Kyrkomötet sammanträdde i Uppsala kongresscenter den 18–20 november. En fråga blev ovanligt omdebatterad, och det var frågan om procentspärren. Foto: Nya Tider

Etablissemanget fick inte igenom 3-procentsspärr på kyrkomötet

– 2 procent segrade oväntat, men utan stöd från SD
Efter flera års diskussioner och utredningar avgjordes slutligen den infekterade frågan om en procentspärr. Under stor dramatik fick Socialdemokraterna och Centerpartiet se sitt förslag delvis förkastas av kyrkomötet, som till slut valde en spärr på 2 procent.

Den 18–20 november sammanträdde kyrko­mötet i Uppsala, vilket blev den sista sessionen inför kyrkovalet som äger rum den 21 sep­tember nästa år. Utöver några kyrk­liga tidningar var Nya Tider enda mediala aktör på plats och bevakade kyrkomötet. Den i särklass hetaste frågan handlade om den procent­spärr som varit på tapeten i flera år. I förra kyrkovalet, 2021, fanns för­slaget om att införa en procentspärr inte med i någon nomineringsgrupps kyrkopolitiska program. Ingen grupp föreslog några ändringar i valsyste­met. Väljarna hade alltså ingen möj­lighet att ta ställning i denna fråga. Men efter valet blev det plötsligt vik­tigt och bråttom. Jesper Eneroth från Socialdemokraterna var drivande i frågan och lade då en motion med stöd av flera andra grupper, en mo­tion som också röstades igenom.

Alternativ för Sverige, som valdes in i kyrkomötet inför denna mandat­period, menar att spärren införs för att försvåra för dem att bli omvalda, och har lyft fram citat av Jesper Eneroth där han beklagar sig över att tidigare SD tog sig in, och nu även AFS fick denna möjlighet, just för att en procentspärr saknas (vilket gör att valet är proportionerligt och det bara krävs omkring 0,4 procent för att ta ett mandat, NyT:s anm.).

En sverigedemokratisk ledamot som Nya Tider talade med, tror också att Socialdemokraterna inför spär­ren för att försvåra omval av AFS.

– Det kan jag mycket väl tänka mig. Det brukar väl ligga i deras [So­cialdemokraternas] intresse att stäl­la till med saker och ting, sade Mikael Sandén (SD) till Nya Tider.

Spärrmotståndarna starkt motiverade

Inför årets kyrkomöte hade en delad kyrkostyrelse (9–6 i röster) föresla­git att spärren skulle bli 3 procent, medan oppositionen föreslog 2 pro­cent. Länge såg det alltså ut som att det bara vara en teknikalitet att rösta igenom 3 procent, men när debatten inleddes på måndagsmorgonen vi­sade det sig att styrkeförhållandena i kyrkostyrelsen inte reflekterade kyrkomötets sammansättning.

I flera timmar pågick debatten, med ett för kyrkopolitiska samman­hang oväntat högt tonläge. De små nomineringsgrupperna – som ris­kerar att uteslutas – uppvisade vad som närmast kan beskrivas som uppdämd vrede och argumenterade kraftfullt emot spärren.

Berth Löndahl från Frimodig kyr­ka varnade för att en 3-procentsspärr kommer att göra mellan 60 000 och 120 000 medlemmar orepresentera­de i kyrkomötet, det vill säga att de röstat på nomineringsgrupper som inte får mandat. Just detta argument, att spärren inskränker demokratin och i förlängningen hotar rollen som öppen folkkyrka, var motståndarsi­dans främsta argument.

Jesper Eneroth, Socialdemokraternas gruppledare i kyrkomötet, menar att en spärr mot småpartier på 3 procent hade gjort att alla som kommer in får så många mandat att de kan sitta med i alla utskott. Stillbild: Nya Tider

 

Anhängarna menade i stället att spärren behövs för att effektivisera utskottsarbetet. De menar att grup­perna som lyckas komma över en spärr får så många mandat att de kan ta plats i alla utskott.

– Skälet till att vi vill ha en spärr är för att alla som kommer in i kyrkomötet också ska kunna fullgöra i kyrkomötets hela demokratiska struktur, sa Socialdemokraternas gruppledare Jesper Eneroth när Nya Tider fick en intervju med honom.

Han menade att Alternativ för Sverige är en ”ytterst radikal grupp” men förnekade att spärren har med deras inträde att göra.

Svenska kyrkans egen utredning konstaterar dock att det även med en procentspärr på två eller tre procent skulle kunna hända att flera små grupper kommer in som inte skulle få tillräckligt många mandat för att ingå i samtliga utskott.

Axel W Karlsson, AFS gruppledare i kyrkomötet, sågar också detta argu­ment.

– Det är förkastligt med spärr över huvud taget, och helt onödigt. Den motivering man har är ju totalt genomskinlig och konstruerad. Det går mycket väl att ändra utskottens arbete på ett sådant sätt att alla får plats, om man nu har det som motivering, säger han till Nya Tider efter debatten.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Läs även:

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Bok: Nato, ett redskap för USA:s aggressioner

🟠 BOKRECENSION Om det var rätt av Sverige att gå med i Nato kommer vi kanske att veta någon gång långt in i framtiden. Men det är bra om vi förstår vad det är vi gått med i. Om du då bara lyssnar på den vanliga mainstream-mediapropagandan kommer du definitivt att bli lurad, det är ju deras hela affärsidé. Läs istället denna bok, den är snabbläst men innehåller en faktarik kritisk analys av världens överlägset starkaste militärallians.

Pietà

🟠 KULTUR Det italienska ordet pietà betyder medlidande. Man associerar det med den sörjande Maria med den döde Jesus i famnen. Sedan tidig medeltid finns det i konsten olika framställningar av den döde Jesus och hans mor. Den mest berömda bilden, en skulptur, är Michelangelo Buonarrotis (1475-1564) Pietà i vit marmor i Peterskyrkan i Rom.

Vad är distribuerade beräkningar?

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Datorvärlden har gått från isolerade maskiner utan yttre kontakter, till sammankopplade i nätverk och vidare till att nästan kunnas se som en stor maskin med kombinerad beräkningsförmåga. Dagens datorer kan få mycket mer gjort när de delar arbetet med andra maskiner. Detta kallas för ”distribuerade beräkningar”, eller på engelska, distributed computing.

Den stora depressionen och andra världskriget

🟠 HISTORIA Den stora depressionen var en allvarlig global ekonomisk nedgång från 1929 till 1939, inte bara i USA utan hela världen. Perioden präglades av extremt hög arbetslöshet och fattigdom, drastiska minskningar av industriproduktion och internationell handel, samt omfattande bank- och företagskonkurser runt om i världen. Var fjärde amerikan var arbetslös och även högutbildade som läkare såg en inkomstförlust på uppemot 40 procent. Misären var så svår att den blev ett livslångt trauma för många ur den generationen.

Olof Skötkonung och mynten i Sigtuna

🟠 För många år sedan besökte vi Sigtuna och de arkeologiska utgrävningar som pågick där. Det var spännande att se hur arkeologerna tog hand om de olika fynden och de berättade om vad de hade hittat. Bland annat fanns mynt av olika slag. Mynt är en viktig del av historien så därför ska vi bekanta oss med Olof Skötkonungs myntprägling i Sigtuna.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.