsterna opinionen

OPINION: PIA HELLERTZDen tyske journalisten Udo Ulfkottes bok om köpta journalister som skriver på beställning åt olika säkerhetstjänster blev snabbt en bestseller i Tyskland. Han kal­lar fenomenet ”presstitutes”, prostituerad press, och han erkänner att han själv hörde till denna skara. Veckans debattör, doktor Pia Hellertz, djupdyker i denna viktiga fråga.

Milstolpe med alternativ bokmässa

LEDAREDen alternativa bokmässan som nyligen arrangerades var den första i sitt slag, med inte bara en rad författare och kulturpersonligheter på plats, utan även flera alternativmedier. Tillsammans bildar vi en allt starkare front mot det offentliga maktmissbruket och förljugenheten.

Hur tänker de som säger Belarus?

KRÖNIKA

Den som är satt i skuld är inte fri!

KRÖNIKARolf Malm, som nyligen lämnade oss, var bland mycket annat krönikör på Nya Tider. Vi publicerar nu hans sista krönika postumt, och tackar för de tankar och insikter som Rolf har delat med oss över åren.

Presstitutes – om köpta journalister

OPINION: PIA HELLERTZÄr den västerländska pressen fri, oberoende och objektiv? Ett antal visselblåsare inom media skriker Nej! De vittnar om hur stora dagstidningar skriver artiklar på beställning åt säkerhetstjänster i politiska syften eller låter sig köpas av storföretagen. Veckans debattör, filosofie doktor Pia Hellertz, berättar bland annat om den tyske journalisten Udo Ulfkottes självbekännelse i boken Köpta journalister.

Gå till arkivet

Send this to a friend