Skip to Content

EKRE fick 19 mandat av 101 och blev tredje största parti i det Estländska valet. Foto: Stillbild Youtube
UTRIKES

Estlands nya regering en fara för EU?

Digital utgåva

Europas systemmedia chockades fullständigt över att partiet EKRE får vara med i regeringen, EKRE anses högerextremt och rasistiskt. Den nya koalitionen betraktas som ”ett ytterligare symptom på en farlig tendens i Europa”.

Publicerad: 8 maj, 2019, 11:52

  • Svenska

Läs även

En tid efter valet den 3 mars kunde en regering bildas i Estland. Men det blev inte valsegraren Reformpartiet som tog makten. Istället blev det till slut den sittande statsministern och Centerpartiet som fick uppdraget att bilda regering.

En återblick på valresultaten den 3 mars gav en mandatfördelning i den estländska riksdagen (Riigikogu på estniska) där Reformpartiet är störst med 34 platser av de 101 i riksdagen följt av Centerpartiet med 26 mandat. Det invandringskritiska EKRE har 19 mandat och det konservativa Isamaa (betyder Fäderneslandspartiet) 12 och Socialdemokraterna 10. Först röstade riksdagen den 15 april ner Reformpartiet och Kaja Kallas regeringsförslag, hon fick endast 45 röster till stöd. Den 17 april röstade man för Centerpartiets och Jüri Ratas regeringsförslag med 55 röster för och 45 emot. Därefter, sista veckan i april, kunde han presentera regeringens sammansättning.

Beslutet att släppa in också det nationalistiska EKRE i regeringsförhandlingarna skall ha medfört kritik inom Centerpartiet eftersom man så enkelt gav upp erbjudandet att bilda en stor koalition med det marknadsliberala Reformpartiet. Man låter sig, framför allt i väst, förvånas över att det vänsterinriktade Centerpartiet under ledning av Jüri Ratas kunde enas om en koalition med det nationalistiska (högerextrema etcetera) partiet EKRE och det konservativa partiet Isamaa. Tidigare regerade Centern med Socialdemokraterna och det konservativa Isamaa. Man hade utomlands trott och hoppats på att valvinnaren Reformpartiet och dess ledare Kaja Kallas skulle bli ny statsminister och att Estland därmed skulle bli ett lydigt invandringsvänligt västland. Svenska systemmedia närde stora förhoppningar om att få se en kvinnlig, liberal statsminister i vårt grannland. Men även sådana förhoppningar på medieredaktionerna kan ha varit överdrivna. Kallas parti, Reformpartiet, anklagades nämligen också för att vara rasistiskt i vissa tyska media, medan svenska liberalers beskrivningar var naivt hoppfyllda om Kallas och Reformpartiet som ny, liberal regeringsbildare.

Ur EKRE:s kampanjfilm. Foto: Stillbild Youtube

Presidenten Kersti Kaljulaid hade också först givit uppdraget åt det marknadsliberala Reformpartiets ledare, Kaja Kalla att bilda regering. Som valets vinnare är de störta parti med 34 procent av väljarna i ryggen, men 14-dagarsprocessen ledde ingen vart, så till sist började den dittillsvarande statsministern, centerledaren Jüri Rata, att försöka skapa ett regeringsunderlag.

Regeringen blev konservativ och reaktionär istället för liberal

I början av april när det började det gå upp för media i väst att en centerledd regering inte alls skulle innehålla Reformpartiet, resignerade flera ledarskribenter i Europa omedelbart medan andra fram till 6 april levde i villfarelsen om att Reformpartiet och den favorittippade Kaja Kallas skulle få ett tungt inflytande i regeringen. Men så blev det inte. För centerledaren Jüri Ratas gjorde då vad ingen i väst väntat sig eftersom man betraktat honom och Centerpartiet som mer vänster- än mittensinnade. De hade ju regerat med Socialdemokraterna och ansågs vara också ett parti för den ryska minoriteten boende i Estland. Emellertid hade Centerpartiet redan den 11 mars bjudit in EKRE till inledande samtal. Jüri Ratas handlade alltså tvärtemot det han sagt under valrörelsen, då han i internationella media hade gett uttryck för att det skulle vara ett ogenomförbart scenario att förhandla om något med EKRE. Om EKRE hade han i sin betraktelse konstaterat att de stod för några besynnerliga ståndpunkter. Hans ord hade alltså tagits som intäkt i väst för att de aldrig skulle söka samarbete till höger om de konservativa Isamaa.

Dock blev det annorlunda och det var efter en överenskommelse mellan de tre partiernas ledningar som det uthamrades en programförklaring innebärande att bedriva en politik som av omvärlden kanske kan betraktas som inte blott konservativ utan även reaktionär. Både asylaktivister och den internationella homosex-lobbyn rasar över den oväntade regeringsformationen. Det är emellertid en öppen fråga om de nyligen införda liberaliserande homo-lagarna kommer att ändras eller om det dröjer eller uteblir. Jüri Ratas regering har dock förklarat att de tänker bedriva ”en oavhängig och fast utrikes- och säkerhetspolitik” vilande på medlemskapen i EU och Nato. I regeringen fördelas dessutom ministerposterna lika mellan partierna med fem ministerposter vardera.

Beträffande partiet EKRE:s deltagande i regeringen lugnade statsminister Jüri Ratas alla oroliga i väst en aning. Bland annat Sveriges Television hade ställt kritiska frågor kring EKRE:s överraskande medverkan i regeringsunderlaget, men Jüri Ratas svarade sammanfattande och väldigt avdramatiserande:

”De pratade om hur många barn en familj får ha, från noll till två, de sade att vissa domare borde halshuggas, de talade om andras hudfärg och nationalitet i Estland - det finns inga sådana värderingar i vårt koalitionsavtal”.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Daniel Rondslätt

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

  • xmaverickx

    Presidenten Kersti Kaljulaid är en transa (i likhet med så många andra inom politiken och övriga underhållningsindistrin, bara för att nämna tre andra, Michelle/Michael Obama, Jacinda Ardern och Nicola Sturgeon) så de nya liberala homo-lagarna kommer nog inte att ändras.
    Och de välinformerade vet vilken folkgrupp (som ej får kritiseras) det är som är hjärnorna bakom dessa HBTQ-lagar.

  • GGG

    OK en fara för EU, ja det får man hoppas att det är..

Eric Zemmour: BLM-upploppen visar samband mellan AFA och invandrare

UTRIKESI en intervju på CNews diskuterade den populäre franske kommentatorn Eric Zemmour upploppen i Black Lives Matter. Han påpekade att trots att de är iscensatta i vitt skilda länder, har de alla samma tillvägagångssätt.

Argentina i konkurs – för nionde gången

UTRIKESI december 2019 tillträdde Alberto Fernández som ny president i Argentina. Hans nya vänstermittenregering har dock fått en tuff start, och nu meddelar landet att de inte kan betala räntor på 500 miljoner amerikanska dollar till utländska obligationsägare. Argentinas mål är att undvika en liknande ekonomisk härdsmälta som 2001, då landet noterades för historiens största statskonkurs då fordringsägare förlorade 80 miljarder dollar. Nya Tider reder ut vad de inställda betalningarna innebär för Argentina och vad en statskonkurs innebär.

Zimbabwes vicepresident anklagar vita för landets svåra ekonomiska situation

UTRIKESZimbabwes vicepresident Kembo Mohadi har anklagat vita människor för landets dåliga ekonomiska läge. Zimbabwe har varit i recession sedan självständigheten från Storbritannien 1980 eftersom de tidigare koloniherrarna inte hade lärt dem hur man gör affärer, säger Mohadi till ZBC TV.

Turkiets interventioner i Libyen

UTRIKESI dag tävlar Turkiet om titeln ”toppligist” i både Europa och Nordafrika. Förutom spionskandalen med Frankrike har Turkiet direkt lagt sig i den libyska konflikten på ett omfattande och kontroversiellt sätt, vilket har fördjupat de befintliga spänningarna.

Trumpadministrationen meddelar att USA lämnar WHO i juli 2021

UTRIKESTrumpadministrationen lämnade in ett meddelande om utträde ur Världshälsoorganisationen till FN:s generalsekreterare under tisdagen, sade en högt uppsatt tjänsteman inom administrationen till Fox News, efter att president Trump i veckor har kritiserat WHO:s hantering av coronaviruspandemin och vad han kallar deras pro-Kina-partiskhet.

Rysk miljardär vill köpa hotade statyer från USA

UTRIKESDen ryske miljardären Andrey Filatov erbjuder sig att köpa två statyer som BLM-demonstranter vill ha bort från amerikanska städer och säger att både president Theodore Roosevelt och pionjären Alexander Baranov lämnade ett ”positivt intryck” på hans land

Tysklands kvinnliga ledare upplöser elitstyrka

UTRIKESDen tyska regeringen – förbundskansler Angela Merkel, försvarsminister Kramp-Karrenbauer och Agnieszka Brugger, en grön parlamentsledamot i parlamentets försvarsutskott – har beslutat sig för att upplösa en elitsoldatenhet.

Ny fransk justitieminister vill att Le Pens parti förbjuds

UTRIKESDen stora överraskningen inom den nya franska regeringen efter ombildningen är utnämnandet av advokaten Éric Dupond-Moretti till justitieminister.

Gå till arkivet

Send this to a friend