Skip to Content

Nydala klosterkyrka och portkapellet. Nydala var ett av Sveriges två första munkkloster, men efter restaureringen på 1680-talet fick den en ny funktion som sockenkyrka. Klosteranläggningarna i Sverige hade anlagts med de franska moderklostren i Cîteaux och Clairvaux som förebilder, utan bilder och ornament men med geometriska linjer. Portkapellet, till höger i bild, kallades i folkmun för bondkyrkan då det användes av dem som inte fick träda innanför klostrets murar, och byggdes på 1200-talet. Det restaurerades på 1940-talet och försågs då med det tak den har i dag.

En bit av medeltiden i dagens Sverige

Mitt i de småländska skogarna, nordöst om Värnamo, ligger samhället Nydala. De som besöker detta lilla samhälle möts av en byggnad i gråbrun sten med ett högt, brunt klocktorn. Det är Nydala klosterkyrka, som utgör en del av Sveriges äldsta munkkloster och som restaurerades på 1680-talet efter att ha legat i ruiner sedan Gustaf Vasas tid. Under 2000-talet anlades klosterträdgården på nytt – som den sannolikt såg ut på medeltiden.

Publicerad: 8 augusti, 2016, 15:53

  • Svenska

Läs även

En bit bort från bostadshusen i det lilla samhället Nydala, omgivet av grönskande träd, ligger det restaurerade cistercienserklostret. Det är en stilla, solig dag. Platsen uttrycker en påtaglig frid och i klosterträdgården blommar klöver, lavendel och väldoftande apotekarrosor medan humlen klättrar uppför de höga störarna. I trädgårdens bikupa surrar bina. Denna medeltidsträdgård återskapades under 2000-talets första år med ledning av arkeologiska undersökningar, studier och inte minst av medeltida beskrivningar av Nydala klosterträdgård och dess växter från 1200-talet. Syftet med denna nyanlagda trädgård är att sprida kunskap om svensk medeltida trädgårdskultur.

Cisterciensermunkarnas historia

En man som var betydelsefull för denna katolska munkordens grundande var Benedikt av Nursia, som levde mellan åren 480 till 547. Han utarbetade en klosterregel som följs än i dag och som även har inspirerat människor utanför klostrens värld. Enligt denna regel, som han skrev år 529, skall alla kloster inom Benediktinerorden odla läkeväxter samt hjälpa nödlidande och sjuka människor utanför klostret. Munkarna och nunnorna gick visserligen inte utanför klostrets murar, men de tog emot människor och hjälpte dem därinne. De som var intresserade av att ansluta sig till orden fick börja som lekmän innan de inledde en prövotid som noviser. Dagarna i klostret följde en strikt ordning som bestod av tideböner, arbete, studier och litterär skolning i biblioteket samt gudstjänster.

År 1098 grundades Cisterciensorden av benediktinmunkar som vände sig mot vällevnaden som kommit att dominera dåtidens kloster och ville återgå till de stränga benediktinerreglerna med manuellt arbete, ett liv i åtskildhet, kärlek, självförsakelse och största möjliga självhushållning. På 1100-talet började munken Bernard av Clairvaux (ca 1090-1153) reformera denna orden, vilket ledde till att arbetet i klostret varierades och utökades med jordbruk, djurhållning, byggnadskonst, skolväsende och studier, mer organiserad sjukvård samt liturgisk sång, bön och meditation. Cistercienserna var vegetarianer, men i en förordning från 1157 tillåts servering av kött till sjuka.

Det var under den här reformationen som cistercienserorden började få stor spridning och vid Bernards död 1153 hade orden vuxit från det första klostret i Clairvaux i östra Frankrike till 280 kloster över stora delar av Europa.

Klostren vinner mark i Sverige

År 1143 kom de första cistercienserna till Sverige på begäran av den svenska drottningen Ulfhild (1095-1148), som då var gift med sin tredje gemål kung Sverker den äldre (död 1156). Ärkebiskop Eskil i Lund, som var en av Ulfhilds många kontakter, stod Bernard av Clairvaux nära och var intresserad av dennes cistercienserorden. Redan samma år anlades de två första cistercienserklostren i Alvastra vid Omberg och i Nydala.

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Sophia Eklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Kommentarer inaktiverade.

Arkitekturen – nästa stora kulturstrid i Sverige?

REPORTAGEModernister och vänsterpolitiker menar att försök till demokratisk styrning över offentlig arkitektur är att jämföra med Nazityskland. Och de klassiska stilar som europeiska arkitekter har förfinat under tre tusen år för med sig otäcka värden. Men när allt fler förespråkare av de klassiska skolorna nu höjer sina röster så står modernisterna inte längre oemotsagda. Bland andra Sverigedemokraterna driver aktivt på med egna förslag på klassiska byggnader. ”Prisbilden är alltid högst där det inte är modernistiskt, många tycker att äldre arkitektur är väldigt vacker”, förklarar Peter Wallmark, gruppledare för SD i Stockholm.

Ett nytt skattesystem – AfS-förslag får stöd från Finanspolitiska rådet

ANALYSDiskussionen om ett nytt skattesystem, som skall förenkla och effektivisera skatterna, har pågått under ett antal år i Sverige. Det nuvarande systemet infördes på 1990-talet för att göra skatterna mer rättvisa, men efter mer än 500 ändringar sedan införandet har det vuxit ut till en hydra som ingen har kontroll över. Behovet av en rejäl reform finns alltså. När Alternativ för Sverige 2018 lanserade ”platt skatt” som idé, var det inte många som reagerade, men nu har Finanspolitiska rådet tagit upp idén.

Fornnordiska sagor – hisnande äventyr och burlesk humor

INTERVJULars Ulwencreutz har lett arbetet med att sammanställa och även översätta många av de fornnordiska sagorna till modern svenska – flera har aldrig publicerats på svenska tidigare. Resultatet blev ett imponerande verk i tre band, den första kompletta samlingen av dessa berättelser om hjältar och kungar, skatter och härnadståg. För Nya Tider berättar Lars att utan vår historia är vi ingenting, vi behöver vår kultur och vår historia. Och det är en fascinerande saga.

Biståndsmyndigheten Sida slipper Botkyrka-flytt

INRIKESDet blir ingen flytt av biståndsmyndigheten Sida från välbärgade Östermalm i Stockholms innerstad till mångkulturella Botkyrka söder om Stockholm. Det uppger bland annat Fastighetstidningen. Skälet sägs officiellt vara brist på ändamålsenliga lokaler, men Nya Tider kan även avslöja att en annan orsak sannolikt är viktigare, nämligen att en enkät från början av 2019 visade att myndigheten riskerade att förlora var fjärde anställd om flytten blev av.

Utan kulturarbetare är högern chanslös

OPINION: KARL MIKAEL LARSONSvenska staten strör hundratals miljoner över kulturbranschen. Flera gånger varje år. Bara för att rätt kultur ska produceras, publiceras och iscensättas. Ingen bransch är lika politiserad. Veckans debattör Karl Mikael Larson (fd Fredrik) synar kulturbranschen.

Spengler i sidobelysning

KULTURVi känner alla till Oswald Spenglers storverk, Västerlandets undergång (1918-1922). En tegelsten som skisserar den historiska utvecklingen i hela världen utifrån vissa synvinklar, såsom att kulturerna utvecklas och fulländas separat. Någon övergripande ”civilisationens frammarsch” anses inte finnas. Och vår del av världen, Västvärlden eller den faustiska kulturen, tecknas såsom att den uppstått på medeltiden, blomstrat under barocken och nu går mot sitt slut. Visionen kan kritiseras på många punkter men Spengler har förvisso stilen att framställa allt detta medryckande. Och då kan man fråga sig: vilka tänkare påverkade honom i den vision han hade?

Hemmet på frammarsch

KULTUR OCH TRADITIONTänk att hemmet har blivit en så viktig plats i dessa coronatider. Vill man göra nytta för sina medmänniskor ska man stanna hemma. Det är länge sedan hemmet betydde så här mycket som det gör just nu. När man inte kan eller får bjuda hem släktingar och vänner drabbas de flesta människor av någon slags uppvaknande och börjar se på sitt hem med nya ögon.

Finns det numera en svensk intelligentia?

ANALYSFörr fanns en bildad klass, men Sverige gjorde sig medvetet av med den. Vad utgör då den ”intelligentia” vi har i dag, den som Karl-Olov Arnstberg nämner i sin debattartikel i Nya Tider v. 23/2020? Sophie Kielbowska redogör för hur det gick till när Sverige förlorade sin bildning och vad som blev resultatet.

Gå till arkivet

Send this to a friend