Skip to Content

Mariebergskakelugnarna som tillverkades fram till 1788 var kända för sin klara vita färg och skarpa färger. Bilderna visar en av de 20 Mariebergskakelugnarna på Sturehofs slott. Foton: Wikipedia
HISTORIA

En värmande uppfinning med gedigen historia

PappersupplaganNya Tider v. 06

På 1700-talet väcktes oro i Sverige för skogens framtid. Det var nämligen så att väldigt mycket ved gick åt, både till att värma upp hemmen och till järnbrukens ugnar, så att man började frukta att det skulle leda till brist på skog. Arkitekten Carl Johan Cronstedt (1709-77) och generalen Fabian Casimir Wrede (1724-95) fann dock på råd och år 1767 presenterade de sin gemensamma uppfinning: en ny kakelugn.

Publicerad: 11 februari, 2018, 21:03

  • Svenska

Läs även

Man kan se dem på lantgårdar, på herrgårdar och till och med på kungliga slott som Drottningholm. Många har suttit vid dem och lyssnat på det sprakande ljudet av brinnande trä samtidigt som de känt värmen fylla rummet. De kakelklädda ugnarna var fram till början till 1900-talets början den främsta, viktigaste källan till värme i svenska hem, slott och residens. Dessa vita kakelugnar, som ibland är dekorerade med blomstermotiv, är ett charmigt inslag i ett rum och sprider en känsla av hemtrevnad.

Pottugn, järnugn och kakelugn

Kakelugnen ska ha funnits i Sverige sedan åtminstone 1500-­talet och har sitt ursprung i de kakelklädda ugnar som kallades pottugnar och var vanliga i det medeltida Centraleuropa. Pottugnarna gjordes i lerkärl, formades som skålar och murades in i väggen. Dessa lerkärlsugnar kom under 1500-talet att börja ersättas av de järnugnar som, på den tiden, importerades från Tyskland till Sverige.

Mot slutet av århundradet började man dock tillverka dessa ugnar i Norden och det fanns två varianter av denna ugn, nämligen vindugnen och biläggar­ugnen som också var känd som sätt­ugnen. Skillnaden mellan dessa två ugnar var att om man skulle tända eld i en vindugn så fick man öppna en lucka på framsidan, medan sättugnens lucka antingen kunde vetta mot köket eller något annat angränsande rum.

En likhet var att hällarna på både vindugnen och sättugnen var dekorerade med reliefer. Bibliska motiv var vanliga, men även bilder av samtida kungar och drottningar.

I samband med att järnugnen blev en alltmer populär del av det svenska hemmet började man, med denna ugns fyrsidiga form som förebild, klä in ugnar i lerkärl med kakel. Några av de äldsta kakelfynden har spår av antingen svart eller grön blyglasyr, men även ofärgat kakel har påträffats. Grönt, svart och brunt var de färger som kaklet vanligen glaserades i på 1500- och 1600-talen, men även relief­dekorationer förekom. Ibland sammanslogs kakelugnen med järnugnen. Då utgjorde järnugnen den del av ugnen där man eldade medan kaklet som murats ovanpå järnet omslöt rökgången.

Det var främst vindugnarna som användes vid en sådan sammanslagning. På 1700-talet började vita kakelugnar med blå dekor att bli populära och i slutet av 1720-talet öppnades Rörstrands fajansfabrik (fajans = lergods som är överdraget med tennglasyr) i Stockholm.

Där, på den stora fabriken, tillverkades kakelugnar. Innan dess hade mindre verkstäder stått för tillverkningen. Den blå dekoren målades för hand på det vita kaklet. Först var det bara den färgen som gällde, men på 1750-talet började även resten av färgskalan användas till dekoren på Rörstrands. De bibliska motiven ersattes på 1700-talet med naturmotiv som till exempel fåglar och blommor. Rörstrands var den främsta tillverkaren av kakelugnar i Sverige. År 1882 ska så många som 6 400 kakelugnar ha tillverkats där.

Dock ledde kakelugnens popularitet, hushållsuppvärmningen och järnbrukens framställning av stångjärn, som på den tiden var Sveriges viktigaste exportvara, till att mycket bränsle gick åt. Oro för skogens framtid uppstod därför, men det var inget som en arkitekt och en general inte kunde göra något åt.

Wredes och Cronstedts kakelugn

”I anledning så wäl af Kongl. Maj:ts Nådiga wilja och befallning medelst utdrag af Protocollet hållit i Råd Cammaren [Rådkammaren] den 27 Januarii 1767, at mig yttra och gifwa förslag huru Kakelugnar och Eldstäder i allmänhet måtte til weds besparing […]; Så har jag nu den äran at till Allmänhetens tjenst till en början uppgifwa följande beskrifningar och ritningar på flere slags Kakelugnar”.

Så inleder arkitekten Carl Johan Cronstedt sin Beskrifning på Ny Inrättning af Kakelugnar Til Weds Besparing. Denna text, som trycktes och publicerades hösten 1767, innehåller en detaljerad beskrivning samt ritningar av hur kakelugnen ska byggas och vara utformad för att vara mer värmeekonomisk.

Rikets Råd hade tilldelat honom och generalen Fabian Casimir Wrede uppdraget att framställa en sådan ugn och i den ovannämnda beskrivningen nämner Cronstedt att Wrede ”redan i många år arbetat på deras ändringar och förbättringar”.

Sida ur Beskrifning på Ny Inrättning af Kakelugnar Til Weds Besparing av Carl Johan Cronstedt, i vilken han beskriver de olika modellerna av sin och Wredes kakelugn.

Visserligen nämner inte Cronstedt på vilket sätt Wrede redan förbättrat och ändrat kakelugnen, men det förklarar varför generalen också tilldelades uppdraget. Anledningen till att Rikes Råd utsåg just Cronstedt är däremot mer känt. Arkitekten hade nämligen under sina studieresor i Tyskland på 1730-talet studerat kakelugnars konstruktion.

Rörstrands var den främste tillverkaren av kakelugnar i Sverige. Bilden visar en skiss av en Rörstrandskakelugn av Erik Hugo Tryggelin. Foto: Wikipedia

Cronstedts och Wredes kakelugn hade ett förlängt, slingrande system av rökgångar som gjorde att det tog längre tid för röken att nå skorstenspipan. Det innebar inte bara att bränsle­förbrukningen minskade utan även att kakelugnens utsida blev uppvärmd. På så vis togs värmen från elden bättre tillvara och rummen blev mer uppvärmda. Just denna form av kakelugn hade även utrustats med skjut­spjäll vid gaveln för att reglera rökgången.

Olika varianter presenteras av Cronstedt, bland annat en som i likhet med vindugnen ”eldas på framsidan” och en som, likt sätt­ugnen, ”eldas på en sida”.

Vad de olika varianterna har gemensamt är det slingrande rökgångssystemet, men även att de ska ”kunna sättas på vanlige fötter af jern [järn] eller trä till 6 tums högd [höjd]” alternativt ”börjas at upsättas på sielfwa [själva] gålfwet [golvet] med en halv alns mur inunder” (1 tum = 2,54 cm, ½ aln = 29,64 cm). Sidorna skulle vara tunna och kakelugnarna gjorda av ”bara tegel, som af kakel”. Luckorna till själva eldstaden var gjorda av antingen järn eller mässing. Eldstaden kunde även göras mindre.

Cronstedts och Wredes kakelugn fick snabbt ett mycket stort genomslag i Sverige. Snart hade de öppna spisarna och de tyska importerade ugnarna i hushållen ersatts av den svensktillverkade kakelugnen.

Till det yttre förändrades kakelugnen på 1700-talet, inte minst under den gustavianska tiden. Fotställningen, som på Cronstedts modell var av trä, ersattes av kakel då man upptäckte att den var brandfarlig, och runda kakelugnar för mindre rum började tillverkas.

De runda kakelugnarna var huvudsakligen avsedda för mindre rum. Under den gustavianska tiden förändrades även dekoren. Motiv som medaljonger, pilastrar och urnor blev vanligare och man började också anpassa kakelugnens färgtoner efter väggens. Dessutom lanserades en ny typ av kakel, nämligen kolonnugnen, som till det yttre är utformad som en kolonn på en kubisk underdel.

Från och med 1830-talet började kakelugnar även bli vanliga på storbondgårdar och fram till efter första världskriget, då den ersattes av centralvärmesystemet, utgjorde kakelugnen den främsta och viktigaste värmekällan i de svenska bostäderna.

Kakelugnstillverkning i Sverige

Rörstrands fajansfabrik fick från och med 1760-talet konkurrens på marknaden. År 1758 hade nämligen Mariebergs Porslinsfabrik påbörjat sin verksamhet. Från början tillverkades löständer och porslinsserviser där, men år 1767 lät porslinsfabrikens ägare, Johan Liljencrantz (1730-1815), tillverka tjugo stycken kakelugnar till sitt slott Sturehof i Botkyrka. Så började kakelugnstillverkning att bedrivas även på Marieberg och fram till 1788 tillverkades omkring nittio kakelugnar där.

År 1782 sålde Liljencrantz porslinsfabriken till Rörstrands, men bara sex år senare brann den ned till grunden. Detta innebar slutet på tillverkningen av Mariebergskakelugnar.

Vad som är utmärkande för en Mariebergskakelugn är den klara vita färgen på kaklet, den blanka glasyren som användes vid bränningen av kakelplattorna och de starka färgerna. Dessa kakelugnar var väldigt dyra och exklusiva.

Rörstrands förblev dock inte den enda tillverkaren av kakelugnar i Sverige. År 1840 köpte apotekaren Olof Hjalmar Åkerlind (1809-77) ett pipbruk samt Kungsholms kakelfabrik av Stina Lisa Westin, och övertog därmed både tillverkningen av tobakspipor och kakelugnar.

Kakelugnstillverkningen tycks inte ha varit så stor på Westins tid, men 1846 fick Åkerlind patent på ett sätt att tillverka släta kakelplattor i kisellera och svavelkalk eller kolsyrad kalk, vilket ledde till att tillverkningen av ugnar tog fart.

Först tillverkade Åkerlind bara vita kakelugnar, men senare även dekorerade ugnar. Totalt tillverkades hundratals kakelugnar av olika modeller på Åkerlinds kakelfabrik, som på 1860-talet hade så många som 150 anställda. Dock hårdnade vid den här tiden konkurrensen från Rörstrands, som då börjat tillverka porslinskakelugnar, och 1877, kort före sin död, sålde Åkerlind fabriken. Försäljningen satte inte stopp för tillverkningen, utan fram till nedläggningen år 1894 fortsatta kakelugnar att tillverkades där.

Sex år senare började dock en annorlunda kakelugn dyka upp på marknaden. Den var inte gjord i vitt kakel utan färgade i grönbrun, brun, buteljgrön eller djupröd glasyr. Dess ugnar var i gjutjärn av anledningen att man inte eldade med ved i dem utan istället med stenkol. Förbränningstemperaturen vid eldning med stenkol hade annars fått kaklet att spricka. Detta var den hopplockbara kakelugnen från Höganäs som fram till 1914 tillverkades i Sverige. De här kakelugnarna ska ha varit mycket populära och fanns i flera modeller.

Den svenska kakelugnen har genomgått flera förändringar och utvecklingar sedan Cronstedt och Wrede presenterade sitt förslag på en mer värmeekonomisk kakelugn i ett Sverige där skogens framtid hotades. Cronstedt och Wrede skapade såldes inte bara en ny typ av kakelugn år 1767, utan även föregångaren till den moderna kakelugnen. Än i dag fascinerar dessa ugnar där de står placerade i olika rum och sprider sin speciella, lite ålderdomliga charm.

Sophia Eklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Domen mot Cementas kalkbrytning på Gotland ett slag mot hela samhället

ANALYSMark- och miljööverdomstolen avvisar Cementas ansökan om fortsatt och utökad brytning av kalksten i Slite på Gotland. Orsaken är att domstolen inte anser att Cementas miljökonsekvensbeskrivning är tillförlitlig, trots att föregående instans godkände den i sin helhet. Domens effekter kan bli långt bortom vad någon tänkt sig, om den vinner laga kraft. Cementas kalkbrytning är avgörande för svensk industri. Cirka 75 procent av all cement som tillverkas i Sverige kommer från Cementas kalkbrytning på Gotland.

Ayaan Hirsi Alis Villebråd, om immigration, islam och kvinnors rättigheter

BOKRECENSION: VILLEBRÅDAyaan Hirsi Ali har tryckt på larmknappen. Nu är det upp till Europas ledare att ta det ansvaret som de hitintills undvikit. Många av de kvinnor som är födda i västvärlden i slutet av 1980-talet och framåt tar sin frihet för given, men är omedvetna om historien bakom kvinnlig rösträtt, jämlikhet och religionsfrihet. Om alla som i dag kal­lar sig för feminister läser denna bok skulle de förstå vad som är faran för dem. Och det gäller inte bara svenskar, även om Ayaan inte målar upp en ljus bild av Sverige, som dessvärre är sann.

Minst 45 000 amerikaner har avlidit inom tre dygn efter covid-vaccination

COVID-19Visselblåsare med unik insyn i både USA:s rapporteringssystem för misstänkta biverkningar av vaccin, inklusive dödsfall, och olika sjukförsäkringssystem har slagit larm om att de egentliga siffrorna är minst fem gånger högre än de officiellt angivna, som redan de är höga. Det framkommer också någonting hitintills okänt, att det finns dolda parallella rapporteringssystem. Man känner sedan tidigare till att siffror i rapporteringssystemet VAERS är underrapporterade med 10-100 gånger. Läggs den offi­ciella statistiken i ett diagram ser vi hur illa det är och att fler dött från covid-vaccinen än alla andra vaccin sammantaget som någonsin rapporterats. Därför har nu en stämningsansökan lämnats in mot hälsomyndig­heterna om att de utsätter befolkningen för ”omedelbar, potentiellt livshotande skada”.

Återfallsförbrytare född och uppvuxen i Finland utvisas

FINLANDHögsta förvaltningsdomstolen i Finland har godkänt utvisning av en notoriskt kriminell man till Somalia, trots att han är född i Finland och bott hela sitt liv i landet med permanent uppehållstillstånd. Han säger sig aldrig någonsin ha varit i Somalia, men utvisas ändå, med hänvisning till att brottsligheten utgör ”bristande anpassning” till det finska samhället.

Antikroppar mot Covid-19 skyddar i minst ett år även mot delta – klart bättre än vaccin

COVID-19Enligt en svensk studie som undersökt långtidsimmunitet mot Covid-19 ger de antikroppar som kroppen producerat ett skydd mot både originalviruset och flera av mutationerna, inklusive delta-varianten. Resultaten från studien visar att de naturliga antikropparna ger ett fortsatt gott skydd minst ett år efter infektion. Det är bättre än vaccin, där man förväntar sig att det ska behövas en ny spruta en gång per år. Nu höjs allt fler röster för att hälsomyndigheterna ska börja erkänna och acceptera immunitet från genomgången sjukdom.

Facebook uppmanar politiska oliktänkare att söka hjälp

INTERNETDen sociala mediejätten Facebook har lanserat en ny funktion, där användare varnas om att de kan ha utsatts för ”extremistiskt innehåll” på plattformen. Användarna uppmanas nu att ”få stöd av experter” och att ”höra vad personer som har flytt våldsamma grupper har att säga”.

SSU-politikern som petats efter öl med SD:are: ”Samtalsklimatet i Sverige mår mycket dåligt”

INRIKESDen petade SSU-politikern Alexander Paulsson från Karlstad säger till Nya Tider att man måste kunna sätta sig ner med en politisk motståndare och föra ett civiliserat samtal. Förra veckan skrev vi om att hans nominering till SSU:s förbundsstyrelse dragits tillbaka sedan han setts samtala med en företrädare för Sverigedemokraternas ungdomsförbund över en öl. Men han skulle ”definitivt” kunna göra om det, säger han idag.

En glömd mästare, Carl Fredric von Bredas konstnärskap

KULTURDavid Klöcker Ehrenstrahl, Alexander Roslin och Lorens Pasch den yngre är några av de hovmålare som varit verksamma i Sverige och än idag är kända för sina verk. Detsamma gäller dock inte riktigt Carl Fredric von Breda, trots att han mer eller mindre förde det romantiska porträttmåleriet till Sverige, efter att ha levt och verkat i Storbritannien.

Gå till arkivet

Send this to a friend