Under en längre tid har Ungerns avgående premiärminister Viktor Orbán blockerat försöken från EU att genomföra ett massivt lån på runt en biljon kronor till Ukraina tänkt att stärka deras militär.
Ungerns veto mot lånet hade tidigare lagts på grund av uteblivna oljeleveranser via den skadade Druzjba-oljeledningen, som leder rysk olja genom Ukraina till ungerska och slovakiska konsumenter. Reparationerna av ledningen har tagit ovanligt lång tid. Efter det ungerska valet 13 april, där Orbán förlorade makten, visade det sig dock att det gick att laga ledningen – när den politiska viljan från ukrainskt håll finns där.
Den 21 april meddelade Ukrainas president Zelenskyj att oljeledningen har reparerats och att oljeleveranserna kommer inledas så fort den är trycksatt igen.
EU passade då på att dagen efter rösta igenom ett preliminärt beslut för att godkänna det förslag som man tidigare presenterat där majoriteten av pengarna i jättelånet som EU kommer låna är tänkta att gå till europeiska vapentillverkare för produktion till Ukraina. Lånet kommer utan tvekan att stärka den ukrainska försvarsmakten avsevärt – men EU-staternas invånare får betala notan.
Rysk olja flödar igen till två EU-länder
EU-länderna Slovakien och Ungern har till skillnad från andra EU-länder fått undantag från unionens importstopp för rysk olja. Efter en påstådd rysk attack i januari mot Druzjba-oljeledningen har oljan dock inte kunnat levereras, vilket Ungern har angett som anledning för att sätta stopp för lånet.
Skadorna på ledningen har tagit mycket lång tid att reparera, till följd av politiska beslut i Ukraina för att sätta press på Ungern. Nu när Viktor Orbán och hans parti Fidesz förlorat det ungerska valet till utmanaren Péter Magyar och hans parti Tisza, väntas Ungern bli avsevärt mer EU-vänligt och liberalt. Plötsligt gick det snabbt att reparera oljeledningen och säkra leveranserna. Det som tagit månader blev snabbt löst på lite mer än en vecka.
Enligt Denisa Saková, Slovakiens näringsminister, har ukrainska statliga Ukrtransnafta meddelat att trycksättning och fyllning av oljeledningen har inletts och att leveranserna till Slovakien väntas ske redan under torsdagsmorgonen, skriver hon på Facebook.
Megalånet bekostas av EU:s invånare
EU har under en längre tid försökt få igenom planen att beslagta 210 miljarder euro av ryska centralbankspengar som deponerats i europeiska banker, varav 180 miljarder euro i den belgiska avvecklingsbanken Euroclear. Försöken har dock misslyckats (se NyT nr. 24/2025) eftersom bedömningen är att det finns en stor risk att länder som Belgien skulle bli återbetalningsskyldiga till Ryssland.
I stället kommer nu ett stort lån på 90 miljarder euro med EU-budgeten som säkerhet genomföras. Det slutliga förslaget från kommissionen presenterades av Ursula von der Leyen den 14 januari och i det framgår att lånet, som bekostas av EU:s skattebetalare ska vara räntefritt och utan återbetalningskrav. Försiktiga beräkningar visar att kapitalkostnaderna, inklusive amorteringar, för det aktuella lånet kommer att kosta åtminstone 25–35 miljarder kronor per år, vilket kommer drabba EU:s skattebetalare under minst 30 år framöver.
Huvuddelen av lånet kommer att gå till vapeninköp och då i första hand från EU-baserade vapentillverkare. Enligt förslaget ska cirka 67 procent av bidraget användas för att köpa krigsmateriel till Ukraina. Resterande del ska kunna användas av Ukraina för allmänt budgetstöd under 2026 och 2027.
