Olle Johansson är docent i neurovetenskap och chef vid enheten för experimentell dermatologi på Karolinska institutet i Stockholm. Han har en docentur i cellbiologi, histologi och neurobiologi.

Elektromagnetiska fält – hur farligt är det?

Få saker har ökat så mycket i vår vardagliga miljö som den elektromagnetiska strålningen, men vet vi egentligen hur vågorna påverkar våra kroppar? Docent Olle Johansson, chef för avdelningen för experimentell dermatologi på Karolinska Institutet, är en av de i Sverige som kämpat längst med att utreda effekterna. Nya Tider fick en intervju med Johansson, som är orolig att de biologiska effekterna är långt större än vad myndigheterna verkar tro i dag.

Sedan mänskligheten utvecklade elektroniken har den elektromagnetiska strålningen (EMF) som vi har omkring oss dygnet runt ökat en miljon miljon miljon gånger (1018) jämfört med den naturliga bakgrundsstrålningen. Olle Johansson berättar att han först fick upp ögonen för strålningen i början av 1980-talet, då han fick höra om kvinnor som drabbats av ett nytt hudfenomen; bildskärmsskada. Han tog i egenskap av hudforskare kontakt med Kajsa Wedin på Näringslivssekretariatet i Göteborg för att initiera forskning kring ämnet. Tidigare, berättar han, var det huvudsakligen militären som forskade i ämnet, och då för att utveckla mikrovågsvapen.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Bågskytten västgötarna älskade

Bågskytten västgötarna älskade

🟠 HISTORIA Stenkil, som var kung av Sverige på 1060-talet, uppskattades mycket av västgötarna och stödde den kristna missionen i Svitjod. Enligt Adam av Bremen, som var samtida med denne kung, tillhörde Stenkil Erik Segersälls ätt.

Läs även:

C-pedofilen åtalas

C-pedofilen åtalas

🟠 INRIKES Ett åtal om sexuellt ofredande mot barn har väckts mot den tidigare centertoppen Gustav Hemming efter att han onanerade framför en 13-årig pojke under en tågresa förra sommaren.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Spanska inbördeskriget i svensk utgåva – bättre än Beevor

🟠 BOKRECENSION De flesta svenska högerradikaler är protestanter. Och ser historiskt Spanien, en av katolicismens högborgar, som alltifrån fiende till likgiltig makt. Så det spanska inbördeskriget, som nog hade ”högerradikalism” i det ena lägret, i Francosidan som stred för tronen och altaret, lockar inte svenska högerradikaler i gemen. Men trots det kan spanska inbördeskriget vara värt att studera. En nyutkommen bok föranleder Nya Tiders recensent att bege sig till det soliga Spanien under dess blodiga 1930-tal.

Åsle Tå

🟠 KULTUR I ett vackert, böljande landskap nedanför Ålleberg och Karleby, i närheten av Falköping, i Åslesänkan ligger Åsle Tå. Tågatan följer Kolaforsen och gatan kantas av små stugor omgivna av trädgårdstäppor med ”mormorsblommor” så som akleja, blåklint, liljor, lavendel och fingerborgsblommor. Här finns även stenmurar och träd av alla slag. Här möts vi av en unik miljö med den största samlingen av backstugor i Sverige från 1700- och 1800-talen.

Ramverk – verktyg för att strukturera, påverka och koordinera

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Ramverk, eller på engelska, frameworks, är de metodologiska principer som formar hur vi tänker, agerar och interagerar i en alltmer komplex värld. I den här artikeln tittar vi på ramverkens ursprung och följer deras historia från antikens militära strategier till moderna digitala verktyg, samtidigt som vi undersöker deras roll inom områden som marknadsföring, underrättelseverksamhet, utbildning eller cybersäkerhet.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.