Skip to Content

Ellen Key vapen var hennes ord och hennes penna. På denna målning av Hanna Pauli (1864-1940), som är daterad mellan 1900-07, kan man se henne sitta och läsa för sina vänner. Bild: Wikimedia Commons
HISTORIA

Ellen Key och kvinnan

Digital utgåva

Ellen Key (1849–1926) stödde helhjärtat den svenska kvinnorörelsens kamp för rättigheter i samhället samtidigt som hon betonade vikten av att bevara det kvinnliga samt det faktum att män och kvinnor är olika och inte lämpade för att exakt samma uppgifter. Hon kom inte desto mindre att bli betydande för kvinnorörelsen i Sverige.

Publicerad: 18 juli, 2019, 22:20

  • Svenska

Läs även

”Detta missbruk kan kännetecknas så, att kvinnorna i främsta rummet satt in sina frigjorda krafter på områden, där de tävlat med männen och därunder till stor del försummat att utveckla och bruka sin djupaste kvinnliga egendomlighet.”

Det här citatet är hämtat ur boken Missbrukad kvinnokraft i vilken Ellen Key (1869–1926) visserligen nämner vikten av att även kvinnor får rättigheter i samhället, men samtidigt betonar att kvinnan bör förbli kvinnlig, varken sträva efter att tävla med männen eller försöka bli som en man. Key ansåg nämligen att en del av kvinnorna inom kvinnorörelsen gått för långt och börjat tro att de kunde göra exakt samma saker som män.

Den svenska kvinnorörelsen

Ellen Key (1869-1926) blev en kontroversiell figur inom den svenska kvinnorörelsen.
Här avbildas hon på ett fotografi från cirka 1897. Foto: Wikmedia Commons

I Missbrukad kvinnokraft betonar Ellen Key även att kvinnorörelsen redan kommit långt och det hade den. År 1896 när Missbrukad kvinnokraft gavs ut hade, för att nämna några exempel, män och kvinnor fått lika arvsrätt, kvinnor med hög årsinkomst hade fått rätt att rösta i kommunalval och kvinnotidskriften Tidskrift för hemmet hade börjat ges ut. Kvinnor hade även fått rätten att avlägga studentexamen och myndighetsåldern för ogifta kvinnor hade sänkts till 21 år.

1800-talets kvinnor hade alltså haft, och hade fortfarande, strikt begränsade rättigheter, vilket till viss del kan ses som en motreaktion på 1700-talet. Under 1700-talet hade nämligen kvinnor, i synnerhet de inom de högre samhällsskikten, haft möjlighet att göra karriär inom vetenskap, konst, litteratur och botanik. De skrev politiska skrifter och artiklar samt gav ut tidskrifter. Icke-adliga kvinnor drev dessutom kaffehus och krogar. Det är inte utan anledning som 1700-talet kan kallas för kvinnans århundrade. Kvinnor har visserligen länge haft begränsade rättigheter, men det är samtidigt felaktigt att hävda att de aldrig någonsin haft några. Det finns många olika aspekter och nyanser av kvinnans historia.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Sophia Eklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

  • AxelWKarlsson

    Utmärkt att Sophia E aktualiserar en gestalt med en sund syn på förhållandet mellan manligt och kvinnligt långt innan våra dagars stollefeminism framträdde.

Den förste kungen av Ungern

HISTORIAStefan (född Vajk) av ätten Árpád (cirka 975-1038) är en mycket betydande gestalt i den ungerska historien. Han införde kristendomen och länsindelningen, stiftade lagar samt kom att lägga grunden för staten Ungern. Han helgonförklarades år 1083 och idag förvaras hans hand i ett relikskrin i Sankt Stefansbasilikan i Budapest.

Stenarna på heden ovan hav

INRIKESSkeppssättningen Ale stenar på Skånes sydkust har gett upphov till sagor och myter. Den restes under 600-talet och användes troligen framför allt som gravplats. Men amatörforskare vill ha det till att den också är en solkalender, vilket arkeologer ifrågasatt. Hur som, är Heesteena ett mycket populärt utflyktsmål och besöks av mer än en miljon människor varje år.

Den (o)önskade nattbesökaren

HISTORIAEnligt den svenska folktron fanns det två väsen som särskilt männen ofta råkade ut för. Det ena var skogsrået. Det andra var maran och hon var den de hade svårast att värja sig mot, då hon ansatte dem om nätterna när de sov. Maran var om dagen en helt vanlig kvinna men på grund av en förtrollning tvingades hon driva omkring om nätterna och plåga män.

Verklighetens Dracula

HISTORIAHan är idag huvudsakligen förknippad med den europeiska vampyrmyten, men under sin livstid var Vlad III Drăculea av Valakiet (cirka 1429/1431-cirka 1476/1477) de kristnas hjälte och de ottomanska turkarnas stora skräck. Samtidigt var han allmänt känd och fruktad för sin brutalitet. Hans vana att pålspetsa sina fiender gav honom namnet ”pålspetsaren” och att det än idag inte är helt känt vad som hände med hans kvarlevor har bidragit till att göra honom till legend.

Statare, trälar och Jan Fridegård

HISTORIAI sina litterära verk skildrar Jan Fridegård (1897-1968) de svenska proletärernas hårda verklighet, i synnerhet statarmiljön han själv kom från, samtidigt som han väver in inslag av folktron i berättelserna. På så vis ger hans verk intressanta inblickar i ett Sverige som inte längre finns, men vars minne lever kvar.

Vems fel var det att Regalskeppet Vasa sjönk?

HISTORIADen 10 augusti 1628 förliste regalskeppet Vasa på sin jungfruresa, en av stormaktstidens största olyckor. Vid den här tiden rasade trettioåriga kriget i Europa och Vasa byggdes för att delta i sjöslag mot Polen-Litauen. Men vems fel var det att skeppet kantrade och sjönk? Kaptenen fängslades. En utredning gjordes och förhör hölls, men då det visade sig att kung Gustaf II Adolf godkänt hela byggnadsarbetet trots invändningar, kunde ingen hållas ansvarig för Vasas förlisning.

Fallet Cats Falck

HISTORIACathryn ”Cats” Falck arbetade på Rapport och år 1983 började hon undersöka det elektrotekniska företaget ASEA, som hon misstänkte för att smuggla högteknologi via Sverige. Den 19 november 1984, medan hennes undersökning ännu pågick, försvann Cats och hennes väninna Lena Gräns plötsligt. De två kvinnorna hittades döda i Lena Gräns bil i Hammarbykanalen den 29 maj 1985. Dödsorsaken kunde inte fastställas och än idag är det oklart vad som egentligen hände kvinnorna.

Ljusskygg vapenhandel och mystiska dödsfall

HISTORIAUnder 1970- och 80-talen bedrevs en omfattande vapensmuggling mellan AB Bofors och flera olika länder. I maj 1984 började dessa affärer uppdagas när Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen (SFSF) polisanmälde Bofors och en omfattande utredning inleddes. Boforsdirektörerna dömdes visserligen för brottet, men när det gäller de dödsfall som kan kopplas till Bofors finns ännu en del ouppklarat.

Gå till arkivet

Send this to a friend