Skip to Content

Till en fallen konungs minne. Den berömda målningen ”Karl XII:s likfärd” kan ses på Nationalmuseum. Foto: Nya Tider

En vandring bland tyskt silver och förbi Karl XII:s likfärd

Digital utgåva

Tisdagen den 9 oktober slog Nationalmuseum på Blasieholmen i Stockholm upp portarna för pressen. Flera journalister, skribenter och frilansare vandrade omkring på museet och beundrade tavlorna och skulpturerna medan de fotograferade och ställde frågor till museipersonalen. Nya Tider var på plats den här dagen.

Publicerad: 10 oktober, 2018, 10:10

  • Svenska

Läs även

Klockan har ännu inte slagit tio men det är redan fullt av journalister utanför Nationalmuseum och allt fler ansluter sig sakta men säkert till skaran. Nationalmuseum skall nämligen öppna på nytt efter fem år av ommålningar och ombyggnationer och idag är det öppet hus för pressen.

Anledningen till de omfattande renoveringarna av museet är att sedan det stod färdigbyggt år 1866 hade det inte renoverats genomgående en enda gång. Så efter nära 150 år behövde museet verkligen renoveras och rustas upp för att fortsätta kunna uppfylla de krav på logistik, säkerhet och arbetsmiljö som krävs av ett museum. Hissar har byggts, museet har fått nya rör och kablar och luften är fräschare.

När man går in är bland det första man ser den stora trappan som leder upp till utställningarna av tavlor, skulpturer och bystbilder från 1400-talet och framåt. Den stora väggmålningen alldeles ovanför dörren till utställningen av konstverken från renässansen (cirka 1450-talet – 1500-talet) skildrar Gustaf Vasas intåg i Stockholm 1523 och målades av konstnären Carl Larsson (1853 – 1919). På vardera sidan av denna dörr är två vävda tapeter.

Den renoverade entrén. Solens strålar faller på Gustaf Vasa dagen till ära. Foto: Nya Tider

Av en av intendenterna får Nya Tider veta att dessa tapeter är från renässansen och har blivit rengjorda med ånga samt upplyser att just ångrengöring är en effektiv metod att tillämpa om man vill få rent textiler. Hon visar även Nya Tider det rum som nu är platsen för renässanskonstverken och berättar att väggen som tidigare var den del av rummet där fönstren fanns togs bort vid ombyggnationen. Intendenten berättar också att solljuset som släpps in genom fönstren regleras med hjälp av nedfällbara gardiner. Den del av rummet som tidigare doldes av en vägg har ett tak av slagna kryssvalv och korintiska kolonner samt stora fönster med runda bågar. Väggarna är rödmålade i en nyans som både framhäver och matchar de olika konstverken i rummet.

Renässanses har fått ett eget rum. Denna del av Nationalmuseum var tidigare dold bakom en vägg. Foto: Nya Tider

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Sophia Eklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Pilsnerkorv – Mytologisk folkhälsokorv på burk

KULTURPå nätforumet Flashback finns en tråd om hur man bäst tillagar pilsnerkorv. Tråden, som startades 2009 och har inlägg ända fram till idag, sladdar senare in i en analys av korvens ingredienser innan den detonerar i en dråplig samtidsironi där även Pridefestivalen flyger förbi. Sveriges mest mytologiska charkprodukt har en speciell historia och den är inte slut än.

Henrik Paetau: Läsarresponsen inspirerade till bok

KULTURPaetau är känd för Nya Tiders läsare som en återkommande krönikör som sätter olika aspekter av det svenska samhället i blixtbelysning. Med bakgrund i Finland och med stora erfarenheter från and­ra länder kan han peka på företeelser i Sverige som sticker ut och skärskåda dem. Många läsare har reagerat på hans iakttagelser, något som inspirerat honom till att skriva en bok.

Svedjeriket Sverige

HISTORIA”Att svedja har varit så vanligt i vårt land sedan urminnes tider och är fortfarande så vanligt”, skrev adelsmannen Schering Rosenhane på 1660-talet, ”att fråga är om icke Svea rike har sitt namn därutav”. Man kan förstås bortse från denna vidlyftiga tolkning av namnet på vårt land, men faktum kvarstår – Sverige har varit ett svedjerike. Svedjebruket har varit oerhört vanligt, sannolikt ända sedan förhistorisk tid fram till mitten av 1800-talet. De sista svedjorna tändes under andra världskriget.

Ales stenar – en svensk världs­attraktion från bronsåldern

INRIKESRECENSION: Amatörforskaren Bob G Linds undersökningar av Ales stenar visar att stensättningen mycket sannolikt är äldre och har haft en annan funktion än vad som hävdats. De arkeologiska och astronomiska bevisen tyder på att detta fornminne snarare är en solkalender och solur från bronsåldern och inte en skeppssättning från järnåldern. I boken Ales stenar – en världsattraktion från bronsåldern jämför Lind de astronomiska kunskaperna hos bronsålderns skandinaver med de antika egyptiernas.

Civilisationernas kamp 1627

RECENSIONDet är välkänt att nordiska sjöfarare under vikinga­tiden gav sig ut på handels- och plundringståg, i­bland så långt bort som till Särkland, det vill säga saracenernas land, de arabiska länderna. Mindre känt är att nordafrikanska, muslimska sjörövare under århundraden gjorde Medelhavet otryggt och ända in på 1800-talet genomförde räder mot Europas kustområden i syfte att plundra och förslava. Vem vet i dag att inte ens ett så avlägset land som Island förskonades från denna sorts våld?

Ernst-Hugo Järegård – en udda figur i finkulturens salonger

KULTUREn Armanibesatt klädsnobb som skildrade mänsklig­hetens skuggsidor på alla samhällsnivåer. För många är Ernst-Hugo Järegård en av Sveriges största skådespelare och han fick också en brokig karriär kantad av kalkonfilmer, Dramatenuppsättningar och skräckskildringar. Men trots att han älskade att stå i centrum plågades han av ångest och sömnsvårigheter.

Yvigt om Sverige från en utlandssvensk

RECENSIONYlva Binder var länge utlandssvensk, och kan därför relatera till både hur Sverige har förändrats från hur hon minns det, men även jämföra med andra länder. Hennes Good Morning Sweden är skriven på engelska och man kan därför utgå ifrån att hon vill beskriva sitt arma land för en internationell publik, men samtidigt känns många problembeskrivningar främst relevanta för någon som bor i Sverige.

Den sista måltiden som blev en början, Om nattvarden, dess symboler och betydelse

PÅSKENNattvarden, som även är känd som den sista måltiden, instiftades av Jesus från Nasaret kvällen innan han fängslades och sedan dess har denna symbolrika rit varit en central del inom den kristna tron. Sättet nattvarden firas på varierar dock bland dagens kristna.

Gå till arkivet

Send this to a friend