Skip to Content

Kultur

Ett liv som ett konstverk: Prins Eugen Bernadotte (1865–1947)

Den kungliga familjen Bernadotte har varit viktiga understödjare av svensk konst och själva uppvisat talanger i denna riktning. Den i särklass viktigaste Bernadotten i detta avseende, både som konstnär och mecenat, var utan tvivel prins Eugen. Sina ägor inklusive rika konstsamlingar på Waldemarsudde skänkte prinsen till svenska folket, som i dag berömmer sig om att vara Sveriges vackraste konstmuseum.

Publicerad: 16 juni, 2015, 08:19

  • Svenska

Läs även

Molnet, av prins Eugen. Helt underbar i sin komposition och harmoni, som en kontrast till Strindbergs dramatiska landskapsmåleri. En av undertecknads lärare i konstvetenskap, professor Teddy Brunius, brukade säga: ”Titta alltid på himlen, där finns tavlans stämning!” ”Molnet” har också en gåta, den slingrande stigen. Vart leder den? Tavlans behagliga färgkontrast mellan himmelsblått och den djupa grönskan är en superb estetisk upplevelse.

Molnet, av prins Eugen. Helt underbar i sin komposition och harmoni, som en kontrast till Strindbergs dramatiska landskapsmåleri. En av undertecknads lärare i konstvetenskap, professor Teddy Brunius, brukade säga: ”Titta alltid på himlen, där finns tavlans stämning!” ”Molnet” har också en gåta, den slingrande stigen. Vart leder den? Tavlans behagliga färgkontrast mellan himmelsblått och den djupa grönskan är en superb estetisk upplevelse.

Många inom familjen Bernadotte visade tydliga konstnärliga anlag, från sångarprinsen Gustaf (d. 1852) till formgivaren Sigvard Bernadotte (1907-2002). Det är även känt att prinsens far, Oskar II, skaldade till husbehov och den djupt religiösa faster Eugénie (d. 1889) var en begåvad tecknare och skulptris.

Den mest kände konstnären i familjen var prins Eugen, som tidigt slog in på den konstnärliga banan. Hans gebit kom att bli landskapsmålningar, men han var även en lysande formgivare och bland annat de vackra waldermarsuddekrukorna är berömda.

Som konstmecenat gjorde prins Eugen en viktig insats och hjälpte mindre bemedlade konstnärer att verka och presentera sina verk. Han köpte själv in konst, mestadels tavlor, inte som många andra samlare verk av utländska konstnärer som ett sätt att samla förmögenhet, utan av svenska målare i syfte att understödja dessa.

Han omgav sig med sin tids viktigaste konstnärer, som Carl Larsson och Anders Zorn, men det är viktigt att understryka att han själv skall räknas till denna skara – till en av de stora av sin tid. Mången konsthistoriker menar att prinsen skulle ha fått ett högre erkännande, vore det inte för att han var av kunglig börd.

Prins Eugen föddes på Drottningholms slott den 1 augusti 1865 som yngste son till kung Oskar II och drottning Sophie (Sophia) av Nassau. Nassau var ett litet tyskt hertigdöme som senare blev en del av Preussen.

Gossen döptes till Eugen Napoleon Nikolaus och en av dopfaddrarna var Napoleon III av Frankrike.

Under tidiga tonåren, då prinsen och hans mor vistades i tyska Heidelberg, fick han undervisning i målning som en del i allmän bildning. Även på Slottet i Stockholm blev faster Eugénie en hängiven lärare i teckning och skulptur.

Kröningsporträtt av  Oscar II, av Oscar Björck. Kröningen ägde rum den 12 maj 1873 i Storkyrkan och var den sista kröning som förekommit i Sverige. Därefter, den 18 juli 1873, i Trondheims domkyrka.

Kröningsporträtt av
Oscar II, av Oscar Björck. Kröningen ägde rum den 12 maj 1873 i Storkyrkan och var den sista kröning som förekommit i Sverige. Därefter, den 18 juli 1873, i Trondheims domkyrka.

Den klarsynta hertiginnan (Karl XV var fortfarande kung) Sophia insåg vikten av en bra undervisning för sina söner och pojkarna sändes till den av pastor Gustaf Beskow nybildade privatskolan. Tanken var att Gustav (senare Gustav V), Oscar, Carl och Eugen skulle träffa andra elever och ej utveckla högfärdighet.

Eugen föddes som arvfurste av Sverige och Norge och tillbringade därför en termin vid universitetet i Christiania (dåtidens benämning på Oslo). Unionen upplöstes som bekant 1905, något som prinsens far, som då hade hunnit bli kung Oskar II efter sin bror Karl XV, tog ganska hårt.

Den unge prinsen reste sedan till Uppsala där han valde att studera för den kände landskapsmålaren Wilhelm von Gegerfelt som hade en ateljé på Uppsala slott, mycket beroende på att en av prinsens goda vänner redan var elev där.

Efter studentexamen i Uppsala blev en militär bana en självklarhet, som för alla andra män inom den kungliga ätten, men redan på ett tidigt stadium utvecklades mellan mor och son en förtrolig diskussion angående prinsens konstnärliga intressen.

Drottning Sophia, av Anders Zorn. Porträttet målades 1909, fyra år före hennes död. Drottningen var redan svårt sjuk. Det är människan Sophia som konstnären vill framhäva, inte hennes jordiska, kungliga attribut. Trots att han var oerhört skicklig på att återge tygens lyster och nyanser (den siste som avlade det så kallade sidenprovet) väljer han att ge tygen en underordnad roll. Se på drottningens hand – man ser tydligt blodådror, och ansiktet som utstrålar mildhet och tålamod. Efter Sophias död den 30 december 1913 placerades hennes porträtt på en central plats i stora salongen, alltid med blå blommor på byrån nedanför. Den traditionen fortsätter än i dag.

Drottning Sophia, av Anders Zorn. Porträttet målades 1909, fyra år före hennes död. Drottningen var redan svårt sjuk. Det är människan Sophia som konstnären vill framhäva, inte hennes jordiska, kungliga attribut. Trots att han var oerhört skicklig på att återge tygens lyster och nyanser (den siste som avlade det så kallade sidenprovet) väljer han att ge tygen en underordnad roll. Se på drottningens hand – man ser tydligt blodådror, och ansiktet som utstrålar mildhet och tålamod. Efter Sophias död den 30 december 1913 placerades hennes porträtt på en central plats i stora salongen, alltid med blå blommor på byrån nedanför. Den traditionen fortsätter än i dag.

Modern Sophias djupa religiösitet och en stark medkänsla för svaga och sjuka resulterade i en ekonomisk gåva när de första sjuksköterskorna – efter engelsk förebild – skulle utbildas i Sverige. År 1887 lades därmed grundstenen till det som i dag är Sophiahemmet på Valhallavägen. Byggnaden uppfördes helt på konung Oscars och drottning Sophias egen bekostnad.

Besöken i England (Bournemouth) där familjen vistades vid flera tillfällen gav impulser till en förbättrad sjukvård i Sverige och inspirerade till att anlägga vackra trädgårdar i engelsk stil. Slottet Sofiero utanför Helsingborg med sin fantastiska trädgård med rosor och rododendron blev en av många inspirationskällor när prins Eugen skulle utveckla sitt eget hem, Waldemarsudde på Kungliga Djurgården i Stockholm, till ett blomsterparadis med eget trädgårdsmästeri som finns än i dag.

Själva slottet, egentligen en större villa, ritades av gode vännen, arkitekten Ferdinand Boberg. Samme arkitekt ritade Thielska galleriet på Djurgården, det pampiga Posthuset på Vasagatan, Rosenbad som i dag är regeringens säte och slottet Oakhill. Oakhill, numera italienska ambassaden, byggdes helt för ryska pengar åt prinsens brorsson Wilhelm när denne förmäldes med storfurstinnan Maria Pavlovna av Ryssland. Deras ende son Lennart blev ju blomstergreven på Mainau.

Nyligen avslutades den unika utställningen ”Prins Eugen 150 år – Facetter ur ett liv” på Waldemarsudde med många inlånade och aldrig förr visade verk av prinsen och andra konstnärer, vilket vi skrev om i NyT v 15/2015. Samtidigt startade dock en ny utställning på Sofiero som har öppet hela sommaren. Den spinner vidare på relationen mellan mor och son i den fantastiska trädgårdsmiljön.

Brevkontakter mellan drottning Sophia och sonen Eugen var ganska omfattande; hon var den som han kunde rådfråga och diskutera med (Oskar II dog 1907). År 1942 gav Eugen ut en bok på Norsteds förlag med titeln ”Breven berätta” som är prinsens hyllning till sin kloka mor. Det är också känt att prinsen och modern hade många gemensamma intressen och politiska ställningstaganden. Att han av vissa kallades för ”röde prinsen” kan komma från hans tolerans, hjälpsamhet och generösa stöd till dem som behövde hjälp.

Så här skriver konstnären Carl Larsson i sin självbiografi ”JAG”:

Eugen i arbete. Foto taget omkring 1905.

Eugen i arbete. Foto taget omkring 1905.

”Men en dag kom Vallgren upp till oss och berättade att Josephson blivit ’skvatt galen’. Han var just kommen till Paris och det visade sig att det rysliga var sant. Österlind fortsatte med stackars, stackars präktige Joseph till Sverige. Det grep djupt oss alla. Han som varit spiritus rector bland oss, själen på vinkrogen ’Jesus Syrach’ … Den tiden kom prins Eugen till Paris; han gick på – jag tror – Colarossis målarskola. Han slog varmt an på oss alla, älskvärd och kamratlig, som han var.”

Prins Eugens landskapsmålningar kan även ses som fresker ibland annat Operans foajé och Norra Latins aula, då prinsen själv ville bidra till Föreningen för skolornas prydande. Inom ramen för Folkbildningsförbundet, där han var hedersordförande, ordnades sommarkurser i måleri och konst för ledare och utbildare inom förbundet med en trevlig avslutning på Waldemarsudde.

Prins Eugens insatser och bidrag till att sprida estetisk kunskap genom uppmuntran och bildning kan beläggas med att han vid sin bortgång 1947 efterlämnade Sveriges största privata konstsamling. Allt inklusive hela Waldemarsudde testamenterades till svenska folket.

Nedanför sluttningen mot vattnet ligger en enkel grav; det är inte Riddarholmens kyrka eller den kungliga begravningsplatsen på Haga, utan naturen på udden som omfamnar prinsens kvarlevor och minne efter honom.

Waldemarsudde..Prinsen testamenterade hela området till svenska staten, vilket numera är ett museum med en rik samling av svensk konst.

Waldemarsudde. Prinsen testamenterade hela området till svenska staten, vilket numera är ett museum med en rik samling av svensk konst.

Blomsterrummet, alltid med stora mängder av blommor från eget trädgårdsmästeri.

Blomsterrummet, alltid med stora mängder av blommor från eget trädgårdsmästeri.

Prins Eugens grav på Waldemarsudde. Ingen pampig röd eller svart granit med förgylld text, utan en enkel grav var vad han föredrog. Han var den första kungliga personen i Sverige som lät sig kremeras.

Prins Eugens grav på Waldemarsudde. Ingen pampig röd eller svart granit med förgylld text, utan en enkel grav var vad han föredrog. Han var den första kungliga personen i Sverige som lät sig kremeras.

Sophie Kielbowska

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Kommentarer inaktiverade.

Spengler i sidobelysning

KULTURVi känner alla till Oswald Spenglers storverk, Västerlandets undergång (1918-1922). En tegelsten som skisserar den historiska utvecklingen i hela världen utifrån vissa synvinklar, såsom att kulturerna utvecklas och fulländas separat. Någon övergripande ”civilisationens frammarsch” anses inte finnas. Och vår del av världen, Västvärlden eller den faustiska kulturen, tecknas såsom att den uppstått på medeltiden, blomstrat under barocken och nu går mot sitt slut. Visionen kan kritiseras på många punkter men Spengler har förvisso stilen att framställa allt detta medryckande. Och då kan man fråga sig: vilka tänkare påverkade honom i den vision han hade?

Hemmet på frammarsch

KULTUR OCH TRADITIONTänk att hemmet har blivit en så viktig plats i dessa coronatider. Vill man göra nytta för sina medmänniskor ska man stanna hemma. Det är länge sedan hemmet betydde så här mycket som det gör just nu. När man inte kan eller får bjuda hem släktingar och vänner drabbas de flesta människor av någon slags uppvaknande och börjar se på sitt hem med nya ögon.

Finns det numera en svensk intelligentia?

ANALYSFörr fanns en bildad klass, men Sverige gjorde sig medvetet av med den. Vad utgör då den ”intelligentia” vi har i dag, den som Karl-Olov Arnstberg nämner i sin debattartikel i Nya Tider v. 23/2020? Sophie Kielbowska redogör för hur det gick till när Sverige förlorade sin bildning och vad som blev resultatet.

Mellan dikt och fakta om u-båtskränkningar

DEBATTFörra året utkom boken Operation Notvarp, och debattören Curt Linderholm menar att den förvånar på grund av sina fantasier kring den stora ubåtsjakten i Hårsfjärden, Stockholms skärgård 1982. Författaren Mikael Nyman har, för att stadga upp sin tes, hänvisat till verkliga platser i Stockholms skärgård, verkliga sjunkbombsfällningar och minsprängningar samt då inblandade svenska amiraler och politiker. Linderholm pekar dock på att många påståenden och antydningar som görs i boken om vilken den kränkande makten var, för länge sedan motbevisats.

På jakt efter den nordiska folksjälen

KULTURMyrkur, eller Amalie Bruun som den 35-åriga danska kvinnliga artisten ifråga heter, började sin karriär med att skapa atmosfärisk black metal-musik, som blev uppmärksammad, och som även överlag fick bra kritik. Det gjorde i sin tur att hon kunde uppträda på stora och erkända festivaler som Roskildefestivalen i Danmark, Wacken Open Air i Danmark, och även på en av världens största ”multi”-festivaler, South by Southwest, i USA.

Den mystiska kedjan, Sägnerna om Ängsökedjan

KULTURPå slottet Ängsö (vars äldre stavning är Engsö) i Västmanlands län förvaras i dag en guldkedja av dunkelt ursprung. Denna kedja får aldrig lämna slottet för då bryter eldsvåda ut.

Bok: Vaccinera dig – eller låt bli

RECENSIONDen danske professorn och specialistläkaren Peter Gøtzsche har utkommit med ännu en bok där han granskar läkemedel och behandlingsmetoder, denna gång riktar han in sig på vaccin. Ska man låta vaccinera sig och sina barn? Uppväger fördelarna alla risker? Svaret är inte så enkelt och Gøtzsche gör en ansträngning att differentiera debatten, som ofta är svartvit. I själva verket kan ett vaccin vara värt att ta, medan ett annat borde avstås. Författaren går igenom en rad vanliga och ovanliga vaccin och redovisar med omfattande stöd i vetenskaplig litteratur sina slutsatser.

Ett besök i den gamla snapphanegården Sporrakulla

HISTORIAHär får vi följa med Alf Ronnby på en härlig utflyktstur en dag i maj. Färden går till Kullaskogen, som ligger i nordöstra Skåne. Djupt inne i Kullaskogen ligger en gammal snapphanegård som har klarat sig undan svenskarnas härjningar.

Gå till arkivet

Send this to a friend