Skip to Content

Vadstena slott: platsen för skandalen. Koppargravyr av Erik Dahlbergh, cirka år 1700. Ur Dahlberghs verk Suecia Antiqua et Hodierna. Bild: Wikimedia Commons
HISTORIA

En kunglig skandal

Digital utgåva

År 1559, för 460 år sedan, skakades Sverige av en skandal. I samband med att en av Gustaf Vasas döttrar, prinsessan Katarina Vasa, gift sig med Edzard II av Ostfriesland i oktober det året hade brudens yngre syster, Cecilia, och brudgummens bror, Johan, fattat tycke för varandra, vilket ledde till den händelse som än idag är känd som ”Vadstenabullret”.

Publicerad: 8 april, 2019, 20:48

  • Svenska

Läs även

Genom århundraden och årtusenden har flera kungliga personer format Sverige, dock på olika sätt och inte i samma utsträckning. De har inte bara varit kungar utan även riksföreståndare, drottningar, riksföreståndargemåler eller prinsessor. Vissa är väl ihågkomna medan andra mer eller mindre glömts bort, men det finns en sak som kan göra i stort sett vilken kunglighet som helst ihågkommen och det är skandaler. Oavsett om de var verkliga skandaler eller endast ogrundade påståenden som spritts ut av politiska motståndare gjorde de onekligen djup inverkan och kunde ibland prägla hela bilden av kungligheten ifråga, kanske i synnerhet under deras livstid. En anledning till att skandaler kan bidra till att en kunglighet blir ihågkommen är att de fungerar som påminnelser om kunglighetens mänsklighet. Skandalen får nämligen den kungliga fasaden att rasa samman och folket får se människan som dolt sig bakom. Därefter ser folket aldrig helt kungen, drottningen eller prinsessan på samma sätt igen.

Den vackra nittonåriga prinsessan Cecilia ställde till med en stor skandal tillsammans med Johan av Ostfriesland på Vadstena slott i december 1559. Bild: Wikimedia Commons

En svensk prinsessa som kanske inte hade varit ihågkommen idag om det inte varit för den skandal hon ställde till med på Vadstena slott i december 1559, när hon var nitton år gammal, är Cecilia Vasa. Hon var dotter till kung Gustaf Vasa och hans andra drottning Margareta Leijonhufvud och av deras döttrar är hon kanske den mest kända.

Ett bröllop

Året är 1559 och det har med största sannolikhet varit ett år av intensiv planering. Drottning Margaretas och Gustaf Vasas tjugoåriga dotter Katarina skall nämligen gifta sig med greve Edzard II av Ostfriesland. Enligt Karin Tegenborg Falkdalen, som skriver ingående om bland annat Vadstenabullret i sin bok Vasadöttrarna, undertecknades äktenskapskontraktet den 29 september och själva bröllopet firades den första oktober. Det var mycket påkostat och högtidligt, vilket hovpoeten Mollerus låter eftervärlden få veta: ”Den vida salen breder ut sig, rik på silver och guld, med glänsande golv och väggar. Dess säten är klädda med purpur och mjukaste linne, borden dignar av dryckeskärl och dyrbarheter”.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Sophia Eklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Mysteriet i Mörtnäs

HISTORIAFredagen den fjärde mars 1932 hittades Adolf Fritiof Zetterberg och hans maka, Hilma Ulrika Zetterberg, samt fruns syster, Anna Kristina Hedström, ihjälslagna i Mörtnäsvillan i Värmdö kommun. Det råder än idag oklarheter om vad motivet till Mörtnäsmorden kan ha varit, olika uppgifter motsäger varandra och när utredningen återupptogs 1951 ändrades dessutom redogörelser påtagligt. Detta olösta trippelmord är därför ett av det mest gåtfulla i svensk kriminalhistoria.

Psalmer, dikter och Lina Sandell

HISTORIALina Sandell skrev sina första dikter efter en svår sjukdom. Dessa blev de första av väldigt många verk. Hon kom nämligen att skriva resten av sitt liv och blev även redaktör. Kanske framför allt hennes psalmer är än idag kända och älskade.

Reuterholms fall

HISTORIAHösten 1794 hade den Armfeltska affären avslutats och domarna fallit. Dock kom Gustaf Adolf Reuterholm att bli denna affärs stora förlorare och hans sista tid vid makten var följaktligen inte lätt. Bakom kulisserna bidade dessutom Gustaf IV Adolf sin tid.

Karl XV som konstnär och samlare

HISTORIAEn del kungligheter i Sverige har varit konstnärligt intresserade och några har till och med tecknat och målat. En av de mer kända av Sveriges kungliga konstnärer är Karl XV som både samlade på konst och var en mycket hängiven målare med landskapsmotiv som specialitet.

Den mystiske mannen från Bocksten

HISTORIAPå Varbergs fästning kan man se kvarlevorna efter en man som dött och blivit pålspetsad under medeltiden. Kvarlevorna hittades i Bockstens mosse på midsommaraftonen 1936 och därför har den döde fått namnet Bockstensmannen. Han är internationellt känd och fortfarande ett mysterium trots många undersökningar. Den 22 juni i år öppnade en ny utställning om honom på Varbergs fästning.

Skymning för Reuterholm

HISTORIAÅr 1794 pågick rättegångsförhandlingarna mot de gustavianer som varit delaktiga i den Armfeltska konspirationen. Dessa rättegångsförhandlingar väckte starkt missnöje bland folket och kom att bli början på nedgången för Gustaf Adolf Reuterholm.

Den mångsidiga Hildegard

HISTORIADe som ägnar sig åt örter, kryddväxter och odling har säkert stött på Hildegard av Bingen. Denna mångfacetterade kvinna som levde på 1100-talet är lätt att bli intresserad av. Men örterna utgjorde bara en liten del av hennes omfattande verksamhet. Hennes världsbild grundades i övertygelsen att Gud och skapelsen samverkade i allt, från odling till politik.

Reuterholm mot Armfelt

HISTORIAGustaf Mauritz Armfelt hade lämnat Sverige i juli 1792, men trots det kunde inte Gustaf Adolf Reuterholm känna sig helt lugn och säker. Efter en tid upptäckte han att Armfelt och Magdalena Rudenschöld planerade att, med stöd från Ryssland, avsätta Sveriges förmyndarregering. Detta blev början på en lång process mot rojalisterna.

Gå till arkivet

Send this to a friend