Skip to Content

Nordlund avrättades med bila den 10 december år 1900. Han blev den siste i Sverige att avrättas på detta sätt. Foto: Arkiv

En omdebatterad massmördare

Digital utgåva

Den 10 december 1900 skilde skarprättare Anders Gustaf Dalman massmördaren Johan Filip Nordlunds huvud från kroppen med handbila. Sju månader tidigare hade Nordlund chockerat svenskarna när han begick det brutala massmordet på ångaren Prins Carl. Detta var den sista gången någon avrättades med bila i Sverige, men dådet startade även en intensiv debatt i Sverige om huruvida ett samband mellan brottslighet och arv och miljö verkligen existerade.

Publicerad: 22 november, 2018, 10:59

  • Svenska

Läs även

”Och sedan nu Nordlund kommit för rätta

Sturskhet mod [mot] han endast vill sätta.

Han ångrar sig ej, han säger, ett grand,

Skulle gärna till mord åter höja sin hand.”

Johan Filip Nordlund mördade fem personer och skadade åtta på ångbåten Prins Carl. Foto: Wikimedia Commons

Så lyder en av verserna i skillingtrycket Mälaredramat: En sångbar berättelse om de gräsliga ogerningarna å ångbåten ”Prins Carl” som gavs ut år 1900. De sista verserna i detta skillingtryck är påtagligt präglade av undran och en av dessa inleds med:

”Den mannen han är och förblifver en gåta.

Mänskligt att döma, borde han gråta”.

Orsakerna till denna förundran över Johan Filip Nordlund (1875–1900), som den 17 maj 1900 brutalt mördade fem personer och skadade åtta på ångbåten Prins Carl, var dels för att han inte visade någon ånger och dels för att han inte kommit från ett dysfunktionellt, olyckligt hem. Detta väckte på allvar frågan om huruvida brottslighet verkligen alltid har något med arv och miljö att göra.

Johan Filip Nordlund och hans brottsliga historia

Johan Filip Nordlund hade dock inget fläckfritt förflutet. Enligt honom själv hade han börjat stjäla redan i elvaårsåldern. Han uppger dock att han försökt arbeta hederligt vid först ett sågverk och sedan vid en sulfatfabrik, men förlorade snart jobbet på fabriken efter att det visat sig att han förfalskat en räkning. Efter det började Nordlund stjäla hästar och den ”19 september 1891 dömde häradsrätten mej till straffarbete i fyra månader för stöld av kreatur som gått på bete ute å mark, som det stod i domskälen. Redan samma kväll skjutsades jag till Gävle och togs in på cellfängelset”. Detta var första gången han straffades för något brott.

Efter fängelsetiden levde Nordlund ett kringflackande liv. Han berättar själv om hur han tjänade pengar genom att stjäla får som han sedan ”slaktade och sålde”. Han sålde även hästmanar och hästsvansar som han skurit av ”ungefär 80 hästar som till hörde olika bönder i Villands härad.” Han skar dock av manarna och svansarna ”så tätt att djuren varit utmattade av blodförlust”. Han noterade lätt roat att detta väckte stor vrede bland bönderna och var stolt över tidningsskriverierna som följde. Han greps dock snart igen efter flera stölder och satt fängslad 1892–95.

Nordlund en face och i profil.

Kort efter att ha blivit frigiven 1895 hamnade han i fängelse på nytt för stöld och avtjänade sitt straff på fängelset Långholmen i Stockholm från januari 1896 till april 1900. Långholmens fängelsechef Carl Ludvig Palm var dock av åsikten att Nordlund aldrig borde ha släppts fri och uppger själv att han varnade ”detektivpolisen när Nordlund släpptes.”

Under sin tid på Långholmen hade Nordlund anlagt en eldsvåda i sin egen cell i syfte att ta livet av sig, men skall ha gripits av panik istället. Händelsen uppfattades som mordbrand, vilket ledde till att Nordlunds straff förlängdes.

Om den här händelsen kommenterade fängelsechef Palm på följande sätt i sitt bidrag till debatten som följde massmordet på Prins Carl:

”Denna feghet är typisk sådana som Nordlund! Okänslighet för andras liv och lidande kombineras ofta med en otrolig rädsla för fysisk smärta.”

Fängelsechefen noterade även att Nordlund var ”av sällsynt lömsk och kallblodig natur”. Nu var denne brottsling fri på nytt och skaffade sig två revolvrar.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Litteratur:

Mälarmördaren: Historien om ett brott av Jan Olof Ekholm & Sven Sperlings (denna bok innehåller Nordlunds fullständiga bekännelse samt hans egna berättelse om sitt liv, flera av bidragen till debatten och domen). Sveriges siste skarprättare, A.G. Dalman: föregångare och förrättningar av G.A. Dalman & G.O. Gunne Överheten och svärdet: Dödsstraffdebatten i Sverige 1809-1974 av Ivar Seth.
Sophia Eklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Ljusskygg vapenhandel och mystiska dödsfall

HISTORIAUnder 1970- och 80-talen bedrevs en omfattande vapensmuggling mellan AB Bofors och flera olika länder. I maj 1984 började dessa affärer uppdagas när Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen (SFSF) polisanmälde Bofors och en omfattande utredning inleddes. Boforsdirektörerna dömdes visserligen för brottet, men när det gäller de dödsfall som kan kopplas till Bofors finns ännu en del ouppklarat.

Återfunnen runsten rest och invigd

INRIKESEn 1000 år gammal runsten som varit försvunnen i 300 år återfanns 2018 i Eskilstuna. Nu har runstenen restaurerats och invigts och står nu till allmänhetens beskådan.

Från Konglig Museum till Nationalmuseum

HISTORIANationalmuseum i Stockholm är ett av de äldsta museerna i Europa och det största konstmuseet i Sverige. Från början var detta museum känt under namnet Konglig Museum och idén till det kom till i slutet av 1700-talet. Detta museum har en lång historia och allt började med samlande och plundringar. Här uppmärksammas än idag svensk historia och kultur.

En kunglig skandal

HISTORIAÅr 1559, för 460 år sedan, skakades Sverige av en skandal. I samband med att en av Gustaf Vasas döttrar, prinsessan Katarina Vasa, gift sig med Edzard II av Ostfriesland i oktober det året hade brudens yngre syster, Cecilia, och brudgummens bror, Johan, fattat tycke för varandra, vilket ledde till den händelse som än idag är känd som ”Vadstenabullret”.

Nils Rosén von Rosenstein och barnläkekonsten

HISTORIA Under första halvan av 1700-talet vågade sannolikt inte många svenska föräldrar fästa sig vid sina barn. Barnadödligheten i det här landet var nämligen mycket hög på den tiden och de barn som inte dog som spädbarn avled till följd av sjukdomar och infektioner. Den svenske läkaren Nils Rosén von Rosenstein kom dock att bli mycket betydande för barnens liv och hälsa och är än idag känd som pediatrikens fader.

Konsten att skaffa hovfröken

HISTORIADe flesta män går till kyrkan för att antingen be eller delta i en gudstjänst. Gustaf III däremot, begav sig till Växjö domkyrka en septemberdag 1776 enbart för att titta ut en ung dam som han tänkte skulle passa till hovfröken. Detta var första gången i Sveriges historia som en kvinna någonsin blivit vald till hovfröken i en kyrka.

Hertig Karls hämnd i Linköping

Den 20 mars 1600 lät hertig Karl avrätta fem rådsherrar i Linköping. Denna händelse, som idag är känd som Linköpings blodbad, kom att markera slutet på den blodiga maktkampen mellan Karl och hans brorson, kung Sigismund. Kungen avsattes medan Karl blev först riksföreståndare och sedan kung av Sverige.

Svensken som intog Moskva

Karl XII misslyckades helt med att inta Moskva. Det gjorde även Adolf Hitler och Napoleon Bonapartes korta försök att hålla staden gick illa för honom. Däremot lyckades den tjugosexårige svenske fältherren Jakob De la Gardie göra det den 12 mars 1610 i samband med det De la Gardieska fälttåget mot Moskva som inletts året innan.

Gå till arkivet