Skip to Content

Till en fallen konungs minne. Den berömda målningen ”Karl XII:s likfärd” kan ses på Nationalmuseum. Foto: Nya Tider

En vandring bland tyskt silver och förbi Karl XII:s likfärd

Digital utgåva

Tisdagen den 9 oktober slog Nationalmuseum på Blasieholmen i Stockholm upp portarna för pressen. Flera journalister, skribenter och frilansare vandrade omkring på museet och beundrade tavlorna och skulpturerna medan de fotograferade och ställde frågor till museipersonalen. Nya Tider var på plats den här dagen.

Publicerad: 10 oktober, 2018, 10:10

  • Svenska

Läs även

Klockan har ännu inte slagit tio men det är redan fullt av journalister utanför Nationalmuseum och allt fler ansluter sig sakta men säkert till skaran. Nationalmuseum skall nämligen öppna på nytt efter fem år av ommålningar och ombyggnationer och idag är det öppet hus för pressen.

Anledningen till de omfattande renoveringarna av museet är att sedan det stod färdigbyggt år 1866 hade det inte renoverats genomgående en enda gång. Så efter nära 150 år behövde museet verkligen renoveras och rustas upp för att fortsätta kunna uppfylla de krav på logistik, säkerhet och arbetsmiljö som krävs av ett museum. Hissar har byggts, museet har fått nya rör och kablar och luften är fräschare.

När man går in är bland det första man ser den stora trappan som leder upp till utställningarna av tavlor, skulpturer och bystbilder från 1400-talet och framåt. Den stora väggmålningen alldeles ovanför dörren till utställningen av konstverken från renässansen (cirka 1450-talet – 1500-talet) skildrar Gustaf Vasas intåg i Stockholm 1523 och målades av konstnären Carl Larsson (1853 – 1919). På vardera sidan av denna dörr är två vävda tapeter.

Den renoverade entrén. Solens strålar faller på Gustaf Vasa dagen till ära. Foto: Nya Tider

Av en av intendenterna får Nya Tider veta att dessa tapeter är från renässansen och har blivit rengjorda med ånga samt upplyser att just ångrengöring är en effektiv metod att tillämpa om man vill få rent textiler. Hon visar även Nya Tider det rum som nu är platsen för renässanskonstverken och berättar att väggen som tidigare var den del av rummet där fönstren fanns togs bort vid ombyggnationen. Intendenten berättar också att solljuset som släpps in genom fönstren regleras med hjälp av nedfällbara gardiner. Den del av rummet som tidigare doldes av en vägg har ett tak av slagna kryssvalv och korintiska kolonner samt stora fönster med runda bågar. Väggarna är rödmålade i en nyans som både framhäver och matchar de olika konstverken i rummet.

Renässanses har fått ett eget rum. Denna del av Nationalmuseum var tidigare dold bakom en vägg. Foto: Nya Tider

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Sophia Eklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Klosterörterna finner nya vägar

KULTURReformationen innebar stora förändringar för människorna i vårt land. Den katolska tron med Jungfru Maria och helgonen genomsyrade vardagen. Under denna tid var inte läs- och skrivkunnigheten allmän. Det var viktigt med böner och ramsor som man lärde sig utantill. Dessa knöt an till det gudomliga. Läkeörterna ansågs vara Jungfru Marias särskilda växter. För att örterna skulle hjälpa var det viktigt att be till både Jungfrun och helgonen. Med reformationen förändrades detta. Det gällde att finna nya vägar.

Den okända kyrkan i Sverige

KRÖNIKA

Ole Dammegårds museum i Göteborg

KULTUROle Dammegård är välkänd i kretsar som inte nöjer sig med den officiella förklaringen av olika händelser som Palme­mordet och mordet på John F Kennedy. Nu finns chansen att studera hans arbete och liv fram tills i dag i ett litet museum, fyllt av föremål från hans liv. Museet ligger i Göteborg och är öppet efter överenskommelse.

Karl XII:s vilda dagar, Berättelsen om det holsteinska raseriet och hur det ledde till krig

KULTURÅren 1698 och 1699 slösade den unge kungen Karl XII stora penga­summor, och tillsammans med kusinen Fredrik IV av Holstein-Gottorp betedde han sig mycket omdömeslöst. Karls beteende under dessa år, som har gått till historien som ”det holsteinska raseriet”, kom att få ödesdigra följder för Sverige.

Eketorps borg, en återuppbygd äkta fornborg

KULTURPå Öland finns Sveriges enda återuppbyggda fornborg. Den heter Eketorps borg och uppfördes på 300-talet e.Kr. för att skydda befolkningen från anfall. Eketorp blev senare en plats för offerriter och idag är det ett fascinerande besöksmål som har öppet under både sommaren och hösten.

Husmor på vikingatiden

KULTURHemmet och gården utgjorde det centrala i tillvaron för vikingatidens människor. Det var kvinnorna som hade ansvaret för att allting fungerade på gården och i hushållet. Symbolen för denna viktiga uppgift var nyckeln. Arkeologer har funnit många nycklar i kvinnogravar från vikingatiden. Nu får vi lära känna en kvinna, en husmor som vi kan kal­la Gunlög, och se hur en husmors liv kunde gestalta sig på vikingatiden.

Svenskt konsthantverk – en nästan glömd del av den äkta svenska kulturen

KULTURDen stora importerade massan av föremål i glas och porslin, trä och textilier förpassar den svenska traditionella formgivningen till kulturens rand. Det gäller nu att inte bara uppmuntra till inköp, men också att lära den unga generationen vad skönhet och estetik innebär. Ett estetiskt sinne skapas av en estetisk själ och gör livet så mycket mer behagligt. På svenska glasbruk lever hantverkstraditionen, yrkesskickligheten och arbetsglädjen vidare.

Trädgården i Ytterjärna

SVENSKA RESMÅLSöder om Stockholm, vid Järna, reser sig Saltå kvarns industribyggnader över det omgivande landskapet. Det är något av ett utropstecken som klart signalerar att här finns något som är annorlunda. En trädgård som erbjuder vila i en vänlig natur, samt vidgade vyer mot ett annat sätt att tänka.

Gå till arkivet

Send this to a friend