Bajkalsjön, världens djupaste sjö, är Rysslands största. Kineser omtalar den dock allt oftare som Kinas nordligaste sjö. Detta samtidigt som en omfattande inflyttning av kineser, både legalt och illegalt, pågår i regionen. Veckans debattör Dan Ahlmark tror att detta öppnar upp för ett samarbete mellan Ryssland och USA i framtiden. Foto: Shutterstock

Ett nytt geopolitiskt landskap med Trump och Putin

”Länder har inte permanenta vänner utan bara permanenta intressen”, råder en utrikespolitisk maxim. Och nya intressen kan nu vara på väg att uppstå mellan Ryssland och USA, sedan Kina allt mer börjat exploatera den ryska Fjärran Östern. Denna ”mjuka invasion” kan möjliggöra för USA:s president Donald Trump att locka över Rysslands Vladimir Putin, speciellt som Trump på hemmaplan nu har friare händer sedan Mueller-utredningen fallit. Detta menar debattören Dan Ahlmark.

USA:s president Donald Trump har verbalt hittills intagit en återhållsam attityd mot Ryssland, samtidigt som han har vidtagit en rad hårda åtgärder mot landet och dess utrikespolitiska intressen. Jämfört med den politik Trump tillämpar så var Obamas mjuk.

Inga eftergifter eller sanktionslättnader gavs heller av Trump i Helsingfors vid toppmötet mellan stormakterna för snart ett år sedan, i juli 2018. Trots det blev den mediala kritiken i USA mot honom oerhört hård efter mötet på grund av att han, i likhet med alla tidigare presidenter, vägrade att direkt och offentligt under en gemensam presskonferens förödmjuka Rysslands ledare.

Men Trump vägrar att i onödan provocera världens andra kärnvapenmakt. Det verkar också som att han tror på ett i framtiden mer utvecklat samarbete mellan Ryssland och USA. Bland annat verkar han anta att Ryssland kanske kommer att samverka i en politik riktad mot Kina. Det är inte helt utan substans, även om Ryssland och Kina på senare tid knutit närmare band både militärt och ekonomiskt.

Kinesiska ögon på Ryssland

Ryssland är det land som territoriellt sett har mest att frukta av Kina. Till detta kan läggas det faktum att Ryssland offentligt varit återhållsamt, trots att USA ensidigt sagt upp flera överenskommelser och avtal, nu senast INF, avtalet som förbjuder medel- och kortdistansrobotar. Det kinesiska intresset för ryskt territorium – östra Sibirien – är mycket stort. Administrativt kal­lar Ryssland sin mest östliga region för (ryska) Fjärran Östern, vilket medför att Sibirien inte sträcker sig fram till Stilla Havet.

Sedan kommunismens fall har den ryska befolkningen i Fjärran Östern-regionen minskat med hälften på grund av minskat stöd från regeringen och åtföljande fattigdom och utflyttning. Den uppgår nu till enbart sju miljoner invånare. Den ryska befolkningstätheten är därför så låg som 1,3 personer per kvadratkilometer. Ett glesbefolkat Sverige har drygt 22.

Allt fler kineser från nordöstra Kina har samtidigt legalt och illegalt flyttat in till både Fjärran Östern-regionen och östra Sibirien. Uppskattningarna varierar mellan två och fem miljoner illegala immigranter i FÖ-regionen, med en ökning uppåt en miljon legala och illegala migranter per år. Bland dem finns en vital företagarklass, vilket även ryska företag drar nytta av.

Ryssland har all anledning att frukta den demografiska utvecklingen i regionen vid sidan av de krav som ett starkt och alltmer dominant Kina kan ställa. Det påstås att folk i Kina i ökad omfattning i sociala medier kräver – självfallet efter regeringens initiativ – att Ryssland återlämnar Vladivostok-området till Kina. Under Manchu-dynastin i landet var det en del av imperiet, men överlämnades på 1860-talet till Ryssland.

Även i östra Sibirien sker en kinesisk inflyttning och omfattande etablering av kinesiska företag. Det sägs att kinesiska guider vid Asiens största insjö – turistmålet Bajkalsjön – beskriver den som Kinas nordligaste sjö. Förutom att starta egna företag köper kineserna lokala företag och fast egendom och etablerar sig varaktigt i regionen. Samarbete med maffian och påverkan på lokala makthavare genom den djupa korruptionen i rysk förvaltning har medfört att en stor illegal skogsavverkning kunnat ske för export till Kina.

Missbruket har varit så spritt att den lokala, ryska befolkningen har protesterat, men till ingen nytta. Frågan har även tagits upp av den ryska oppositionen i Moskva. Kina har ett omättligt behov av råvaror och en del av dessa finns i ett närliggande Ryssland, långt ifrån det landets centrala delar. Det är mycket troligt att Kina har en mycket ”ambitiös” plan för de två närliggande, ryska, administrativa regionerna.

Stormaktsambitioner i Mittens Rike

Centralregeringen i Moskva observerar självfallet den pågående mjuka invasionen och förstår vad den kan leda till. Man känner också av en växande kinesisk närvaro i Centralasien genom det så kal­la­de Belt and Road-initiativet (BRI). Det innebär att kineserna inledningsvis lånar ut pengar till regeringar i främst Asien, men också Afrika, för att bygga ut ländernas transportnät – främst järnvägar, vägar, hamnar och dylikt.

Men därefter utför de själva en väsentlig del av byggandet och får avsättning för en del av dagens överdimensionerade kinesiska kapacitet inom tung industri, när nu investeringarna i kinesisk infrastruktur faller. Ett syfte med transportnätet är att säkra och underlätta råvaruförsörjningen av kinesisk industri.

Billiga och effektiva transporter i framtiden skapar utmärkta möjligheter för en ökad export till dessa regioner och länder. Att ha byggt en del av transportnätet i till exempel Asien leder till en djup kunskap om, och inflytande över, en viktig del av regionens kommunikationer och transportcentra. Det kan också innebära stora militära fördelar om Kina i framtiden vill intervenera i någon del av världsdelen.

BRI leder sannolikt till ett kraftigt växande kinesiskt ekonomiskt men också politiskt inflytande. Allt flera kinesiska kontakter i olika länder, växande kinesisk närvaro av affärsmän och företag, kanske även kinesisk migration, gör att Kinas betydelse kommer att öka i många asiatiska länder på bekostnad av främst Ryssland. Den nya närvaron och påverkan på maktförhållandena observeras självfallet noggrant av Kreml.

Frågan är hur Ryssland bedömer den växande kinesiska närvaron i östra Ryssland, i tidigare centralasiatiska delar av Sovjetunionen såsom Kazakstan, Uzbekistan, Kirgizistan, Tadzjikistan och Turkmenistan, och dessutom i angränsande länder som Ryssland historiskt har velat ha inflytande över. Ryssland startade ju till och med det decennielånga Afghanistankriget 1979 för att säkra sitt territorium och förverkliga en gammal rysk dröm om att tränga längre söderut, helst till Indiska oceanen.

Ryssland har alltid varit mycket uppmärksamt på även de minsta av hot mot sitt geografiska territorium och sin inflytandesfär. När Trump talade privat med Putin i Helsingfors förra året var ett av ämnena troligen de båda ländernas gemensamma intresse av att begränsa Kinas expansion.

Nixons politik, fast tvärtom

Men det skulle naturligtvis vara en världspolitisk sensation ifall Ryssland valde att även delvis samarbeta med Väst gentemot Kina. Hittills har det varit tvärtom, eftersom Ryssland på sistone fördjupat sitt samarbete med Kina och bland annat genomfört stora militära samövningar.

Trump lägger dock ut vissa trevare i den riktningen. En observatör har sagt att vad Trump i så fall försöker åstadkomma är president Nixons politik – fast tvärtom. 1972 förlöste Richard Nixon Kina från det politiska beroendet av Sovjetunionen och gjorde tidvis landet till en samarbetspartner i arbetet med att hindra Sovjetunionens expansion.

Nu kan det motsatta ske. En framgång för Trump i hans strävan skulle illustrera den utrikespolitiska maximen: ”Länder har inte permanenta vänner utan bara permanenta intressen.” En inbjudan av Putin till Washington – en avskyvärd handling enligt det neokonservativa utrikesetablissemanget – blir då en naturlig del av politiken att locka Ryssland till samarbete. Och sedan Mueller-utredningen om otillbörligt samarbete mellan Ryssland och Trump-kampanjen nu i mars visade sig vara ett substanslöst beställningsverk från Demokraterna, så är kanske förutsättningarna för ett sådant möte att komma till stånd bättre än någonsin.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

”Förintelseförnekelse” blir olagligt – blir det förbjudet att ”förneka klimatet” näst?

”Förintelseförnekelse” blir olagligt – blir det förbjudet att ”förneka klimatet” näst?

🟠 OPINION: ÅKE BLOMDAHL Politiska debattörer både till höger och vänster har skäl att vara oroade över att yttrandefriheten steg för steg kringskärs och begränsas i vårt land och i Europeiska unionen. I många europeiska länder är det sedan länge förbjudet att diskutera vissa historiska fakta om bland annat folkmord och krigsbrott begångna under första och andra världskriget. Lagstiftarna har menat att syftet är att förhindra hat, hot och våld mot vissa särskilt utsatta folkgrupper, inte att kväva yttrandefriheten. I praktiken har det dock lett till att akademiska historiker och seriösa journalister bötfällts och dömts till fängelse efter att ha undersökt sakrosankta påståenden i den officiella historieskrivningen. Nu sänker sig av allt att döma detta mörker även i Sverige och inga politiska partier har opponerat sig.

Sverige nu medlem i Nato – 200 års neutralitet och alliansfrihet är över

Sverige nu medlem i Nato – 200 års neutralitet och alliansfrihet är över

🟠 UTRIKESREDAKTÖREN HAR ORDET En historisk tillbakablick visar att allianser – inte neutralitet – ökar risken för krig. Det finns flera uttalanden från de segerrusiga politikerna efter Natointrädet som borde leda till eftertanke. Varför finns det plötsligt pengar till försvaret nu, när Sverige sägs vara tryggare än någonsin? Varför är det viktigt att rusta upp just nu, när ”Ryssland är kraftigt försvagat”? Det låter inte som tongångar från någon som strävar efter fred.

Läs även:

”Förintelseförnekelse” blir olagligt – blir det förbjudet att ”förneka klimatet” näst?

”Förintelseförnekelse” blir olagligt – blir det förbjudet att ”förneka klimatet” näst?

🟠 OPINION: ÅKE BLOMDAHL Politiska debattörer både till höger och vänster har skäl att vara oroade över att yttrandefriheten steg för steg kringskärs och begränsas i vårt land och i Europeiska unionen. I många europeiska länder är det sedan länge förbjudet att diskutera vissa historiska fakta om bland annat folkmord och krigsbrott begångna under första och andra världskriget. Lagstiftarna har menat att syftet är att förhindra hat, hot och våld mot vissa särskilt utsatta folkgrupper, inte att kväva yttrandefriheten. I praktiken har det dock lett till att akademiska historiker och seriösa journalister bötfällts och dömts till fängelse efter att ha undersökt sakrosankta påståenden i den officiella historieskrivningen. Nu sänker sig av allt att döma detta mörker även i Sverige och inga politiska partier har opponerat sig.

Sverige nu medlem i Nato – 200 års neutralitet och alliansfrihet är över

Sverige nu medlem i Nato – 200 års neutralitet och alliansfrihet är över

🟠 UTRIKESREDAKTÖREN HAR ORDET En historisk tillbakablick visar att allianser – inte neutralitet – ökar risken för krig. Det finns flera uttalanden från de segerrusiga politikerna efter Natointrädet som borde leda till eftertanke. Varför finns det plötsligt pengar till försvaret nu, när Sverige sägs vara tryggare än någonsin? Varför är det viktigt att rusta upp just nu, när ”Ryssland är kraftigt försvagat”? Det låter inte som tongångar från någon som strävar efter fred.

Navalnys hjältegloria har ramlat av

Navalnys hjältegloria har ramlat av

🟠 KRÖNIKA Aleksej Navalny, i Väst utmålad som den store konkurrenten till Rysslands president Vladimir Putin, är död. Han avled i ryskt fängelse, något man hävdar beror på blodpropp i hjärnan. Sverige var snabbast med att kritisera Ryssland för dödsfallet, då statsministern redan en dryg timme efter att nyheten började spridas i Ryssland skrev på X att ”Putin personligen bär ansvaret”. Men vem var Navalny och var det fördelaktigt för Putin att han skulle dö just nu? Debattörerna Margareta Lundström och Christer Nilsson ger sin syn på saken.

Vart tog Reiner Fuellmich vägen?

Vart tog Reiner Fuellmich vägen?

🟠 KRÖNIKA Reiner Fuellmich blev känd som juristen som skulle stämma de ansvariga för olagliga nedstängningar, ovetenskapliga restriktioner och medicinskt tvång under coronahysterin. Han var inte vem som helst – tidigare lyckades han framgångsrikt stämma Volkswagen och Deutsche Bank. Förra hösten hamnade dock glorian på sned när han blev åtalad för att ha förskingrat donerade pengar, och sedan har det varit tyst. Debattör Magnus Stenlund resonerar i denna krönika om vad som kan ha hänt.

Vattenbrist i Europa: Nästa stora kris skapas i det dolda

Vattenbrist i Europa: Nästa stora kris skapas i det dolda

🟠 LEDARE Den nya kommande stora krisen är vattenbrist, i alla fall om man ska tro globalisternas egna utsagor. De påstår att global uppvärmning och bristande nederbörd kommer leda till en katastrofal ”vattenkris” i Europa. Medan detta basuneras ut av systemmedia så verkar de i det tysta, bortom allmänhetens kännedom, för att riva en miljon dammar och fördämningar i Europa. Alltså de som just byggdes för att ge människor och jordbruk tillgång till vatten. Genom att riva dem hotas både vatten- och matsäkerheten. Är det därför de vet att en vattenkris kommer?

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Klarsynthet och intelligens obekvämt för makthavarna i Sverige

🟠 RECENSION Tommy Ulmnäs har med sin tredje bok, som utkom 2021, byggt vidare på temat om Sveriges förfall som land. Han går igenom område efter område och beskriver hur Sverige gradvis – med uppsåt från korrupta politiker – malts sönder inom alla samhällsområden. Han analyserar problemområdena och ger i boken sin förklaring till varför det ser ut som det gör i landet och är förundrad över att inte fler ser orsak och verkan och efterlyser konsekvensanalyser.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Realismens ytterlighet

🟠 Naturalismen i litteraturen Medan realismens författare skildrade verkligheten så som den såg ut, utan försköningar och omskrivningar, hade naturalisterna ytterligare en avsikt. Precis som realisterna skildrade de också verkligheten människor kan leva i, men de gick längre i sina beskrivningar och tog även steget in i den mänskliga naturen.

Pasch och rokokon

🟠 HISTORIA Vid övergången från barocken till rokokon i Sverige på 1700-talet kom den svenske konstnären Lorens Pasch den äldre att spela en betydande roll. Han förde denna konstnärsstil med sig efter att ha inspirerats av den franska rokokon under en vistelse i England.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.