Skip to Content

Till en fallen konungs minne. Den berömda målningen ”Karl XII:s likfärd” kan ses på Nationalmuseum. Foto: Nya Tider

En vandring bland tyskt silver och förbi Karl XII:s likfärd

Digital utgåva

Tisdagen den 9 oktober slog Nationalmuseum på Blasieholmen i Stockholm upp portarna för pressen. Flera journalister, skribenter och frilansare vandrade omkring på museet och beundrade tavlorna och skulpturerna medan de fotograferade och ställde frågor till museipersonalen. Nya Tider var på plats den här dagen.

Publicerad: 10 oktober, 2018, 10:10

  • Svenska

Läs även

Klockan har ännu inte slagit tio men det är redan fullt av journalister utanför Nationalmuseum och allt fler ansluter sig sakta men säkert till skaran. Nationalmuseum skall nämligen öppna på nytt efter fem år av ommålningar och ombyggnationer och idag är det öppet hus för pressen.

Anledningen till de omfattande renoveringarna av museet är att sedan det stod färdigbyggt år 1866 hade det inte renoverats genomgående en enda gång. Så efter nära 150 år behövde museet verkligen renoveras och rustas upp för att fortsätta kunna uppfylla de krav på logistik, säkerhet och arbetsmiljö som krävs av ett museum. Hissar har byggts, museet har fått nya rör och kablar och luften är fräschare.

När man går in är bland det första man ser den stora trappan som leder upp till utställningarna av tavlor, skulpturer och bystbilder från 1400-talet och framåt. Den stora väggmålningen alldeles ovanför dörren till utställningen av konstverken från renässansen (cirka 1450-talet – 1500-talet) skildrar Gustaf Vasas intåg i Stockholm 1523 och målades av konstnären Carl Larsson (1853 – 1919). På vardera sidan av denna dörr är två vävda tapeter.

Den renoverade entrén. Solens strålar faller på Gustaf Vasa dagen till ära. Foto: Nya Tider

Av en av intendenterna får Nya Tider veta att dessa tapeter är från renässansen och har blivit rengjorda med ånga samt upplyser att just ångrengöring är en effektiv metod att tillämpa om man vill få rent textiler. Hon visar även Nya Tider det rum som nu är platsen för renässanskonstverken och berättar att väggen som tidigare var den del av rummet där fönstren fanns togs bort vid ombyggnationen. Intendenten berättar också att solljuset som släpps in genom fönstren regleras med hjälp av nedfällbara gardiner. Den del av rummet som tidigare doldes av en vägg har ett tak av slagna kryssvalv och korintiska kolonner samt stora fönster med runda bågar. Väggarna är rödmålade i en nyans som både framhäver och matchar de olika konstverken i rummet.

Renässanses har fått ett eget rum. Denna del av Nationalmuseum var tidigare dold bakom en vägg. Foto: Nya Tider

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Sophia Eklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Staffan Stalledräng – martyren som blev stjärngosse

KULTURDen 13 december firar vi Lucia i Sverige. Det är en mycket uppskattad tradition, och otaliga Luciatåg kommer att framföra sina stämningsfulla uppträdanden den dagen även i år. De välkända Luciasångerna berör oss på ett särskilt sätt, och de flesta av oss kan säkert flera av dessa sånger utantill. En sång som sägs ha fastnat i minnet hos många är ”Staffan var en stalledräng” som sjungs av stjärngossarna i Luciatåget. Men vem är egentligen Staffan och var kommer hans hästar in i sammanhanget?

Karolinernas gudsfruktan: Korset och värjan

KULTURI karolinernas Sverige betraktades svenskarna som Guds utvalda folk, vilket förkunnades från predikstolar och i fältgudstjänster. Monarken sågs som Salomo i det nordiska Israel, målet var ett folk och en kyrka som endräktigt underordnade sig Guds ord.

Ny islamkritisk bok rör upp känslor i Tyskland

RECENSIONI en 500 sidor lång bok varnar den tyske socialdemokratiske ekonomen och författaren Thilo Sarrazin för konsekvenserna av den massinvandring som Europa har utsatts för. Muslimsk kultur och muslimernas höga födelsetal är ett hot mot såväl det öppna samhället som demokratin och välfärden, hävdar Sarrazin. Nu vill de tyska socialdemokraterna utesluta författaren.

Jenny Nyström – inte bara tomtar

Så här års syns han överallt. På julkort, i skyltfönster och på julmustflaskorna i den lokala ICA-butiken: Jenny Nyströms tomte. På Sven-Harrys konstmuseum i Stockholm kan man just nu besöka en utställning om en av våra mest älskade illustratörer. Men Jenny Nyström målade inte bara tomtar. I hennes produktion återfinns också fantastiska oljemålningar och pasteller som konstnärinnan skapade under sin tid i Paris och på konstakademin i Stockholm.

Livsregler som skydd mot kaos

RECENSION

Terrorns rike – en våldsam sekt från öknen

UTRIKESÅr 2017 gav Carl Schiötz Wibye ut boken Terrorens rike (på norska), och 2018 kom också pocketupplagan. Författaren Carl Schiötz Wibye var Norges ambassadör i Saudiarabien 2009-2014 och dessförinnan var han ambassadör fem år i Makedonien. Han har även arbetat i Egypten och Iran, vilket sammantaget ger honom god kännedom om hans ämne. Han beskriver med inlevelse och stor kunnighet ”Hvordan en voldelig sekt fra den arabiske örken radikaliserte islam” (Hur en våldsam sekt från den arabiska öknen radikaliserade islam), som också är underrubrik för boken.

Demokratins historia i låtsashistorikers ögon

BOKRECENSIONHistorieskribenten Henrik Arnstad är återigen aktuell, denna gång med en bok om de inkluderande rörelsernas historia. Boken har namnet Hatade demokrati (2018), vilket man onekligen kan betrakta som en fortsättning på den sedan tidigare utgivna Älskade fascism (2013). Tesen är att demokratin genom sina krav på inkludering gör sig själv kontroversiell, rentav hatad, av grupper som av olika anledningar vill upprätthålla en gränsdragning gällande vilka som ska tillåtas att delta och inte. Arnstad ställer således upp en modell för vad han kallar ”demokratisk ideologi” där hjärtlandet är inkludering, och inte folkstyre eller majoritetsbeslut – om någon nu trodde det.

Att möta döden och hantera livet

Det sjunde inseglet. Jungfrukällan. Fanny och Alexander. De flesta svenskar har antingen sett eller hört talas om någon av dessa filmer. Dessa välspelade och välregisserade filmer har fascinerat svenska folket sedan sina respektive premiärer och har även haft stora framgångar utomlands. I år är det hundra år sedan regissören till dessa filmer, Ingmar Bergman, föddes. Med återkommande teman som livet, döden och Gud fängslade han filmtittare i flera år.

Gå till arkivet