Skip to Content

Foto: Pixabay/webandi
KRÖNIKA

Elbilens akilleshäl: Batterierna

Vi får i dag ofta se jämförelser mellan elbilar och bilar med förbränningsmotorer. Många av jämförelserna tar dock inte hänsyn till alla aspekter och man jämför äpplen och päron. Elbilen är inte det gröna och giftfria alternativ som det ofta framställs som.

Publicerad: 7 oktober, 2020, 00:08

  • Svenska

Läs även

Medan föroreningar i avgaser ofta kan renas bort i hög grad, är elbilars batterier dyra, tunga, stora, giftiga, brand- och krockfarliga och beroende av sällsynta jordartsmetaller. De utvinns i konkurrens om mark för matproduktion och andra behov, ofta under svåra förhållanden och med barnarbete. Även att tillverka batterier och elbilar kräver kolbaserad energi. Låt oss göra några jämförelser.

Elbilars förbrukning mäts i kilowattimmar (kWh) per mil. Energin lagras i batterier, som för överskådlig framtid är litium-jon-batterier. Varje kWh i ett sådant batteri kräver cirka sju kilo batteri. En normal elbil drar 1,5-2 kWh per mil i lagliga farter. 30 mils räckvidd kräver alltså 45-60 kWh i batterierna, det vill säga 315-420 kg. Det motsvarar vikten av 4-5 passagerare.

Även om batterierna blir billigare när tekniken förbättras är de fortfarande mycket dyra. Varje kWh batteri kostar 1 500-2 000 kronor. Ett 60 kWh batteri kostar alltså 90 000-120 000 kronor.

Batterier har dessutom en begränsad livslängd, de klarar bara ett visst antal upp- och urladdningar. För att spara batteriet rekommenderas man att bara ladda det till högst 80 procent. 60 kWh blir i praktiken 48 kWh vilket 24-32 mils räckvidd innan bilen stannar.

Det gör den mitt ute i trafiken utan reserv till hands. För att slippa stopp uppsöker man dessförinnan en laddplats. Effektiv räckvidd blir då snarare 20-25 mil.

Vinterkyla minskar därtill batteriets kapacitet med 20-40 procent. Står bilen parkerad under vintern måste batteriet dessutom vara anslutet till laddning, även om det är fulladdat. Det behövs nämligen en viss konstant värme i batterier, och för att hålla värmen så tar batteriet från sin egen kraft och då laddar det ur.

Därtill behöver man energin till uppvärmning av kupén, eftersom elmotorer inte har någon spillvärme att ta av, såvida man inte gör som vissa elbilstillverkare och installerar en liten förbränningsvärmare som går på diesel(!).

Batteriet tappar vidare kapacitet under sin livstid. Efter 10 000 mil kan den ha minskat med 10 procent. Faktisk räckvidd för ett gammalt 60 kWh-batteri kan i vinterkyla bli 15 mil.

Att ladda hemma eller på jobbet är billigt men går långsamt. Det tar en hel natt eller arbetsdag att ladda fullt. Att ladda vid laddstolpe är dyrare och tar någon halvtimme för halv laddning – om man hittar en ledig och fungerande stolpe.

Körningen måste anpassas efter var det finns laddstolpar. Nu börjar kommuner också ta P-avgift när man står och laddar. Då blir el dyrare än bensin eller diesel. På en mack tankar man på 2-3 minuter.

I måttlig fart går en snål dieselbil 90-100 mil med 50 liters tank. En full tank väger cirka 45 kg. För 30 mil räcker 15-20 liter vilket motsvarar 13-18 kilo. Det skall jämföras med elbilens 400 kilo batterier.

På motorväg i 120 km i timmen drar en snål diesel runt 0,6 liter per mil. Då drar elbilen över 2 kWh per mil. Om man utnyttjar elbilens snabba acceleration blir den ännu ”törstigare”.

En Tesla kostar två till fyra gånger mer än en vanlig bil. För en Tesla får man alltså två till fyra vanliga bilar. Inte försvarbart.

Dagens Nyheter körde en Tesla 100 S tur och retur Stockholm-Örnsköldsvik. 116 mil med snittfart 67 kilometer i timmen – för en bil med en toppfart på 250 kilometer i timmen och möjlig acceleration 0-100 på runt 3 sekunder. Med 2 kWh snittförbrukning räckte bilens 100 kWh batteri 40-45 mil per laddning. Det krävde flera laddstopp och övernattning på vägen.

En snål dieselbil med snittfart 90-100 kilometer i timmen klarar sig med ett enda tankstopp på några minuter. Liknande gäller även bensin, etanol, gas och andra bränslen. Elbilarnas energifattiga, tunga och dyra batterier omintetgör helt elmotorns höga verkningsgrad.

Batterier slipper man med bränsleceller, som alstrar el i bilen under körning. Men sådana är dyra och drivs med vätgas. Den är dyr och energikrävande att framställa och saknar nästan helt tankstationer än så länge.

Under överskådlig framtid kommer därför flertalet bilar att fortfarande drivas med flytande bränslen. Av dessa har diesel högst energitäthet – och ger alltså lägst förbrukning.

Att kalla diesel, bensin och naturgas ”fossila” är fel. Fossil är förstenade (mineraliserade, kalkhaltiga) rester av döda växters och djurs hårda delar. Kalk duger inte som bränsle. De flesta resterna är vanliga sediment från döda växters och djurs mjuka delar. Av dem bildas under hög värme och högt tryck kolväten, alltså olja och gas.

Men under de nivåer där sediment bildas finns stora mängder ursprungligt kol från jordens ungdom. Även av detta bildas kolväten under hög värme och högt tryck. Allt mer sådan olja utvinns redan av amerikanska och ryska bolag. Det råder alltså ingen hotande brist ännu på länge.

När motormedia jämför elbilar med bensin- och dieselbilar, ser de ofta på hur mycket koldioxid som bilarna släpper ut. De utgår från FN:s klimatpanel IPCC, som påstår att mer koldioxid skulle farligt värma atmosfären. Men koldioxid gynnar jordens växtlighet och djurliv. Mer koldioxid får det att växa mer. Dagens CO2-halt är låg, trots sena tiders måttliga ökning. Tidigare eror med rikare växt- och djurliv var flera grader varmare och hade flera gånger högre CO2-halt.

Koldioxid är inget gift, utan växternas livsnödvändiga näring, och ger genom fotosyntes atmosfären dess lika livsnödvändiga syre. Mer koldioxid är därför ett välkommet tillskott till växtligheten. I växthus tillför man ofta koldioxid på konstgjord väg för att få bättre skörd.

Tege Tornvall

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Varför ingen acceptabel utbildning anpassad till en ”mopedbil”?

KRÖNIKA

Paris undergång är också Europas

OPINION: MAGNUS STENLUNDDagens Industri hade den 3 september en artikel om att Paris ska ta bort ytterligare 60 000 parkeringsplatser och sänka hastigheten till 30 kilometer i timmen i hela centrum. Åtgärden är paketerad som att staden ”tar nya krafttag för att förbättra luftkvaliteten”, men det är bara en i raden av vansinniga åtgärder som gör livet omöjligt för vanliga pendlare. Dessutom skapar det mer köer och därmed mer luftföroreningar. Det skriver veckans debattör, civilekonom Magnus Stenlund.

Visst finns det kapacitet för återvandring!

CHEFREDAKTÖREN HAR ORDETDet var en massiv insats från ett flertal myndigheter som aktiverades för att på bara några få dagar slussa över tusen personer till Sverige. Regelverket ändrades över en natt för att möjliggöra transporten. Men går det åt ena hållet måste det väl gå åt andra hållet?

Så ljuger politikerna om att invandringen är lönsam

OPINION: KARL-OLOV ARNSTBERGPolitikerna, understödda av de politiskt korrekta redaktionerna på Sveriges största medier, fortsätter att ljuga för svenska folket och sig själva om hur lönsam invandringen är. Ja, till och med nödvändig för att rädda välfärden. Professor Karl-Olov Arnstberg beskriver i veckans debattartikel hur politikerna anlitar propagandister snarare än forskare för att kunna fortsätta bygga sitt luftslott, samtidigt som välfärden raseras och allt fler kommuner närmar sig konkursens brant.

Reportern Jesper Johansson frias

CHEFREDAKTÖREN HAR ORDETDen 2 september meddelade Stockholms tingsrätt att man friar Jesper Johansson, som stått åtalad för våldsamt motstånd i samband med att han rapporterade från polisens insats vid en demonstration mot coronarestriktioner den 1 maj i år.

Världen är verkligen upp och ner

CHEFREDAKTÖREN HAR ORDETVi som följer nyheter hinner knappt med längre. Det är så mycket och så otroligt märkliga saker som händer varje dag numera. Det som tidigare skulle utgjort en huvudnyhet i tidningen förbigås knappt med en axelryckning numera, när allt mer bisarra saker inträffar runt omkring oss.

Så kan vi ta tillbaka Svenska kyrkan

OPINION: Axel W KarlssonAlternativ för Sverige ställer upp i kyrkovalet i Svenska kyrkan den 19 september, bland annat under slagordet ”Ta tillbaka kyrkan!” Det kan behöva en förklaring. Vad är kyrkans stora problem idag, och hur kan kyrkan förändras till det bättre i framtiden? I veckans opinionsartikel förklarar partiets toppkandidat, prästen Axel W Karlsson, hur kyrkan måste förändras – från de politiska sär­intressenas kyrka, till en folkkyrka på kristen och patriotisk grund. ”Det land som ett folk har fått, dess språk och kultur är Guds gåvor till folket som skall vårda det framför allt annat”, skriver Karlsson.

Överdrivna klimatlarm hämmar samhället

KRÖNIKADebattörerna Johanna Mattsson och Juliana Salamone vill lyfta fram klimatet i svensk politik och debatt. Har de levt i en garderob de senaste åren?

Gå till arkivet

Send this to a friend