Skip to Content

Vadstena slott: platsen för skandalen. Koppargravyr av Erik Dahlbergh, cirka år 1700. Ur Dahlberghs verk Suecia Antiqua et Hodierna. Bild: Wikimedia Commons
HISTORIA

En kunglig skandal

Digital utgåva

År 1559, för 460 år sedan, skakades Sverige av en skandal. I samband med att en av Gustaf Vasas döttrar, prinsessan Katarina Vasa, gift sig med Edzard II av Ostfriesland i oktober det året hade brudens yngre syster, Cecilia, och brudgummens bror, Johan, fattat tycke för varandra, vilket ledde till den händelse som än idag är känd som ”Vadstenabullret”.

Publicerad: 8 april, 2019, 20:48

  • Svenska

Läs även

Genom århundraden och årtusenden har flera kungliga personer format Sverige, dock på olika sätt och inte i samma utsträckning. De har inte bara varit kungar utan även riksföreståndare, drottningar, riksföreståndargemåler eller prinsessor. Vissa är väl ihågkomna medan andra mer eller mindre glömts bort, men det finns en sak som kan göra i stort sett vilken kunglighet som helst ihågkommen och det är skandaler. Oavsett om de var verkliga skandaler eller endast ogrundade påståenden som spritts ut av politiska motståndare gjorde de onekligen djup inverkan och kunde ibland prägla hela bilden av kungligheten ifråga, kanske i synnerhet under deras livstid. En anledning till att skandaler kan bidra till att en kunglighet blir ihågkommen är att de fungerar som påminnelser om kunglighetens mänsklighet. Skandalen får nämligen den kungliga fasaden att rasa samman och folket får se människan som dolt sig bakom. Därefter ser folket aldrig helt kungen, drottningen eller prinsessan på samma sätt igen.

Den vackra nittonåriga prinsessan Cecilia ställde till med en stor skandal tillsammans med Johan av Ostfriesland på Vadstena slott i december 1559. Bild: Wikimedia Commons

En svensk prinsessa som kanske inte hade varit ihågkommen idag om det inte varit för den skandal hon ställde till med på Vadstena slott i december 1559, när hon var nitton år gammal, är Cecilia Vasa. Hon var dotter till kung Gustaf Vasa och hans andra drottning Margareta Leijonhufvud och av deras döttrar är hon kanske den mest kända.

Ett bröllop

Året är 1559 och det har med största sannolikhet varit ett år av intensiv planering. Drottning Margaretas och Gustaf Vasas tjugoåriga dotter Katarina skall nämligen gifta sig med greve Edzard II av Ostfriesland. Enligt Karin Tegenborg Falkdalen, som skriver ingående om bland annat Vadstenabullret i sin bok Vasadöttrarna, undertecknades äktenskapskontraktet den 29 september och själva bröllopet firades den första oktober. Det var mycket påkostat och högtidligt, vilket hovpoeten Mollerus låter eftervärlden få veta: ”Den vida salen breder ut sig, rik på silver och guld, med glänsande golv och väggar. Dess säten är klädda med purpur och mjukaste linne, borden dignar av dryckeskärl och dyrbarheter”.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Sophia Eklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Statare, trälar och Jan Fridegård

HISTORIAI sina litterära verk skildrar Jan Fridegård (1897-1968) de svenska proletärernas hårda verklighet, i synnerhet statarmiljön han själv kom från, samtidigt som han väver in inslag av folktron i berättelserna. På så vis ger hans verk intressanta inblickar i ett Sverige som inte längre finns, men vars minne lever kvar.

Vems fel var det att Regalskeppet Vasa sjönk?

HISTORIADen 10 augusti 1628 förliste regalskeppet Vasa på sin jungfruresa, en av stormaktstidens största olyckor. Vid den här tiden rasade trettioåriga kriget i Europa och Vasa byggdes för att delta i sjöslag mot Polen-Litauen. Men vems fel var det att skeppet kantrade och sjönk? Kaptenen fängslades. En utredning gjordes och förhör hölls, men då det visade sig att kung Gustaf II Adolf godkänt hela byggnadsarbetet trots invändningar, kunde ingen hållas ansvarig för Vasas förlisning.

Fallet Cats Falck

HISTORIACathryn ”Cats” Falck arbetade på Rapport och år 1983 började hon undersöka det elektrotekniska företaget ASEA, som hon misstänkte för att smuggla högteknologi via Sverige. Den 19 november 1984, medan hennes undersökning ännu pågick, försvann Cats och hennes väninna Lena Gräns plötsligt. De två kvinnorna hittades döda i Lena Gräns bil i Hammarbykanalen den 29 maj 1985. Dödsorsaken kunde inte fastställas och än idag är det oklart vad som egentligen hände kvinnorna.

Ljusskygg vapenhandel och mystiska dödsfall

HISTORIAUnder 1970- och 80-talen bedrevs en omfattande vapensmuggling mellan AB Bofors och flera olika länder. I maj 1984 började dessa affärer uppdagas när Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen (SFSF) polisanmälde Bofors och en omfattande utredning inleddes. Boforsdirektörerna dömdes visserligen för brottet, men när det gäller de dödsfall som kan kopplas till Bofors finns ännu en del ouppklarat.

Återfunnen runsten rest och invigd

INRIKESEn 1000 år gammal runsten som varit försvunnen i 300 år återfanns 2018 i Eskilstuna. Nu har runstenen restaurerats och invigts och står nu till allmänhetens beskådan.

Från Konglig Museum till Nationalmuseum

HISTORIANationalmuseum i Stockholm är ett av de äldsta museerna i Europa och det största konstmuseet i Sverige. Från början var detta museum känt under namnet Konglig Museum och idén till det kom till i slutet av 1700-talet. Detta museum har en lång historia och allt började med samlande och plundringar. Här uppmärksammas än idag svensk historia och kultur.

Nils Rosén von Rosenstein och barnläkekonsten

HISTORIA Under första halvan av 1700-talet vågade sannolikt inte många svenska föräldrar fästa sig vid sina barn. Barnadödligheten i det här landet var nämligen mycket hög på den tiden och de barn som inte dog som spädbarn avled till följd av sjukdomar och infektioner. Den svenske läkaren Nils Rosén von Rosenstein kom dock att bli mycket betydande för barnens liv och hälsa och är än idag känd som pediatrikens fader.

Konsten att skaffa hovfröken

HISTORIADe flesta män går till kyrkan för att antingen be eller delta i en gudstjänst. Gustaf III däremot, begav sig till Växjö domkyrka en septemberdag 1776 enbart för att titta ut en ung dam som han tänkte skulle passa till hovfröken. Detta var första gången i Sveriges historia som en kvinna någonsin blivit vald till hovfröken i en kyrka.

Gå till arkivet

Send this to a friend