Rättsväsendet, Skatteverket, Kronofogden, vården … Överallt där vi frågar hör vi irritation eller uppgivna suckar angående situationen med hur dubbla identiteter hanteras – eller snarare inte hanteras – av det svenska systemet.
Efter vårt avslöjande i NyT v.7/2019 om hur kvinnomisshandlaren Vahid Khodamoradi kunde öka sina chanser att få lägre straff och slippa utvisning genom att bli dömd omväxlande under olika identiteter, forskade vår reporter Dan Malmqvist vidare i varför det var Nya Tider och inte Skatteverket eller någon annan myndighet som upptäckte detta.
Resultatet är frapperande: svenska myndigheter har olika system för att hantera asylsökandes identiteter, och det finns ingen samordning över huvud taget angående detta mellan myndigheterna. Efter att vi pressat de ansvariga kryper det till slut fram att man på något sätt förväntar sig att den asylsökande själv, på eget bevåg och utan att känna till sitt ansvar i detta, ska underrätta andra myndigheter om sina eventuella andra identiteter.
Detta alltså i ett land som är världskänt för sin byråkrati som håller stenkoll på invånarna från födsel till begravning, och som berömmer sig själv för att ha den äldsta kontinuerliga folkbokföringen i världen.
Exakt hur utbrett det är med dubbla identiteter finns det inte ens någon uppskattning om, det förs ingen statistik över dubbla identiteter och över lag verkar det som att just detta är en blind fläck hos svenska myndigheter. Trots uppgivenhet och frustration som vi hör från enskilda tjänstemän ignoreras problemet fullständigt på högre nivå.
Det borde vara politiskt sprängstoff när en sådan här skandal uppdagas, här har partierna verkligen chans att visa krafttag mot utbrett fusk, brottslighet och undvikande av rättvisan. Som Olle Felten, före detta ledamot av Riksdagens skatteutskott, säger till Nya Tider, så är folkbokföringen grundläggande för att andra myndigheter ska fungera – att rätt person beskattas, får bidrag eller döms.
Det är dessutom lätt att sätta in åtgärder, till exempel att låta polisen kolla fingeravtryck i Eurodac, den databas där Migrationsverket lägger in asylsökandes fingeravtryck. Det är ett rent politiskt beslut och lätt att genomföra, om viljan hade funnits.
Den bild som framträder vid Nya Tiders granskning är att problemet med dubbla identiteter är inbyggt i det svenska systemet. Det är lätt att skaffa sig, det ger stora ekonomiska och juridiska fördelar, och det är ingen myndighet som bryr sig.
Om man jämför med hur stora resurser man lägger på att jaga laglydiga svenskar över hela världen för att se till att de betalar skatt eller sin sjukvårdsräkning från Sverige, är det ännu ett bra exempel på den ”anarkotyranni” som blir allt tydligare i västvärlden. De laglydiga kläms åt för minsta regelbrott samtidigt som systemet inte kan hantera de verkligt kriminella elementen. Det är ljusår från det gamla folkhemmet där samma regler skulle gälla för alla.
