Skip to Content

Mariebergskakelugnarna som tillverkades fram till 1788 var kända för sin klara vita färg och skarpa färger. Bilderna visar en av de 20 Mariebergskakelugnarna på Sturehofs slott. Foton: Wikipedia
HISTORIA

En värmande uppfinning med gedigen historia

PappersupplaganNya Tider v. 06

På 1700-talet väcktes oro i Sverige för skogens framtid. Det var nämligen så att väldigt mycket ved gick åt, både till att värma upp hemmen och till järnbrukens ugnar, så att man började frukta att det skulle leda till brist på skog. Arkitekten Carl Johan Cronstedt (1709-77) och generalen Fabian Casimir Wrede (1724-95) fann dock på råd och år 1767 presenterade de sin gemensamma uppfinning: en ny kakelugn.

Publicerad: 11 februari, 2018, 21:03

  • Svenska

Läs även

Man kan se dem på lantgårdar, på herrgårdar och till och med på kungliga slott som Drottningholm. Många har suttit vid dem och lyssnat på det sprakande ljudet av brinnande trä samtidigt som de känt värmen fylla rummet. De kakelklädda ugnarna var fram till början till 1900-talets början den främsta, viktigaste källan till värme i svenska hem, slott och residens. Dessa vita kakelugnar, som ibland är dekorerade med blomstermotiv, är ett charmigt inslag i ett rum och sprider en känsla av hemtrevnad.

Pottugn, järnugn och kakelugn

Kakelugnen ska ha funnits i Sverige sedan åtminstone 1500-­talet och har sitt ursprung i de kakelklädda ugnar som kallades pottugnar och var vanliga i det medeltida Centraleuropa. Pottugnarna gjordes i lerkärl, formades som skålar och murades in i väggen. Dessa lerkärlsugnar kom under 1500-talet att börja ersättas av de järnugnar som, på den tiden, importerades från Tyskland till Sverige.

Mot slutet av århundradet började man dock tillverka dessa ugnar i Norden och det fanns två varianter av denna ugn, nämligen vindugnen och biläggar­ugnen som också var känd som sätt­ugnen. Skillnaden mellan dessa två ugnar var att om man skulle tända eld i en vindugn så fick man öppna en lucka på framsidan, medan sättugnens lucka antingen kunde vetta mot köket eller något annat angränsande rum.

En likhet var att hällarna på både vindugnen och sättugnen var dekorerade med reliefer. Bibliska motiv var vanliga, men även bilder av samtida kungar och drottningar.

I samband med att järnugnen blev en alltmer populär del av det svenska hemmet började man, med denna ugns fyrsidiga form som förebild, klä in ugnar i lerkärl med kakel. Några av de äldsta kakelfynden har spår av antingen svart eller grön blyglasyr, men även ofärgat kakel har påträffats. Grönt, svart och brunt var de färger som kaklet vanligen glaserades i på 1500- och 1600-talen, men även relief­dekorationer förekom. Ibland sammanslogs kakelugnen med järnugnen. Då utgjorde järnugnen den del av ugnen där man eldade medan kaklet som murats ovanpå järnet omslöt rökgången.

Det var främst vindugnarna som användes vid en sådan sammanslagning. På 1700-talet började vita kakelugnar med blå dekor att bli populära och i slutet av 1720-talet öppnades Rörstrands fajansfabrik (fajans = lergods som är överdraget med tennglasyr) i Stockholm.

Där, på den stora fabriken, tillverkades kakelugnar. Innan dess hade mindre verkstäder stått för tillverkningen. Den blå dekoren målades för hand på det vita kaklet. Först var det bara den färgen som gällde, men på 1750-talet började även resten av färgskalan användas till dekoren på Rörstrands. De bibliska motiven ersattes på 1700-talet med naturmotiv som till exempel fåglar och blommor. Rörstrands var den främsta tillverkaren av kakelugnar i Sverige. År 1882 ska så många som 6 400 kakelugnar ha tillverkats där.

Dock ledde kakelugnens popularitet, hushållsuppvärmningen och järnbrukens framställning av stångjärn, som på den tiden var Sveriges viktigaste exportvara, till att mycket bränsle gick åt. Oro för skogens framtid uppstod därför, men det var inget som en arkitekt och en general inte kunde göra något åt.

Wredes och Cronstedts kakelugn

”I anledning så wäl af Kongl. Maj:ts Nådiga wilja och befallning medelst utdrag af Protocollet hållit i Råd Cammaren [Rådkammaren] den 27 Januarii 1767, at mig yttra och gifwa förslag huru Kakelugnar och Eldstäder i allmänhet måtte til weds besparing […]; Så har jag nu den äran at till Allmänhetens tjenst till en början uppgifwa följande beskrifningar och ritningar på flere slags Kakelugnar”.

Så inleder arkitekten Carl Johan Cronstedt sin Beskrifning på Ny Inrättning af Kakelugnar Til Weds Besparing. Denna text, som trycktes och publicerades hösten 1767, innehåller en detaljerad beskrivning samt ritningar av hur kakelugnen ska byggas och vara utformad för att vara mer värmeekonomisk.

Rikets Råd hade tilldelat honom och generalen Fabian Casimir Wrede uppdraget att framställa en sådan ugn och i den ovannämnda beskrivningen nämner Cronstedt att Wrede ”redan i många år arbetat på deras ändringar och förbättringar”.

Sida ur Beskrifning på Ny Inrättning af Kakelugnar Til Weds Besparing av Carl Johan Cronstedt, i vilken han beskriver de olika modellerna av sin och Wredes kakelugn.

Visserligen nämner inte Cronstedt på vilket sätt Wrede redan förbättrat och ändrat kakelugnen, men det förklarar varför generalen också tilldelades uppdraget. Anledningen till att Rikes Råd utsåg just Cronstedt är däremot mer känt. Arkitekten hade nämligen under sina studieresor i Tyskland på 1730-talet studerat kakelugnars konstruktion.

Rörstrands var den främste tillverkaren av kakelugnar i Sverige. Bilden visar en skiss av en Rörstrandskakelugn av Erik Hugo Tryggelin. Foto: Wikipedia

Cronstedts och Wredes kakelugn hade ett förlängt, slingrande system av rökgångar som gjorde att det tog längre tid för röken att nå skorstenspipan. Det innebar inte bara att bränsle­förbrukningen minskade utan även att kakelugnens utsida blev uppvärmd. På så vis togs värmen från elden bättre tillvara och rummen blev mer uppvärmda. Just denna form av kakelugn hade även utrustats med skjut­spjäll vid gaveln för att reglera rökgången.

Olika varianter presenteras av Cronstedt, bland annat en som i likhet med vindugnen ”eldas på framsidan” och en som, likt sätt­ugnen, ”eldas på en sida”.

Vad de olika varianterna har gemensamt är det slingrande rökgångssystemet, men även att de ska ”kunna sättas på vanlige fötter af jern [järn] eller trä till 6 tums högd [höjd]” alternativt ”börjas at upsättas på sielfwa [själva] gålfwet [golvet] med en halv alns mur inunder” (1 tum = 2,54 cm, ½ aln = 29,64 cm). Sidorna skulle vara tunna och kakelugnarna gjorda av ”bara tegel, som af kakel”. Luckorna till själva eldstaden var gjorda av antingen järn eller mässing. Eldstaden kunde även göras mindre.

Cronstedts och Wredes kakelugn fick snabbt ett mycket stort genomslag i Sverige. Snart hade de öppna spisarna och de tyska importerade ugnarna i hushållen ersatts av den svensktillverkade kakelugnen.

Till det yttre förändrades kakelugnen på 1700-talet, inte minst under den gustavianska tiden. Fotställningen, som på Cronstedts modell var av trä, ersattes av kakel då man upptäckte att den var brandfarlig, och runda kakelugnar för mindre rum började tillverkas.

De runda kakelugnarna var huvudsakligen avsedda för mindre rum. Under den gustavianska tiden förändrades även dekoren. Motiv som medaljonger, pilastrar och urnor blev vanligare och man började också anpassa kakelugnens färgtoner efter väggens. Dessutom lanserades en ny typ av kakel, nämligen kolonnugnen, som till det yttre är utformad som en kolonn på en kubisk underdel.

Från och med 1830-talet började kakelugnar även bli vanliga på storbondgårdar och fram till efter första världskriget, då den ersattes av centralvärmesystemet, utgjorde kakelugnen den främsta och viktigaste värmekällan i de svenska bostäderna.

Kakelugnstillverkning i Sverige

Rörstrands fajansfabrik fick från och med 1760-talet konkurrens på marknaden. År 1758 hade nämligen Mariebergs Porslinsfabrik påbörjat sin verksamhet. Från början tillverkades löständer och porslinsserviser där, men år 1767 lät porslinsfabrikens ägare, Johan Liljencrantz (1730-1815), tillverka tjugo stycken kakelugnar till sitt slott Sturehof i Botkyrka. Så började kakelugnstillverkning att bedrivas även på Marieberg och fram till 1788 tillverkades omkring nittio kakelugnar där.

År 1782 sålde Liljencrantz porslinsfabriken till Rörstrands, men bara sex år senare brann den ned till grunden. Detta innebar slutet på tillverkningen av Mariebergskakelugnar.

Vad som är utmärkande för en Mariebergskakelugn är den klara vita färgen på kaklet, den blanka glasyren som användes vid bränningen av kakelplattorna och de starka färgerna. Dessa kakelugnar var väldigt dyra och exklusiva.

Rörstrands förblev dock inte den enda tillverkaren av kakelugnar i Sverige. År 1840 köpte apotekaren Olof Hjalmar Åkerlind (1809-77) ett pipbruk samt Kungsholms kakelfabrik av Stina Lisa Westin, och övertog därmed både tillverkningen av tobakspipor och kakelugnar.

Kakelugnstillverkningen tycks inte ha varit så stor på Westins tid, men 1846 fick Åkerlind patent på ett sätt att tillverka släta kakelplattor i kisellera och svavelkalk eller kolsyrad kalk, vilket ledde till att tillverkningen av ugnar tog fart.

Först tillverkade Åkerlind bara vita kakelugnar, men senare även dekorerade ugnar. Totalt tillverkades hundratals kakelugnar av olika modeller på Åkerlinds kakelfabrik, som på 1860-talet hade så många som 150 anställda. Dock hårdnade vid den här tiden konkurrensen från Rörstrands, som då börjat tillverka porslinskakelugnar, och 1877, kort före sin död, sålde Åkerlind fabriken. Försäljningen satte inte stopp för tillverkningen, utan fram till nedläggningen år 1894 fortsatta kakelugnar att tillverkades där.

Sex år senare började dock en annorlunda kakelugn dyka upp på marknaden. Den var inte gjord i vitt kakel utan färgade i grönbrun, brun, buteljgrön eller djupröd glasyr. Dess ugnar var i gjutjärn av anledningen att man inte eldade med ved i dem utan istället med stenkol. Förbränningstemperaturen vid eldning med stenkol hade annars fått kaklet att spricka. Detta var den hopplockbara kakelugnen från Höganäs som fram till 1914 tillverkades i Sverige. De här kakelugnarna ska ha varit mycket populära och fanns i flera modeller.

Den svenska kakelugnen har genomgått flera förändringar och utvecklingar sedan Cronstedt och Wrede presenterade sitt förslag på en mer värmeekonomisk kakelugn i ett Sverige där skogens framtid hotades. Cronstedt och Wrede skapade såldes inte bara en ny typ av kakelugn år 1767, utan även föregångaren till den moderna kakelugnen. Än i dag fascinerar dessa ugnar där de står placerade i olika rum och sprider sin speciella, lite ålderdomliga charm.

Sophia Eklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Endast 17 procent av äldre som dött ”med” Covid-19 dog ”av” Covid-19

COVID-19Av 228 avlidna äldre på Stockholms regions Särskilda boenden för äldre (SÄBO) avled endast 36 stycken, eller 17 procent, med Covid-19 som ”dominerande dödsorsak”. För 159 av fallen, 75 procent, anges Covid-19 vara ”bidragande dödsorsak”, tillsammans med skörhet och multisjuklighet. För 17 personer, motsvarande 8 procent av fallen, anges ”sannolikt annan dödsorsak”.

Många republikaner stödjer stormningen av Kapitolium

USATrumpanhängare ockuperade USA:s parlament Kapitolium i Washington DC den 6 januari, medan andra ropade att dessa var Antifa och provokatörer. Nu använder hela det politiska etablissemanget, massmedia och IT-jättarna det hela som en förevändning för att dra åt tumskruvarna mot Trumps anhängare, och presidenten själv ska ställas inför riksrätt därför att han påstås ha uppviglat till händelsen genom att försöka bevisa att omfattande valfusk förekommit.

Dan Eliasson lämnar MSB efter ”nödvändig” resa till gayklubb på Kanarieöarna

INRIKESAllt fler avslöjanden dyker nu upp i härvan kring Dan Eliassons julresa till Kanarieöarna. Eliasson, dåvarande generaldirektör för Myndigheten för Samhällskydd och Beredskap (MSB), var huvudansvarig för det sms som skickades ut inför julen, där svenskar uppmanades att följa Folkhälsomyndighetens riktlinjer, bland annat att endast genomföra ”nödvändiga resor”. Samtidigt försvarar han sin solsemesterresa till Kanarieöarna med att den var just ”nödvändig”. Nu hopar sig fler skandaler kring Eliassons semesterhärva.

Inblick: De okända och oskyldiga fångarna i Sverige

REPORTAGEDet finns en särskild lag, med en tillhörande infrastruktur, vars syfte alla verkar ha enats om är att ”rädda liv”. Vad ingen däremot verkar kunna besvara är varför verksamheten ser ut som den gör, varför den är tvingande under så pass lång tid eller huruvida den över huvud taget faktiskt räddar några liv. Nya Tider har talat med en jurist, en administratör och en intagen – mannen längst ned i kedjan som suttit på fem av verksamhetens anläggningar.

Cajsa Warg och hennes hjelpreda

HISTORIALandskamrerdottern och hushållerskan Cajsa Warg trädde i tjänst hos rika familjer i Stockholm. Hennes erfarenheter i kök och hushåll kom sannerligen väl till pass. År 1755 gavs nämligen den första upplagan av hennes kokbok Hjelpreda i Hushållningen För Unga Fruentimber ut. Denna kokbok blev mycket populär redan under Wargs livstid och översattes till tyska, danska och estniska.

Stormaktstidens hovmålare, Om hovmålaren David Klöcker Ehrenstrahl

INRIKESDavid Klöcker Ehrenstrahl var en av den svenska stormaktstidens mest betydelsefulla och framstående målare. Han lyckades med hjälp av färg och penslar fånga allt från kungafamiljens prakt till hundars lekfullhet. Genom sitt måleri kom han att representera barocken i svensk konst och flera av hans verk är berömda och uppskattade än i dag.

Läraren som skal­la­de och ströp elev jobbar som lärare igen

INRIKESLäraren och Mp-politikern Pascal Fall flög på en elev, skal­la­de honom i ansiktet och tog stryptag på honom när han låg ner. Straffet blev anmärkningsvärt lågt med hänvisning till bland annat att gärningsmannen fått lämna sitt jobb vid Samskolan i Saltsjöbaden. Men Pascal Fall har redan nytt jobb som lärare på Kunskapsskolan i Tumba. Systemmedia har fortfarande inte skrivit en rad om domen, som nu har överklagats av båda sidor.

Zimbabwe vill betala kompensation till fördrivna vita farmare

UTRIKESZimbabwes regering säger sig nu vilja kompensera de vita farmare som fördrevs från sina ägor under den förre presidenten Robert Mugabes styre. Landet har dock inte råd att betala utan kommer att vända sig till internationella finansiärer för att få ihop pengarna.

Gå till arkivet

Send this to a friend