Skip to Content

Vadstena slott: platsen för skandalen. Koppargravyr av Erik Dahlbergh, cirka år 1700. Ur Dahlberghs verk Suecia Antiqua et Hodierna. Bild: Wikimedia Commons
HISTORIA

En kunglig skandal

Digital utgåva

År 1559, för 460 år sedan, skakades Sverige av en skandal. I samband med att en av Gustaf Vasas döttrar, prinsessan Katarina Vasa, gift sig med Edzard II av Ostfriesland i oktober det året hade brudens yngre syster, Cecilia, och brudgummens bror, Johan, fattat tycke för varandra, vilket ledde till den händelse som än idag är känd som ”Vadstenabullret”.

Publicerad: 8 april, 2019, 20:48

  • Svenska

Läs även

Genom århundraden och årtusenden har flera kungliga personer format Sverige, dock på olika sätt och inte i samma utsträckning. De har inte bara varit kungar utan även riksföreståndare, drottningar, riksföreståndargemåler eller prinsessor. Vissa är väl ihågkomna medan andra mer eller mindre glömts bort, men det finns en sak som kan göra i stort sett vilken kunglighet som helst ihågkommen och det är skandaler. Oavsett om de var verkliga skandaler eller endast ogrundade påståenden som spritts ut av politiska motståndare gjorde de onekligen djup inverkan och kunde ibland prägla hela bilden av kungligheten ifråga, kanske i synnerhet under deras livstid. En anledning till att skandaler kan bidra till att en kunglighet blir ihågkommen är att de fungerar som påminnelser om kunglighetens mänsklighet. Skandalen får nämligen den kungliga fasaden att rasa samman och folket får se människan som dolt sig bakom. Därefter ser folket aldrig helt kungen, drottningen eller prinsessan på samma sätt igen.

Den vackra nittonåriga prinsessan Cecilia ställde till med en stor skandal tillsammans med Johan av Ostfriesland på Vadstena slott i december 1559. Bild: Wikimedia Commons

En svensk prinsessa som kanske inte hade varit ihågkommen idag om det inte varit för den skandal hon ställde till med på Vadstena slott i december 1559, när hon var nitton år gammal, är Cecilia Vasa. Hon var dotter till kung Gustaf Vasa och hans andra drottning Margareta Leijonhufvud och av deras döttrar är hon kanske den mest kända.

Ett bröllop

Året är 1559 och det har med största sannolikhet varit ett år av intensiv planering. Drottning Margaretas och Gustaf Vasas tjugoåriga dotter Katarina skall nämligen gifta sig med greve Edzard II av Ostfriesland. Enligt Karin Tegenborg Falkdalen, som skriver ingående om bland annat Vadstenabullret i sin bok Vasadöttrarna, undertecknades äktenskapskontraktet den 29 september och själva bröllopet firades den första oktober. Det var mycket påkostat och högtidligt, vilket hovpoeten Mollerus låter eftervärlden få veta: ”Den vida salen breder ut sig, rik på silver och guld, med glänsande golv och väggar. Dess säten är klädda med purpur och mjukaste linne, borden dignar av dryckeskärl och dyrbarheter”.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Sophia Eklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Den förste kungen av Ungern

HISTORIAStefan (född Vajk) av ätten Árpád (cirka 975-1038) är en mycket betydande gestalt i den ungerska historien. Han införde kristendomen och länsindelningen, stiftade lagar samt kom att lägga grunden för staten Ungern. Han helgonförklarades år 1083 och idag förvaras hans hand i ett relikskrin i Sankt Stefansbasilikan i Budapest.

Stenarna på heden ovan hav

INRIKESSkeppssättningen Ale stenar på Skånes sydkust har gett upphov till sagor och myter. Den restes under 600-talet och användes troligen framför allt som gravplats. Men amatörforskare vill ha det till att den också är en solkalender, vilket arkeologer ifrågasatt. Hur som, är Heesteena ett mycket populärt utflyktsmål och besöks av mer än en miljon människor varje år.

Ellen Key och kvinnan

HISTORIAEllen Key (1849–1926) stödde helhjärtat den svenska kvinnorörelsens kamp för rättigheter i samhället samtidigt som hon betonade vikten av att bevara det kvinnliga samt det faktum att män och kvinnor är olika och inte lämpade för att exakt samma uppgifter. Hon kom inte desto mindre att bli betydande för kvinnorörelsen i Sverige.

Den (o)önskade nattbesökaren

HISTORIAEnligt den svenska folktron fanns det två väsen som särskilt männen ofta råkade ut för. Det ena var skogsrået. Det andra var maran och hon var den de hade svårast att värja sig mot, då hon ansatte dem om nätterna när de sov. Maran var om dagen en helt vanlig kvinna men på grund av en förtrollning tvingades hon driva omkring om nätterna och plåga män.

Verklighetens Dracula

HISTORIAHan är idag huvudsakligen förknippad med den europeiska vampyrmyten, men under sin livstid var Vlad III Drăculea av Valakiet (cirka 1429/1431-cirka 1476/1477) de kristnas hjälte och de ottomanska turkarnas stora skräck. Samtidigt var han allmänt känd och fruktad för sin brutalitet. Hans vana att pålspetsa sina fiender gav honom namnet ”pålspetsaren” och att det än idag inte är helt känt vad som hände med hans kvarlevor har bidragit till att göra honom till legend.

Statare, trälar och Jan Fridegård

HISTORIAI sina litterära verk skildrar Jan Fridegård (1897-1968) de svenska proletärernas hårda verklighet, i synnerhet statarmiljön han själv kom från, samtidigt som han väver in inslag av folktron i berättelserna. På så vis ger hans verk intressanta inblickar i ett Sverige som inte längre finns, men vars minne lever kvar.

Vems fel var det att Regalskeppet Vasa sjönk?

HISTORIADen 10 augusti 1628 förliste regalskeppet Vasa på sin jungfruresa, en av stormaktstidens största olyckor. Vid den här tiden rasade trettioåriga kriget i Europa och Vasa byggdes för att delta i sjöslag mot Polen-Litauen. Men vems fel var det att skeppet kantrade och sjönk? Kaptenen fängslades. En utredning gjordes och förhör hölls, men då det visade sig att kung Gustaf II Adolf godkänt hela byggnadsarbetet trots invändningar, kunde ingen hållas ansvarig för Vasas förlisning.

Fallet Cats Falck

HISTORIACathryn ”Cats” Falck arbetade på Rapport och år 1983 började hon undersöka det elektrotekniska företaget ASEA, som hon misstänkte för att smuggla högteknologi via Sverige. Den 19 november 1984, medan hennes undersökning ännu pågick, försvann Cats och hennes väninna Lena Gräns plötsligt. De två kvinnorna hittades döda i Lena Gräns bil i Hammarbykanalen den 29 maj 1985. Dödsorsaken kunde inte fastställas och än idag är det oklart vad som egentligen hände kvinnorna.

Gå till arkivet

Send this to a friend