I WEF:s interna organisation märks en viktig förändring mot förra året. Den tidigare ordföranden, tillika grundaren, Klaus Schwab avgick plötsligt under sommaren 2025, efter att anonyma visselblåsare i organisationen slagit larm om ekonomiska och etiska oegentligheter från Schwab. Anklagelserna gällde bland annat resekostnader och privat användning av organisationens medel, samt manipulation av WEF:s rapporter och dålig behandling av anställda. Han ersattes av två interimsordföranden: Larry Fink som är VD för världens största investmentbolag BlackRock, samt André Hoffmann som är vice ordförande för läkemedelsbolaget Roche.
Inför årets möte gjorde Världsekonomiskt forum (WEF) som vanligt sitt bästa på den officiella hemsidan för att tona ned det hemlighetsmakeri som omgärdar mötet.
”Davos 2026 utgörs av en unik och mångfacetterad blandning av sektorer, industrier, regeringar och generationer, vilket säkerställer en bredd i de perspektiv som behövs för gemensamma lösningar. Och genom en öppen digital medieplattform med livesända sessioner och omfattande mediebevakning och samhälleligt engagemang i Open Forum, sträcker sig diskussionerna långt utanför Davos med en global publik som lyssnar”, står det i pressmeddelandet som författats av Gayle Markovitz, en av organisationens kommunikationschefer.

Hon lyfter fram att ”över 200 sessioner” livesänds för allmänheten, men hur många sessioner som genomförs i slutna rum finns det ingen information om. När Nya Tider tidigare år har granskat svenska politikers program, genom att begära ut deras scheman, har vi funnit att de allra flesta av dessa har varit i slutna rum. Forumet genomförs dessutom under Chatham House-regler, vilket innebär att information därifrån får citeras och användas, men deltagarna är förbjudna att berätta vem som sagt vad.
Tusentals deltog
Årets möte samlar omkring 3 000 representanter från över 130 länder, enligt organisationen. Av dessa är omkring 400 ”höga politiska ledare” varav 65 är regeringschefer.
850 representanter är verkställande direktörer eller styrelseordföranden från multinationella företag. Dessa är dock inte inbjudna som gäster, utan deltar som betalande medlemmar i World Economic Forum. Olika medlemskap i organisationen kostar alltifrån några hundratusen kronor till mångmiljonbelopp varje år. Det mest inflytelserika medlemskapet kallas ”strategisk partner”.
Ju mer en organisation betalar, desto större del av WEF:s verksamhet, nätverk och plattformar får organisationen tillgång till. För deltagande på toppmötet i Davos tillkommer ytterligare avgifter ovanpå det årliga medlemskapet. På det sättet finansieras toppmötet och möjliggör för WEF att bjuda in gäster som deltar helt gratis, däribland alla politiker.
Från Sverige deltar årligen en delegation företagsledare. Exakt vilka dessa är, listas inte av WEF, men bekräftat är att Marcus Wallenberg är på plats. Han har ledande befattningar i SEB, Saab, Investor och många andra Wallenbergägda företag som i sin tur har köpt in sig i WEF.
Syriens islamistregering bjöds in – Danmark uteblev
De mest tongivande politikerna offentliggjordes på förhand av organisationen. De allra flesta deltagare är från västländer, eller länder som har ett nära samarbete med Väst.
Den största nyheten för i år var att USA:s president Donald Trump för första gången deltog fysiskt. Det skedde mitt i den spricka som uppstått mellan USA och Europa med anledning av Trumps hot om att annektera Grönland.

Andra noterbara namn är Syriens nye president Ahmad al-Sharaa (vars terrorstämpling hävts av USA och EU i samband med att han tog makten i Syrien), vilket innebär att Syrien för första gången någonsin deltar med en regeringschef. Föregången Bashar Assad, som störtades i december 2024 och flydde till Ryssland, deltog aldrig och inte heller någon från hans eller hans fars regering. Syriens deltagande ses som ytterligare ett tecken på de globala västmakternas nära samarbete med den nya islamistiska regeringen som man hjälpte till makten. Samma dag som mötet inleddes hade al-Sharaa ett personligt telefonsamtal med Donald Trump, som anlände två dagar senare till Davos.
I vanlig ordning deltar också Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.
En annan observation är att Danmarks regering uteblev helt från mötet, trots att landet nu befinner sig i världspolitikens centrum genom hoten om amerikansk annektering av Grönland. Någon förklaring till den uteblivna närvaron har inte meddelats, men många spekulerar i att det är en protest mot Donald Trumps närvaro. Tidigare år har Danmark alltid varit närvarande.
Ryssar portförbjudna sedan 2022
Ryssland har portats från organisationen sedan 2022: Inga ryska deltagare överhuvudtaget tillåts, varken från politik eller näringsliv. Redan dessförinnan hade Ryssland och WEF ett svalt förhållande till varandra: Vladimir Putin höll visserligen ett tal på länk under WEF:s digitala toppmöte under coronanedstängningarna 2021, men dessförinnan hade han bara deltagit fysiskt två gånger, 2000 och 2009. Då levererade han skarp kritik mot Västs hyckleri på världsarenan, där man pratar om humanism men startar krig. Han ska ha tackat nej till flera inbjudningar under 2010-talet.
Däremot har WEF upprätthållit kontakt med Kina genom att årligen ha representanter från Kinas regering. I år deltog He Lifeng, andre vice premiärminister.
Tidöregeringen deltog – och SD
Sverige är en lojal deltagare på toppmötet, och deltar ofta med flera ministrar. Däremot nämndes Sverige inte på förhand, eftersom Ulf Kristersson hade avböjt närvaro. I sista stund ändrade han sig och reste till Davos. På plats mötte svenska medier honom utanför kongresscentret.
– Jag tyckte att det som har hänt de senaste dygnen gjorde det viktigt att vara på plats och föra några samtal.
Huruvida EU kan få USA nöjda i Grönlandsfrågan, utan att Danmark ger upp Grönland, visste han inte.
– Det är väldigt svårt att säga. Jag kan inte svara på vad USA skulle bli nöjda med. Vi accepterar inte hotfullheter, vi accepterar inte att ställas inför den sortens villkor som USA sätter upp. Jag tror vi ska vara medvetna om att det är bara när Europa håller samman som vi är starka.

En reporter från Svenska Dagbladet sa att många menar att ”Nato undermineras redan av att ett Natoland hotar ett annat Natoland”, och bad om en kommentar. Men Kristersson duckade.
– Som sagt, jag tänker inte spekulera om sådana saker. Nu är det viktiga att vi kommer tillbaka till ett vettigt samtal om hur vi samarbetar i vår del av världen. Att spekulera om vad som kan hända i andra scenarier tänker jag inte göra nu.
Utöver Kristersson fanns EU-minister Jessica Rosencrantz (M) och energiminister Ebba Busch (KD) på plats.
På Instagram lade Busch upp en film från ett soligt Davos och talade varmt om ett starkare EU i ett ”turbulent läge”, åsyftande krisen med USA. Indirekt bekräftade hon WEF:s enorma inflytande när hon sade att årets möte ”blir en smältdegel för alla frågor samtidigt”.
– Vi måste själva leda oss och visa hur EU kan navigera i det här läget.
In i det sista höll regeringen sitt deltagande hemligt. Först den 20 januari, på mötets andra dag, lades en kort notis upp på hemsidan där det framgick att regeringen deltog.
Mest oväntat för svensk del var troligen att en sverigedemokrat för första gången närvarade. På onsdagen den 21 januari lade en av partiets absoluta toppar, Henrik Vinge, upp en bild på X på ett tåg på väg till Davos.
”Orosmoln över Schweiz, jag är på plats och på väg för att lyssna till Trump som väntas tala i eftermiddag. Det är viktigt att Europa håller ihop i denna oredans tid”, skrev han.

Han möttes av syrliga kommentarer och hård kritik på sociala medier, men många såg det också som ett tecken på att partiet har blivit rumsrent även i globala sammanhang.
Hans budskap påminde i stora drag om det som Ursula von der Leyen torgförde i sitt tal. Där sade hon att det råder en ”geopolitisk chock” och att de nu ska arbeta ”för mer europeisk självständighet”, underförstått ett Europa som domineras av EU.
För ett år sedan gick hon med på ett avtal med Donald Trump som lät USA höja tullarna mot EU, och där EU förband sig att köpa energi för hundratals miljarder euro från USA. von der Leyen har tidigare fått kritik för att ha lagt sig platt inför kraven. Nu var hon märkbart besviken över att Trump inte nöjt sig med det, men valde ändå att vara mycket lågmäld i sin kritik mot USA.
– Hoten om höjda tullar från USA är ett misstag. När vänner tar i hand så betyder det någonting. Och vi betraktar amerikanska folket och USA som vänner. Säkerhet i Arktis kan bara uppnås tillsammans, sa hon.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

















