Elförsörjningen hotas på sikt

Stormar har gjort att tiotusentals människor fått känna på livet utan elektricitet, snart kan det vara vardag för många fler. Kapacitetsbrist både i överföring och produktion till följd av politiska beslut med åtföljande prisökningar är ett av problemen, men också elkvalitén och din integritet påverkas av en rad klimatpolitiska beslut. Chefen för den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, MUST, har också varnat för cyberattacker mot elförsörjningen.

I en intervju med TT säger chefen för MUST, Gunnar Karlson, att han ser en hotbild mot den svenska elförsörjningen:

– Internationellt pågår en kartläggning av it-system som har med elförsörjningen att göra. Det finns all anledning att tro att det även gör det i Sverige, säger Karlson till TT.

Gunnar_Karlson, generalmajor och chef för Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (MUST) Foto: Wikipedia, Huskvarn.

Mycket talar dock för att Sverige på egen hand redan är på väg att underminera elförsörjningen. Ännu har ingen rapport tagits fram som beskriver vad som gjorde att många abonnenter drabbades av strömavbrott under den storm som slog till i Sverige i början av januari, men slutsatserna efter många tidigare stormar är att eftersatt röjning av kraftledningsgator var en stor del av problemet. Det finns dock betydligt allvarligare underliggande hot mot elförsörjningen i Sverige.

Redan kapacitetsbrist i delar av Sverige

Sveriges kraftnät är i dag ihopkopplat med det europeiska kraftnätet, vilket innebär att vi både exporterar och importerar el. Oftast kan vi i nuläget vara nettoexportör, men en rad moln hopar sig vid horisonten. Sveriges kraftförsörjning är baserad på vattenkraft som inte kan byggas ut i större omfattning, samt kärnkraft.

Tillsammans svarar de för 80 procent av elproduktionen i Sverige, men vattenkraften får allt oftare stå för lejonparten av energiförsörjningen till följd av kärnkraftens avveckling. Resten utgörs av vindkraft och olika former av värmekraft, vilket oftast innebär förbränning av fossila bränslen och sopor.

I södra Sverige och Mälardalen finns redan brist på överföringskapacitet, vilket inverkar på möjligheten för energiintensiva företag att investera i de regionerna. Med en ökande befolkning och fler elbilar kan dock elbrist snart bli en realitet även för privatkunder.

I slutet av förra året kal­lade energiföretaget Eon till ett krismöte med lokalpolitiker om situationen i Skåne. Elektrifiering av lokaltrafiken i regionen kräver ett effekttillskott med minst 11 megawatt (MW) innan år 2020, medan järnvägen skulle behöva ett omedelbart effekttillskott på 12 MW. Elbristen kan för skånska kunder innebära ett dubblat elpris och att storkunder får svårt att teckna nya leveransavtal.

E-handelsföretaget Amazons nya serverhallar i Västerås, Katrineholm och Eskils­tuna medför att man nu nått kapacitetstaket. Det är inte längre möjligt att etablera fler energiintensiva företag i regionen, vilket kan påverka arbetsmarknaden. En serverhall är inte särskilt personalintensiv, Facebooks server i Luleå sysselsätter inte mer än 80 personer. Hur många som får jobb hos Amazon är inte känt, men det är väsentligen färre än vid en industrianläggning med samma industriförbrukning.

Om ingenting görs finns risk för elransonering:

– Om inga åtgärder hjälper måste elnätsanvändare kopplas bort. Då kopplas elledningar till privatbostäder, villaområden och hyreshus bort först. Samhällsviktiga ledningar till akut sjukvård, räddningstjänst och polis prioriteras, säger Astrid Fell, handläggaren på enheten för trygg energiförsörjning på Energimyndigheten till Aftonbladet.

Baskraften avvecklas

Sedan 1999 har kärnkraftverk tagits ur bruk, direkt eller indirekt till följd av politiska beslut. På senare tid beror nedläggningarna på ekonomiska konsekvenser av energilagstiftningen som gör att spot-priset på el när det blåser är så lågt att det inte lönar sig att köra kärnkraftverken. Även effektskatten och kostnaden för elcertifikat spelar in. När kärnkraften var som mest utbyggd i Sverige kunde den leverera över 10 000 MW, i dag är maxkapaciteten 7 200 MW och efter 2020 endast 5 500 MW.

Samtidigt väntas elförbrukningen öka enligt prognoser från Energimyndigheten, som också skriver att ”Minskningen antas till största delen ersättas av 10 TWh ökad elproduktion från vindkraft”. Det motsägs av en så gott som enig expertkår som istället säger att finsk kärnkraft kommer att användas för att täcka upp. ABB:s Sverigechef Johan Söderström säger också att han vill se en ”smart” utbyggnad av vattenkraft.

Sol och vindkraft vid vackert väder

Eftersom el måste produceras i samma ögonblick som den förbrukas är inte alla kraftslag likvärdiga i elproduktionen. Vindkraftverk och andra intermittenta kraftkällor kan inte utgöra basen i elförsörjningen så länge det inte finns ett kostnadseffektivt sätt att lagra energin.

Kärnkraft kan ställa om effekten på ganska kort tid, men vattenkraft och värmekraft kan göra det momentant. Dessa energislag kal­las balanskraft, eftersom de används för att balansera produktion och konsumtion.

Omställning till vindkraft medför ett större beroende av att kunna importera el vid behov om inte också balanskraften byggs ut, men inte heller detta kommer att vara nog vid en större vindkraftsutbyggnad. Redan nu tvingas man importera kolkraft från Tyskland och köra svenska oljekraftverk vindstilla dagar. Det här leder också till stora kostnader eftersom man i princip måste ha två anläggningar istället för en.

Strömavbrotten i december beror på eftersatt röjning av kraftledningsgator och att ledningarna inte grävts ned som utlovat. Foto: Nya Tider

 

Förespråkarna för vindkraft hävdar att det alltid blåser någonstans och att det i stor utsträckning skall räcka för balansen, men det stämmer inte alltid. Vid olika tillfällen har det varit så gott som vindstilla i hela Europa ända upp till elva dagar i följd. Statistiskt sett inträffar dessa perioder ofta under kal­la vinterdagar när förbrukningen är som störst.

Officiella uppgifter om tillståndet är ofta missvisande. Som exempel kan nämnas att en rapport som använts till stöd för vindkraftutbyggnad i Storbritannien felaktigt utgick från att vindkraftverk levererar nära full effekt redan när det blåser fyra meter per sekund, medan det i själva verket krävs närmare sex meter per sekund. Vid ungefär 13 meter per sekund kan vindkraftverken inte heller leverera, då materialet inte skulle klara påfrestningarna och vindkraftverket kopplas för säkerhets skull bort.

Små intermittenta kraftkällor som nätanslutna solceller och vindkraftverk sätter också press på elnätet. Det är ingen slump att nätavgifterna oavbrutet stiger. Studier visar att det finns ett tydligt samband mellan kostnaderna för el och andelen vindkraft. Det är inte bara kostnaderna för att hålla balanskraftanläggningar i beredskap som påverkar, det handlar också om att vind och solkraft kräver ”smarta elnät”. En del av detta är att man vill styra efterfrågan att balansera den slumpmässiga produktionen.

Med allt fler elbilar kommer också den momentana förbrukningen att öka vid bestämda tidpunkter, som när folk kommer hem från jobbet och sätter bilen på laddning och börjar laga mat. För att kunna hantera detta krävs att man tvingar folk att begränsa sin elanvändning vissa tider med ekonomiska styrmedel. Detta kräver så kal­lade ”smarta elmätare” i varje hushåll för att momentant kunna avläsa elförbrukningen och prissätta efter tillgången.

En sådan mätare är givetvis dyrare än en vanlig och dessutom drar den elektricitet hela tiden. Hur smarta mätarna är kan dock diskuteras, flera villaägare har upptäckt att deras mätare registrerar förbrukning även under strömavbrott. Om mätarna fungerar klanderfritt är det istället ett problem ur integritetssynpunkt. Din elkonsumtion säger en hel del om ditt liv, när du är hemma och vad du sysslar med, och den informationen kommer att finnas tillgänglig hos en stor mängd privata aktörer.

Först när kostnadseffektiva lagringsmöjligheter finns att tillgå kommer de intermittenta kraftkällorna att kunna bli ett driftsäkert alternativ till kärnkraft, vattenkraft och kondenskraft (värmekraftverk). Det finns tecken på att detta är på gång, men än så länge finns inte den möjligheten.

Klimatsmart, (h)eldumt

Redan att ett stort antal elbilsägare samtidigt laddar sina bilar kan leda till ”brownout”, det vill säga att spänningen sjunker till följd av för stort effektuttag. När elbilar blir vanligare kan det bli ett problem. Redan nu orsakar dock elbilar och annan klimatsmart utrustning problem som transienter och övertoner i nätet.

Problemen orsakas av kraftelektroniken i elbilarnas laddningsaggregat men även solceller och LED-lampor kan orsaka problem. Donald Andersson, vd för ett företag som mäter elkvalité, berättar för tidningen Elinstallatören att elkvalitén ständigt blir sämre och att han misstänker att elbilarna är den största boven. Han berättar om ett företag där han mätt sedan 2004 och där nu dyra maskiner går sönder efter att man skaffat elbilar.

Problemen går att avhjälpa, men det handlar om ytterligare kostnader för att få ett elnät som en gång fungerade att fungera igen.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.nu) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Underhållande om Leninbesatt hotellägare

Underhållande om Leninbesatt hotellägare

🟠 Kapitalister som hyllar Lenin? Ja, i Sverige finns en hotellägare som gjort sig känd för att vara ett stort fan av Lenin, som instiftade Leninpriset och som ekonomiskt stöttat Jan Myrdalsällskapet – Lasse Diding. Journalisten Per Nygren har skrivit underhållande om Diding och hittar många bisarra detaljer, men enligt Nya Tiders recensent missar Nygren, trots ett gediget grävande arbete, viktiga frågor som hade gjort boken mer relevant för allmänheten.

Nils Bejerot

Nils Bejerot

🟠 Han startade kriget mot knarket I år skulle psykiatern och forskaren Nils Bejerot ha fyllt 100 år. Han grundade Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och kom att bli känd som den ”svenska narkotikapolitikens fader”. Hans nolltolerans mot narkotika på 1960-talet väckte dock vänsterns vrede och media vände honom ryggen.

Ej redaktionellt material

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Tänk på att du är juridiskt
ansvarig för dina kommentarer

Läs även:

Den svenska elmarknaden hotas av vindkraftens utbyggnad

Den svenska elmarknaden hotas av vindkraftens utbyggnad

🟠 Den planerade expansionen av elkonsumtionen i Sverige kräver en omfattande ökning av stabil och tillförlitlig elproduktion. Den snabba utvecklingen av elproduktion med vindkraft som sker i Sverige, manar till eftertanke. Stora vindkraftparker med krav på att kunna anslutas gratis till stamnätet och höjda subventioner innebär höga extrakostnader för konsumenterna. Den intermittenta produktionen ställer också till stora problem i det svenska kraftnätet som skall distribuera elen till konsumenterna. Vindkraftslobbyn vill ansluta gratis, och det blir konsumenterna som får betala.

Efter exponeringen av näthataren från LO – reporterns hem attackerat

Efter exponeringen av näthataren från LO – reporterns hem attackerat

🟠 Klockan 02.00 i natt attackerade maskerade personer familjevillan i Göteborg där Exakt24:s reporter Christian Peterson bor. En rökfackla kastades in i det rum där Christians lillasyster sov. Även Exakt24:s studio attackerades. Detta bara dagar efter att Exakt24 avslöjat LO-anställde ”antirasisten” Henrik Johansson som en av de värsta näthatarna i Sverige.

Malmö i lockdown på grund av Förintelsekonferens

Malmö i lockdown på grund av Förintelsekonferens

🟠 Den 13 oktober försätts Malmö i något som kan liknas vid lockdown. Men det beror inte på att alltför många covid-19-fall registrerats. Istället är det en politisk konferens som ska äga rum med flera inrikes och utrikes makthavare på gästlistan. Stadens centrala delar stängs ned av säkerhetsskäl.

Nyhetsdygnet

Runmästarens hemliga regler och dolda budskap

🟠 Runböcker finns det många av, men i Runkalendern tar Magnus Stenlund ett nytt grepp om det fornnordiska alfabetet. Han driver tesen att en runmästare redan på bronsåldern var i kontakt med Medelhavscivilisationerna, kanske de Joniska öarna, och med stor noggrannhet och enligt förutbestämda regler skapade dessa runor. De är långt mer än skrivtecken, utan berättar också mycket om de gudar och andra väsen som de symboliserar, ordnade i en vacker symmetri som på ett schackbräde.

Personlig analys av ett Sverige i kris

🟠 Professor Karl-Olov Arnstberg har utkommit med boken Godhetstyranniet, där han på ett nyktert och pedagogiskt sätt analyserar de dogmer som styr dagens samhälle, och hur ”de goda” rättfärdigar sig själva och det skräckvälde de påtvingar sin omgivning. Underrubriken lyder ”Om makt och vanmakt i Sveriges offentlighet”.

Underhållande om Leninbesatt hotellägare

🟠 Kapitalister som hyllar Lenin? Ja, i Sverige finns en hotellägare som gjort sig känd för att vara ett stort fan av Lenin, som instiftade Leninpriset och som ekonomiskt stöttat Jan Myrdalsällskapet – Lasse Diding. Journalisten Per Nygren har skrivit underhållande om Diding och hittar många bisarra detaljer, men enligt Nya Tiders recensent missar Nygren, trots ett gediget grävande arbete, viktiga frågor som hade gjort boken mer relevant för allmänheten.

Jihadistarmén landstiger i Göteborg

🟠 Recension av böckerna Perfekt storm och Landet som ingen ägde av Arne Weinz Många uppskattar romaner med textlig lättillgänglighet inklusive eventuellt förekommande undertoner, psykologiska dimensioner och mångfacetterade orsakssamband. Alla författare har inte förmågan att skriva med dessa kvaliteter men det har Arne Weinz. När jag började läsa Perfekt storm visste jag inte särskilt mycket om författaren men blev glatt överraskad och imponerad.

Studier av asteroid bekräftar – värd ofantliga 88 triljoner kronor

🟠 VETENSKAP Asteroiden 16 Psyche har enligt nya studier och värmemätningar konstaterats innehålla ofattbara mängder dyrbara metaller vars samlade värde vida överstiger jordens samlade BNP. Bara asteroidens järninnehåll skulle med dagens värde motsvara 88 triljoner kronor, en summa som skrivs med 18 nollor. NASA planerar att skicka sonder för att studera asteroiden år 2026 och upptäckten öppnar upp för framtida gruvdrift av asteroider för att täcka jordens samtliga mineralbehov – för all överskådlig framtid.

Vetenskapliga Nobelpris i klimatkampens tecken

🟠 Syukuro Manabe, Klaus Hasselmann och Giorgio Parisi delar på fysikpriset för sitt arbete med komplexa system – bland annat för att kunna modellera jordens klimat och den globala uppvärmningen. Samtidigt delar David Julius och Ardem Patapoutian medicinpriset för att ha identifierat receptorer som gör det möjligt för kroppens celler att känna temperatur och beröring. Kemipriset går till två forskare som utvecklat tekniker för att påskynda och kontrollera kemiska reaktioner. Benjamin List och David MacMillan delar priset för att ha utvecklat billiga, miljövänliga organiska katalysatorer.

”Spermageddon”: Kommer västvärldens människor att kunna fortplanta sig år 2050? – Hormonstörande ämnen pekas ut som ansvariga för drastisk nedgång i spermie- och äggkvalitet

🟠 För några år sedan kom en chockerande rapport om att spermiekvaliteten hos västerländska män sjunkit med nästan 60 procent mellan 1973 och 2011. Även testosteronnivåerna har visat sig vara minskande. Nu har forskaren bakom studien, doktor Shanna Swan, gett ut en bok om orsakerna, och pekar ut de hormonstörande ämnen som finns i allas vår vardag. Medan den uppmärksammats av internationella medier är det helt tyst om den i Sverige.

Mysteriet i Mörtnäs

🟠 Fredagen den fjärde mars 1932 hittades Adolf Fritiof Zetterberg och hans maka, Hilma Ulrika Zetterberg, samt fruns syster, Anna Kristina Hedström, ihjälslagna i Mörtnäsvillan i Värmdö kommun. Det råder än idag oklarheter om vad motivet till Mörtnäsmorden kan ha varit, olika uppgifter motsäger varandra och när utredningen återupptogs 1951 ändrades dessutom redogörelser påtagligt. Detta olösta trippelmord är därför ett av det mest gåtfulla i svensk kriminalhistoria.

Reuterholms fall

🟠 Hösten 1794 hade den Armfeltska affären avslutats och domarna fallit. Dock kom Gustaf Adolf Reuterholm att bli denna affärs stora förlorare och hans sista tid vid makten var följaktligen inte lätt. Bakom kulisserna bidade dessutom Gustaf IV Adolf sin tid.

Senaste numret

Nya Tider är den enda papperstidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Från april 2017 utkommer Nya Tider även med en nätupplaga varje vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

123 037 97 35

Kundtjänst
Tel: 08-410 677 70
kund[snabel-a]nyatider.nu
Box 454, 191 24 Sollentuna

Redaktion
redaktion[snabel-a]nyatider.nu
Box 454, 191 24 Sollentuna

Artiklar (RSS)
© 2021 Nya Tider. Med ensamrätt. Nya Tider ges ut av AlternaMedia AB.

Ansvarig utgivare: Vávra Suk. Bankgiro: 108-0357.

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.