Skip to Content

Nordlund avrättades med bila den 10 december år 1900. Han blev den siste i Sverige att avrättas på detta sätt. Foto: Arkiv

En omdebatterad massmördare

Digital utgåva

Den 10 december 1900 skilde skarprättare Anders Gustaf Dalman massmördaren Johan Filip Nordlunds huvud från kroppen med handbila. Sju månader tidigare hade Nordlund chockerat svenskarna när han begick det brutala massmordet på ångaren Prins Carl. Detta var den sista gången någon avrättades med bila i Sverige, men dådet startade även en intensiv debatt i Sverige om huruvida ett samband mellan brottslighet och arv och miljö verkligen existerade.

Publicerad: 22 november, 2018, 10:59

  • Svenska

Läs även

”Och sedan nu Nordlund kommit för rätta

Sturskhet mod [mot] han endast vill sätta.

Han ångrar sig ej, han säger, ett grand,

Skulle gärna till mord åter höja sin hand.”

Johan Filip Nordlund mördade fem personer och skadade åtta på ångbåten Prins Carl. Foto: Wikimedia Commons

Så lyder en av verserna i skillingtrycket Mälaredramat: En sångbar berättelse om de gräsliga ogerningarna å ångbåten ”Prins Carl” som gavs ut år 1900. De sista verserna i detta skillingtryck är påtagligt präglade av undran och en av dessa inleds med:

”Den mannen han är och förblifver en gåta.

Mänskligt att döma, borde han gråta”.

Orsakerna till denna förundran över Johan Filip Nordlund (1875–1900), som den 17 maj 1900 brutalt mördade fem personer och skadade åtta på ångbåten Prins Carl, var dels för att han inte visade någon ånger och dels för att han inte kommit från ett dysfunktionellt, olyckligt hem. Detta väckte på allvar frågan om huruvida brottslighet verkligen alltid har något med arv och miljö att göra.

Johan Filip Nordlund och hans brottsliga historia

Johan Filip Nordlund hade dock inget fläckfritt förflutet. Enligt honom själv hade han börjat stjäla redan i elvaårsåldern. Han uppger dock att han försökt arbeta hederligt vid först ett sågverk och sedan vid en sulfatfabrik, men förlorade snart jobbet på fabriken efter att det visat sig att han förfalskat en räkning. Efter det började Nordlund stjäla hästar och den ”19 september 1891 dömde häradsrätten mej till straffarbete i fyra månader för stöld av kreatur som gått på bete ute å mark, som det stod i domskälen. Redan samma kväll skjutsades jag till Gävle och togs in på cellfängelset”. Detta var första gången han straffades för något brott.

Efter fängelsetiden levde Nordlund ett kringflackande liv. Han berättar själv om hur han tjänade pengar genom att stjäla får som han sedan ”slaktade och sålde”. Han sålde även hästmanar och hästsvansar som han skurit av ”ungefär 80 hästar som till hörde olika bönder i Villands härad.” Han skar dock av manarna och svansarna ”så tätt att djuren varit utmattade av blodförlust”. Han noterade lätt roat att detta väckte stor vrede bland bönderna och var stolt över tidningsskriverierna som följde. Han greps dock snart igen efter flera stölder och satt fängslad 1892–95.

Nordlund en face och i profil.

Kort efter att ha blivit frigiven 1895 hamnade han i fängelse på nytt för stöld och avtjänade sitt straff på fängelset Långholmen i Stockholm från januari 1896 till april 1900. Långholmens fängelsechef Carl Ludvig Palm var dock av åsikten att Nordlund aldrig borde ha släppts fri och uppger själv att han varnade ”detektivpolisen när Nordlund släpptes.”

Under sin tid på Långholmen hade Nordlund anlagt en eldsvåda i sin egen cell i syfte att ta livet av sig, men skall ha gripits av panik istället. Händelsen uppfattades som mordbrand, vilket ledde till att Nordlunds straff förlängdes.

Om den här händelsen kommenterade fängelsechef Palm på följande sätt i sitt bidrag till debatten som följde massmordet på Prins Carl:

”Denna feghet är typisk sådana som Nordlund! Okänslighet för andras liv och lidande kombineras ofta med en otrolig rädsla för fysisk smärta.”

Fängelsechefen noterade även att Nordlund var ”av sällsynt lömsk och kallblodig natur”. Nu var denne brottsling fri på nytt och skaffade sig två revolvrar.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Litteratur:

Mälarmördaren: Historien om ett brott av Jan Olof Ekholm & Sven Sperlings (denna bok innehåller Nordlunds fullständiga bekännelse samt hans egna berättelse om sitt liv, flera av bidragen till debatten och domen). Sveriges siste skarprättare, A.G. Dalman: föregångare och förrättningar av G.A. Dalman & G.O. Gunne Överheten och svärdet: Dödsstraffdebatten i Sverige 1809-1974 av Ivar Seth.
Sophia Eklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Skymning för Reuterholm

HISTORIAÅr 1794 pågick rättegångsförhandlingarna mot de gustavianer som varit delaktiga i den Armfeltska konspirationen. Dessa rättegångsförhandlingar väckte starkt missnöje bland folket och kom att bli början på nedgången för Gustaf Adolf Reuterholm.

Den mångsidiga Hildegard

HISTORIADe som ägnar sig åt örter, kryddväxter och odling har säkert stött på Hildegard av Bingen. Denna mångfacetterade kvinna som levde på 1100-talet är lätt att bli intresserad av. Men örterna utgjorde bara en liten del av hennes omfattande verksamhet. Hennes världsbild grundades i övertygelsen att Gud och skapelsen samverkade i allt, från odling till politik.

Reuterholm mot Armfelt

HISTORIAGustaf Mauritz Armfelt hade lämnat Sverige i juli 1792, men trots det kunde inte Gustaf Adolf Reuterholm känna sig helt lugn och säker. Efter en tid upptäckte han att Armfelt och Magdalena Rudenschöld planerade att, med stöd från Ryssland, avsätta Sveriges förmyndarregering. Detta blev början på en lång process mot rojalisterna.

Reuterholm träder fram

HISTORIAUnder åren 1792-96 styrdes Sverige av en förmyndarregering som leddes av hertig Carl, som var farbror till den omyndige kungen Gustaf IV Adolf. I praktiken var det dock Gustaf Adolf Reuterholm som hade makten. Denna tid i Sveriges historia, som blivit känd som den reuterholmska tiden, kom att till stor del präglas av förföljelser och utrensningarna inleddes kort efter att Reuterholm återkommit Sverige.

Skydd mot djävulen

KULTURDet finns en gammal tradition och föreställning från medeltiden, att det är bra att sätta en hästsko ovanför ytterdörren. Många tror idag att hästskon bringar lycka till hemmet, men på den tiden var syftet att hålla djävulen borta från huset och familjen. Detta går tillbaka till en berättelse i England, där smeden Dunstan från Baltonsborough i mitten på niohundratalet fick ett löfte från djävulen själv.

Ingegerd – Storfurstinna och helgon från Sigtuna

UTRIKESEva har valt blommor med omsorg. Blåklint och gula ringblommor, de svenska färgerna. Andaktsfull går hon in i Sofiakatedralen i Kiev. Detta är en helig plats. Hon niger och gör korstecknet. Sedan går hon fram till den stora sarkofagen i grå marmor. Där vilar helgonet som skall få hennes blommor. Det är Ingegerd Olofsdotter och hennes man Jaroslav den Vise. Hon lägger ner blommorna, ber en bön och går ut i solen igen. Hon sätter sig på en bänk för att vänta på sin man, och där på bänken färdas hon tillbaka i tiden.

Vasakungens skräck

HISTORIANär år 1542 gick mot sitt slut var Gustaf Vasa djupt skakad. Den småländske bondehövdingen Nils Dacke hade vid den tiden nämligen tagit över sydöstra Sverige. Tidigare det året hade det mest omfattande bondeupproret i Sveriges historia utbrutit. Detta uppror är känt som Dackefejden.

Cajsa Warg och hennes hjelpreda

HISTORIALandskamrerdottern och hushållerskan Cajsa Warg trädde i tjänst hos rika familjer i Stockholm. Hennes erfarenheter i kök och hushåll kom sannerligen väl till pass. År 1755 gavs nämligen den första upplagan av hennes kokbok Hjelpreda i Hushållningen För Unga Fruentimber ut. Denna kokbok blev mycket populär redan under Wargs livstid och översattes till tyska, danska och estniska.

Gå till arkivet

Send this to a friend